21 december
Jo, man har lite flyt ibland.
Ifall han inte hade råkat se mig just i det där ögonblicket hade jag nog varit förbannat deprimerad för tillfället.
Ja, det var så fruktansvärt lägligt, så fin timing av honom att se upp, precis sekunden innan jag skulle ha gått förbi honom, för att deppa ett helt jullov.
Hypersjysst.
Den ögonkontakt vi hade var det typ av ögonkontakt man bara råkar få med en massa människor varje dag, vare sig det är killar, ungar, tanter, eller hundar. Men när man går förbi en Paul Moberg i matsalen, en kille man kollat på så fruktansvärt intensivt, och som aldrig ägnat en ett ögonkast, ja, då betyder en sån liten ögonkontakt så mycket för en.
Han såg mig. Äntligen såg han mig, en kort sekund. Och även om han tänkte "värst vad den där lilla tönten glodde på mig", och glömde bort det i nästa sekund, så känns det inte som om det spelar så stor roll just nu. Jag såg in i hans ögon, ögon som mötte mina.
Vilket helvetes bra slut på en termin i skolan.
Tror att jag lyckas må rätt bra det här lovet. Inga abstinensbesvär än. Längtar väl lite, kanske, tills skolan börjar igen. Men då kommer ockå lidandet att börja, desperationen över att han inte ser mig.
Det är rätt bra nu, jag borde va nöjd med att ha lov. Det enda jag behöver ha i skallen just nu är hans blick. Och så får det bli några dagar till.
tisdag 21 december 2010
meningen med livet
20 december
Nu har vi lov. Jag får inte se honom på nära 3 veckor. Men i en buss på väg genom skogen, med underbar Dinosaur Jr musik i örona, och med mungipor som inte vill hålla sig nere, inser jag plötsligt livets mening.
Stunder.
Stunder av fullkomlig harmoni, när allt som tynger en känns som små dammtussar, och resten bara är lycka. När jag full av energi, leende går hem från hållplatsen vet jag ju att om en timme känner jag säkert helt annorlunda.
Men det är dessa stunder man får leva för, längta till, komma ihåg att de alltid kommer igen nån gång.
Just nu är livet lätt. Jag vet egentligen inte riktigt varför, och vet att det inte kommer att vara länge, men jag är glad JUST NU.
Det sista jag såg av honom var hans ögon. Att det kan göra en så förbannat nöjd!
Utanför matsalen, innan vi blev insläppta, var han den enda som syntes såklart. Men jag fick nöja mig med att se hans nacke. Fel matsal såklart. Fullt med folk. Ingen plats jag kunde se honom från. Åt deprimerad upp gröten och gick. Hans bord var vid tallrikavlämningen, och han satt kvar. Jag trasslade undan min bricka på något vis, och gick mot utgången, med blicken på honom. Önskade att han skulle vända ögona mot mig, men trodde inte att han skulle göra det.
Men så gled hans blick en bit.
Och han såg mig i ögona.
Nu har vi lov. Jag får inte se honom på nära 3 veckor. Men i en buss på väg genom skogen, med underbar Dinosaur Jr musik i örona, och med mungipor som inte vill hålla sig nere, inser jag plötsligt livets mening.
Stunder.
Stunder av fullkomlig harmoni, när allt som tynger en känns som små dammtussar, och resten bara är lycka. När jag full av energi, leende går hem från hållplatsen vet jag ju att om en timme känner jag säkert helt annorlunda.
Men det är dessa stunder man får leva för, längta till, komma ihåg att de alltid kommer igen nån gång.
Just nu är livet lätt. Jag vet egentligen inte riktigt varför, och vet att det inte kommer att vara länge, men jag är glad JUST NU.
Det sista jag såg av honom var hans ögon. Att det kan göra en så förbannat nöjd!
Utanför matsalen, innan vi blev insläppta, var han den enda som syntes såklart. Men jag fick nöja mig med att se hans nacke. Fel matsal såklart. Fullt med folk. Ingen plats jag kunde se honom från. Åt deprimerad upp gröten och gick. Hans bord var vid tallrikavlämningen, och han satt kvar. Jag trasslade undan min bricka på något vis, och gick mot utgången, med blicken på honom. Önskade att han skulle vända ögona mot mig, men trodde inte att han skulle göra det.
