har varit tanklös

21 oktober

Du känner sorg som du inte har rätt att känna.
Och du vet varför.
Men vill inte kännas vid det.
Men nu kan du slappna av, heöt enkelt.
Du har haft en dröm.
En dröm du inte erkänner, men dock en dröm.
Varför annars denna besvikelse?
Och du har varit tanklös.
För om nu just DU tycker att denna person är så ofattbar, så fruktansvärt charmig, så oemotståndlig, då kan du väl inte räkna med att ingen annan ska tycka som du?
Du trodde att du var ensam om det.
Och ditt misstag gav dig ett hårt slag med en vass kniv.
Men sörj inte.
Ingen skulle ge dig rätten till det.

Ingen strejk.

20 oktober

Helvete!
Det skulle ju bli lärarstrejk.
Det var tänkt så.
Då hade vi varit lediga nästa vecka.
Det gjorde väl inte så mycket att det inte blev på den punkten, vi har ändå lov sen.
Men hade det blivit strejk så hade brorsan och hans band varit här hemma, bott här allihop, och spelat in.
Jag hade inte haft nånting emot det.
Vissa konflikter kunde väl vara lite längre?
För min skull.

vet ju aldrig vem som är vem

19 oktober

Och igår var jag så helvetes säker...Jag hatar det här!
Jag vet ju aldrig vem som är vem förrän jag har dom uppradade bredvid varann.
Gud va han är snygg sitter jag och tänker, och glor på nån. Sen kommer det in en annan. Jamen... var det inte han jag brukade glo på egentligen? Det var väl han jag hade bestämt mig för igår? Men han är ju inte lika söt som den andra. Eller är ingen av dom den rätta? Och därborta går den där som jag kollade in första dagarna, och trodde att jag kollade på när det nog egentligen var nån av dom andra... Vilket strul.
Mitt i alltihop tänker jag på Martin åxå, och glömmer allt annat. Som sagt, igår var jag så helvetes säker. Man kan ändra sig.

Han står ofta utanför cafeterian

18 oktober

en knapp månad sen jag sist skrev.
Killen jag skrev om förra gången gäller inte längre.
Jag har sett alla möjliga lite speciella killar, men nu vet jag vem som gäller. Kom underfund med det idag.
Han står ofta utanför cafeterian när jag går förbi. Och han ser alltid på mig. Det kan ju bero på att han tänker "åh, kolla, där är den där fula tönten igen, hur kan en människa se ut som hon?"
Eller så kanske jag missbedömer, han kanske inte alls ser på mig, utan på den snygga tjejen som går nära mig. Eller så dagdrömmer han bara, och råkar ha blicken just åt mitt håll.
Trots att så är fallet möter jag alltid hans blick, och drunknar i hans ögon.