Men så gled hans blick en bit.
Och han såg mig i ögona.
pallar inte med honom längre
19 december
Det finns ingen som kan få mig att längta så fruktansvärt.
Det finns ingen som kan få mig att lida så fruktansvärt.
Jag är desperat. Jag pallar inte med honom längre.
Såg honom inte på hela dagen, men när jag slutat och satt ensam i cafeterian slutade han med, och hängde vid sitt skåp ett tag.
Jag stod knappt ut med att se honom där, min hjärna splattrade runt, och sen han gått satt jag bara och stirrade framför mig, förmådde mig knappt att äta upp mackan.
Jag lider.
Jag dyrkar.
Han är allt.
Det finns ingen som kan få mig att längta så fruktansvärt.
Det finns ingen som kan få mig att lida så fruktansvärt.
Jag är desperat. Jag pallar inte med honom längre.
Såg honom inte på hela dagen, men när jag slutat och satt ensam i cafeterian slutade han med, och hängde vid sitt skåp ett tag.
Jag stod knappt ut med att se honom där, min hjärna splattrade runt, och sen han gått satt jag bara och stirrade framför mig, förmådde mig knappt att äta upp mackan.
Jag lider.
Jag dyrkar.
Han är allt.
Tungt
18 december
Inget är väl så helvetes skit att jag kan säga att livet bara är grymt och gräsligt just nu. Inte riktigt.
Men allt är tungt.
Vill ha honom.
Men vill glömma honom.
Jag tillhör inte samma värld som honom.
Inget är väl så helvetes skit att jag kan säga att livet bara är grymt och gräsligt just nu. Inte riktigt.
Men allt är tungt.
Vill ha honom.
Men vill glömma honom.
Jag tillhör inte samma värld som honom.
ingen hel bild
16 december
Abstinensbesvär. Men jag klarar nog jullovet, till skillnad från vad jag trodde för en vecka sen. Har ställt in mig på det nu.
Varför kan jag inte se honom framför mig? Så fort det går en dag utan att jag ser honom försvinner han bara ur skallen på mig. Ja, inte han såklart, men bilden av honom. jag kan känna hur han ser ut i små glimtar, nån slags känsla men aldrig någon hel bild. Det irriterar mig. Men desto mer njuter jag när jag får se honom "i verkligheten". Då är han alltid sötare än vad jag trodde.
Abstinensbesvär. Men jag klarar nog jullovet, till skillnad från vad jag trodde för en vecka sen. Har ställt in mig på det nu.
Varför kan jag inte se honom framför mig? Så fort det går en dag utan att jag ser honom försvinner han bara ur skallen på mig. Ja, inte han såklart, men bilden av honom. jag kan känna hur han ser ut i små glimtar, nån slags känsla men aldrig någon hel bild. Det irriterar mig. Men desto mer njuter jag när jag får se honom "i verkligheten". Då är han alltid sötare än vad jag trodde.
tisdag 14 december 2010
the wagon
http://open.spotify.com/user/hehlena/playlist/63R56cDw41QJCnhwIEI4zg
Hittar ett band som brorsan glömt, Dinosaur Jr, säkert bra.
Stoppar i det och det första jag hör är
you won´t see me, you won´t see me
ringong the doorbell in your mind,
but it´s locked from the outside
you won´t see me, you won´t see me
you don´t live there anyway
but i´ll knock on here all day
you won´t see me...
Tolkar texten på mitt eget sätt, och älskar låten, som ett soundtrack till mitt liv.
Hittar ett band som brorsan glömt, Dinosaur Jr, säkert bra.
Stoppar i det och det första jag hör är
you won´t see me, you won´t see me
ringong the doorbell in your mind,
but it´s locked from the outside
you won´t see me, you won´t see me
you don´t live there anyway
but i´ll knock on here all day
you won´t see me...
Tolkar texten på mitt eget sätt, och älskar låten, som ett soundtrack till mitt liv.
Ser mig aldrig mätt
14 december
Imorgon är vi lediga, så det är bara tre dar kvar till jullovet nu. Egentligen kanske det blir bra med en paus. Det är så intensivt, jag är så nervig att jag mår dåligt. Varje gång jag ser honom är han sötare än gången före men han tar också ner mig på jorden, jag blir liksom lite nedstämd efteråt, samtidigt som jag darrar med skyhög puls. Men jag blir glad åxå på nåt vis. Glädjen över att leva på samma jord som honom är stor. nej, vad jag töntar mig, men jag är faktiskt inte så otroligt neråt för tillfället, jag njuter.
Glodde på honom länge idag, både genom cafeteriafönstret och i matsalen. Ser mig aldrig mätt. Han är så fin. det måste finnas fler som tycker så. Tyvärr.
Imorgon är vi lediga, så det är bara tre dar kvar till jullovet nu. Egentligen kanske det blir bra med en paus. Det är så intensivt, jag är så nervig att jag mår dåligt. Varje gång jag ser honom är han sötare än gången före men han tar också ner mig på jorden, jag blir liksom lite nedstämd efteråt, samtidigt som jag darrar med skyhög puls. Men jag blir glad åxå på nåt vis. Glädjen över att leva på samma jord som honom är stor. nej, vad jag töntar mig, men jag är faktiskt inte så otroligt neråt för tillfället, jag njuter.
Glodde på honom länge idag, både genom cafeteriafönstret och i matsalen. Ser mig aldrig mätt. Han är så fin. det måste finnas fler som tycker så. Tyvärr.
gick förbi mig
13 december
Något mer uppåt idag. Det blev bara helt för mycket igår.
Idag såg jag han inte förrän jag slutade.
Stod och väntade på Maria, och kollade lite bort mot hans skåp. Hur plötsligt som helst kom han gående, gick förbi mig, gick bort en bit och vände, gick förbi mig en gång till, och ställde sig sen bredvid samma utgång som mig. Pratade med nån kompis. Jag försökte bara se normal ut. Sen kom Maria.
Vi gick och skulle prata med Nicole, sen tillbaka, förbi honom, ut. Jag kollade på honom med snabbt tickande hjärta, helvete vad han är söt. Hans blick fladdrade förbi mig flera gånger. Men han ser mig ju inte. Tungt att acceptera.
Något mer uppåt idag. Det blev bara helt för mycket igår.
Idag såg jag han inte förrän jag slutade.
Stod och väntade på Maria, och kollade lite bort mot hans skåp. Hur plötsligt som helst kom han gående, gick förbi mig, gick bort en bit och vände, gick förbi mig en gång till, och ställde sig sen bredvid samma utgång som mig. Pratade med nån kompis. Jag försökte bara se normal ut. Sen kom Maria.
Vi gick och skulle prata med Nicole, sen tillbaka, förbi honom, ut. Jag kollade på honom med snabbt tickande hjärta, helvete vad han är söt. Hans blick fladdrade förbi mig flera gånger. Men han ser mig ju inte. Tungt att acceptera.
att inte hoppas
12 december
Nu är det roliga över.
Sett honom överallt hela dagen. Visst får jag ännu nån slags lyckokänsla av att se honom, och visst skakar jag sönder efteråt. Men det är knäckande.
Jag vet att jag är ful och tråkig och helt utan utstrålning. Jag vet att inga killar märker mig. Ändå är det lika knäckande varje gång jag ser honom. Han skulle aldrig ägna mig en blick. Märker mig inte. Kan sitta och GLO rakt på honom oavbrutet, i en halvtimme, och han märker inget. Det skulle faktiskt va bättre om han åtminstone såg mig och funderade vad det var för tönt som satt och stirrade på honom.
Hur som helst är han otroligt söt. Hypergullig när han pratar, hypergullig när han flinar, och när han bara är vanlig och neutral får han det där fundersamma i ögona, jag skymtar det ibland, när jag råkar dra förbi hans synfält med min blick.
It´s to die for.
Nä nu ska jag sluta tönta mig.
Hur som helst, jag tar allt för allvarligt. Jag menar, det kan väl va kul att ha nån att kolla efter. Hålla utkik och bli lite darrig när man ser honom. Ha någon som man vet är sötast på skolan.
Jag VET ju att det inte är nån mening att försöka hugga tag i någons blick. Det är span på avstånd som gäller när man är en sån som jag.
Men jag klarar inte av att inte hoppas. Hoppas på att han någon gång ska vakna och se mig. För jag är en sån person som alltid ska tro på det omöjliga, hoppas, fast jag inte ens erkänner det för mig själv. Jag vet att han aldrig kommer att se mig. Jag VILL inte hoppas på det. Men kan ju inte låta bli som sagt. Och då blir allt så helvetes tungt.
Detta har jag inte kommit på förrän nu, att det blir helvetes tungt. Jag var väl lätt berusad tills igår. Nu har det släppt, jag har vaknat, och allt blir helt för mycket.
Men trots allt längtar jag tills imorgon.
Trots allt vet jag att vi har lunch samtidigt.
Trots allt kommer jag lönlöst att försöka fånga hans blick.
Nu är det roliga över.
Sett honom överallt hela dagen. Visst får jag ännu nån slags lyckokänsla av att se honom, och visst skakar jag sönder efteråt. Men det är knäckande.
Jag vet att jag är ful och tråkig och helt utan utstrålning. Jag vet att inga killar märker mig. Ändå är det lika knäckande varje gång jag ser honom. Han skulle aldrig ägna mig en blick. Märker mig inte. Kan sitta och GLO rakt på honom oavbrutet, i en halvtimme, och han märker inget. Det skulle faktiskt va bättre om han åtminstone såg mig och funderade vad det var för tönt som satt och stirrade på honom.
Hur som helst är han otroligt söt. Hypergullig när han pratar, hypergullig när han flinar, och när han bara är vanlig och neutral får han det där fundersamma i ögona, jag skymtar det ibland, när jag råkar dra förbi hans synfält med min blick.
It´s to die for.
Nä nu ska jag sluta tönta mig.
Hur som helst, jag tar allt för allvarligt. Jag menar, det kan väl va kul att ha nån att kolla efter. Hålla utkik och bli lite darrig när man ser honom. Ha någon som man vet är sötast på skolan.
Jag VET ju att det inte är nån mening att försöka hugga tag i någons blick. Det är span på avstånd som gäller när man är en sån som jag.
Men jag klarar inte av att inte hoppas. Hoppas på att han någon gång ska vakna och se mig. För jag är en sån person som alltid ska tro på det omöjliga, hoppas, fast jag inte ens erkänner det för mig själv. Jag vet att han aldrig kommer att se mig. Jag VILL inte hoppas på det. Men kan ju inte låta bli som sagt. Och då blir allt så helvetes tungt.
Detta har jag inte kommit på förrän nu, att det blir helvetes tungt. Jag var väl lätt berusad tills igår. Nu har det släppt, jag har vaknat, och allt blir helt för mycket.
Men trots allt längtar jag tills imorgon.
Trots allt vet jag att vi har lunch samtidigt.
Trots allt kommer jag lönlöst att försöka fånga hans blick.
fredag 10 december 2010
Jag kan veckan nu.
10 december
Imorrn är det måndag. Ett intressant faktum. Jag kan veckan nu. På måndagar har han lunch före mig. På tisdagara brukar han inte synas så ofta. På onsdagar har vi samma lunch, på torsdagar kommer han senare än mig, och på fredagar är det osäkert. Men jag brukar se skymten av honom minst en gång om dan i alla fall. Hans längd är så tacksam, han skiljer sig från mängden. Hans huvud syns alltid.
Imorrn är det måndag. Ett intressant faktum. Jag kan veckan nu. På måndagar har han lunch före mig. På tisdagara brukar han inte synas så ofta. På onsdagar har vi samma lunch, på torsdagar kommer han senare än mig, och på fredagar är det osäkert. Men jag brukar se skymten av honom minst en gång om dan i alla fall. Hans längd är så tacksam, han skiljer sig från mängden. Hans huvud syns alltid.
en bit bort
9 december
Jag har tänkt förut, att det är väldigt synd att vi inte har några snygga i klassen. Nu har jag kommit på att det inte gör något. För skulle man börja gilla nån i ens egen klass skulle det inte va nån mening. Man skulle va livrädd för att det skulle märkas och inte våga se personen i ögona en sekund. Man skulle ju få skämmas i 3 år om han fick reda på nåt, man skulle aldrig kunna prata neutralt med honom. Som det är nu - man gillar nån i en klass "en bit bort", är det inget att förlora. man kan se personen i ögona hur mycket som helst. Jag kan kolla på honom med stadig blick, bryr mig inte om han märker nåt, varför skulle jag? Jag känner han inte. Så det känns i och för sig bra.
Jag har tänkt förut, att det är väldigt synd att vi inte har några snygga i klassen. Nu har jag kommit på att det inte gör något. För skulle man börja gilla nån i ens egen klass skulle det inte va nån mening. Man skulle va livrädd för att det skulle märkas och inte våga se personen i ögona en sekund. Man skulle ju få skämmas i 3 år om han fick reda på nåt, man skulle aldrig kunna prata neutralt med honom. Som det är nu - man gillar nån i en klass "en bit bort", är det inget att förlora. man kan se personen i ögona hur mycket som helst. Jag kan kolla på honom med stadig blick, bryr mig inte om han märker nåt, varför skulle jag? Jag känner han inte. Så det känns i och för sig bra.
onsdag 8 december 2010
dagarna till jullovet
8 december
Det är så fånigt. Jag skulle kunna va i skolan hur länge som helst, längtar till nästa dag när jag åker hem, och räknar dystert ner dagarna till jullovet. Allt blir så himla kul, jag stönar inte en sekund när jag måste kliva upp på morron. Vad meningslöst det kommer att kännas sen när det blir jullov. Jag står nog knappast ut. Och jag skriver på samma nivå som när jag gick i femman. Nej, jag HAR inte mognat ett skit.
Det är så fånigt. Jag skulle kunna va i skolan hur länge som helst, längtar till nästa dag när jag åker hem, och räknar dystert ner dagarna till jullovet. Allt blir så himla kul, jag stönar inte en sekund när jag måste kliva upp på morron. Vad meningslöst det kommer att kännas sen när det blir jullov. Jag står nog knappast ut. Och jag skriver på samma nivå som när jag gick i femman. Nej, jag HAR inte mognat ett skit.
så att jag ser honom bra
7 december
Att han aldrig liksom kan sätta sig så att jag ser honom bra. Fast vad är det för mening? Han ser likadan ut hela tiden. Men så kan man ju inte resonera, jag äter honom med blicken så fort jag ser honom.
Jag missar honom inte. Han syns. Men jag börjar redan bli desperat när jag tänker på att det snart är jullov. Abstinens!
Att han aldrig liksom kan sätta sig så att jag ser honom bra. Fast vad är det för mening? Han ser likadan ut hela tiden. Men så kan man ju inte resonera, jag äter honom med blicken så fort jag ser honom.
Jag missar honom inte. Han syns. Men jag börjar redan bli desperat när jag tänker på att det snart är jullov. Abstinens!
måndag 6 december 2010
hysterisk
6 december
Läge oförändrat.
Ser honom överallt.
Vad är det med den killen egentligen?
Varför reagerar jag som jag gör när jag ser honom?
Längtar tills imorgon hursomhelst.
Vill inte ha jullov. Fast det kan ju hinna lugna sig lite tills dess.
Just nu är en flinande Eva utanför matsalen tillräckligt för att jag skakande ska flämta mig in dit, konstatera snabbt att han faktiskt är där, och bli ännu mer hysterisk. Men det är ju inuti mig det känns så. Märks nog inte på mig. Tur det.
Läge oförändrat.
Ser honom överallt.
Vad är det med den killen egentligen?
Varför reagerar jag som jag gör när jag ser honom?
Längtar tills imorgon hursomhelst.
Vill inte ha jullov. Fast det kan ju hinna lugna sig lite tills dess.
Just nu är en flinande Eva utanför matsalen tillräckligt för att jag skakande ska flämta mig in dit, konstatera snabbt att han faktiskt är där, och bli ännu mer hysterisk. Men det är ju inuti mig det känns så. Märks nog inte på mig. Tur det.
söndag 5 december 2010
"he went in my old class"
5 december
Han är nog en sån som kanske trots allt inte märks så hemskt. Det verkar så, ingen av tjejerna i min klass verkar lägga märke till honom. Och det gjorde ju inte jag heller, hela terminen nästan.
På engelskan pratade vi om "love" i en studiecell, jag talade om mitt spaningsoffer. Eva blev storögd, sa mycket förvånat "Paul Moberg?" och skrattade. "He went in my old class. A very nice guy. Well, he´s become more goodlooking than a couple of years ago. How fun for him!" Stor förvåning, stort skratt. Nej, han är kanske ingen sån som en normal tjej märker i första taget. Fast det fattar jag inte. Han är fruktansvärt söt.
Han är nog en sån som kanske trots allt inte märks så hemskt. Det verkar så, ingen av tjejerna i min klass verkar lägga märke till honom. Och det gjorde ju inte jag heller, hela terminen nästan.
På engelskan pratade vi om "love" i en studiecell, jag talade om mitt spaningsoffer. Eva blev storögd, sa mycket förvånat "Paul Moberg?" och skrattade. "He went in my old class. A very nice guy. Well, he´s become more goodlooking than a couple of years ago. How fun for him!" Stor förvåning, stort skratt. Nej, han är kanske ingen sån som en normal tjej märker i första taget. Fast det fattar jag inte. Han är fruktansvärt söt.
spanar
4 december
Har kanske lugnat ner värsta hyperheten något. Men spanar som jag vet inte vad. Hela tiden.
Varje gång jag ser honom har jag redan glömt hur söt han är. Därför får jag världens chock och kan inte slita blicken från honom. Men han ser mig inte. Han skulle väl behöva kikare så lång som han är.
Har kanske lugnat ner värsta hyperheten något. Men spanar som jag vet inte vad. Hela tiden.
Varje gång jag ser honom har jag redan glömt hur söt han är. Därför får jag världens chock och kan inte slita blicken från honom. Men han ser mig inte. Han skulle väl behöva kikare så lång som han är.
Omogen
3 december
Vad mycket hormoner jag måste ha för tillfället. Det är väl då man blir kär i första bästa? Jag är så omogen. Har jag sagt det här förr tro?
JAG VET ATT JAG ÄR OMOGEN!
Så bråka inte.
Men Paul Moberg är just nu världens finaste person för mig. Det bara är så. Omoget nog.
Vad mycket hormoner jag måste ha för tillfället. Det är väl då man blir kär i första bästa? Jag är så omogen. Har jag sagt det här förr tro?
JAG VET ATT JAG ÄR OMOGEN!
Så bråka inte.
Men Paul Moberg är just nu världens finaste person för mig. Det bara är så. Omoget nog.
helghat
2 december
Hur står man ut?
Längtar tills måndag. Sist jag kände likadant, hatade helger, var i femman tror jag. Tror inte jag har mognat ett dugg sen dess. Det går så dåligt med hästen nu, orkar inte riktigt med det. Då är det skönt att ha någon att tänka på så att man kan "komma ifrån" ett tag.
En liten avstickare - Martin ringde, jag svarade. "Ja hej! Är Nils hemma?" sa han med igenkännande trevlig ton. Trodde inte han kunde låta så, fattade inte vem det var först. Hade det varit för några veckor sen hade jag nog varit död. Men nu är siktet inställt på andra håll. Fast klart jag blev varm.
Hur står man ut?
Längtar tills måndag. Sist jag kände likadant, hatade helger, var i femman tror jag. Tror inte jag har mognat ett dugg sen dess. Det går så dåligt med hästen nu, orkar inte riktigt med det. Då är det skönt att ha någon att tänka på så att man kan "komma ifrån" ett tag.
En liten avstickare - Martin ringde, jag svarade. "Ja hej! Är Nils hemma?" sa han med igenkännande trevlig ton. Trodde inte han kunde låta så, fattade inte vem det var först. Hade det varit för några veckor sen hade jag nog varit död. Men nu är siktet inställt på andra håll. Fast klart jag blev varm.
onsdag 1 december 2010
det bara känns så
1 december
Såg honom idag med. Härligt. Men hur stå ut i helgen?
Han tar andan ur mig när jag ser honom. Hela världen stannar upp, och allt utom honom försvinner bort.
Efterverkningarna varar länge. Men jag är inte kär. Det bara känns så.
Såg honom idag med. Härligt. Men hur stå ut i helgen?
Han tar andan ur mig när jag ser honom. Hela världen stannar upp, och allt utom honom försvinner bort.
Efterverkningarna varar länge. Men jag är inte kär. Det bara känns så.
tisdag 30 november 2010
fyra gånger
30 november
Ja, visst är jag ett sjukhuvud.
Men det gör inget. Idag såg jag honom inte mindre än fyra gånger. Först på morron, då jag bara hann skymta en rödkindad sötnos som drog förbi, på väg till sitt skåp antar jag. Sen var det lunch. Ingen Paul i närheten, förrän jag gick med tallriken, då stod han där i matkön. Jag glodde, och just när han vände huvet mot mig höll jag på gå in i en pelare.
Sen satt vi i cafeterian och spelade kort, jag hade huvet vänt mot ingången exakt hela tiden. Satte sig såklart vid den sidan av cafeterian som jag hade ryggen mot. Jag vände mig, vände mig, och upptäckte ett otal gånger att samtliga irriterat väntade på att jag skulle lägga. Sen lade jag fel en massa gånger, glömde bort mig, lade fel och så vidare. helt borta.
Sen måste vi gå. Hemskt.
Men vi lyckades få en studiecell med fönster mot cafeterian på engelskan. Yes, trodde jag. Men han gick ut ur cafeterian så fort jag kom fram till fönstret.
Hur har jag kunnat missa honom? Jag har ju sett honom förr, det vet jag. Men jag har aldrig ens tänkt tanken att han är söt. Hur går det ihop, att jag tycker han är så himla gullig nu?
Nu missar jag honom definitivt inte. Han är ett huvud högre än alla andra, 1,94 lång. Och det finns ingen som ser ut som han.
Ja, visst är jag ett sjukhuvud.
Men det gör inget. Idag såg jag honom inte mindre än fyra gånger. Först på morron, då jag bara hann skymta en rödkindad sötnos som drog förbi, på väg till sitt skåp antar jag. Sen var det lunch. Ingen Paul i närheten, förrän jag gick med tallriken, då stod han där i matkön. Jag glodde, och just när han vände huvet mot mig höll jag på gå in i en pelare.
Sen satt vi i cafeterian och spelade kort, jag hade huvet vänt mot ingången exakt hela tiden. Satte sig såklart vid den sidan av cafeterian som jag hade ryggen mot. Jag vände mig, vände mig, och upptäckte ett otal gånger att samtliga irriterat väntade på att jag skulle lägga. Sen lade jag fel en massa gånger, glömde bort mig, lade fel och så vidare. helt borta.
Sen måste vi gå. Hemskt.
Men vi lyckades få en studiecell med fönster mot cafeterian på engelskan. Yes, trodde jag. Men han gick ut ur cafeterian så fort jag kom fram till fönstret.
Hur har jag kunnat missa honom? Jag har ju sett honom förr, det vet jag. Men jag har aldrig ens tänkt tanken att han är söt. Hur går det ihop, att jag tycker han är så himla gullig nu?
Nu missar jag honom definitivt inte. Han är ett huvud högre än alla andra, 1,94 lång. Och det finns ingen som ser ut som han.
söndag 28 november 2010
fel matsal
29 november
Och så väljer den jäveln fel matsal!
Fick i alla fall se honom i matkön, fast jag satt vid ett bord alltför långt borta. Såg honom en sekund till sen, när hela hans klass satt vid sofforna bakom deras skåp när jag gick förbi. Jag är svartsjuk på varenda en i hans klass. Jag är ett sjukhuvud, men livet leker, hur som helst.
Och så väljer den jäveln fel matsal!
Fick i alla fall se honom i matkön, fast jag satt vid ett bord alltför långt borta. Såg honom en sekund till sen, när hela hans klass satt vid sofforna bakom deras skåp när jag gick förbi. Jag är svartsjuk på varenda en i hans klass. Jag är ett sjukhuvud, men livet leker, hur som helst.
ingen tjej
27 november
En hel himla dag utan att jag ser honom. Men imorrn då? Han har iallafall ingen tjej säger Åsa som går i samma klass som han. Det spelar ju ingen roll i praktiken om han har tjej eller inte, men det känns bra.
En hel himla dag utan att jag ser honom. Men imorrn då? Han har iallafall ingen tjej säger Åsa som går i samma klass som han. Det spelar ju ingen roll i praktiken om han har tjej eller inte, men det känns bra.
fredag 26 november 2010
bara sötast på skolan
24 november
Skriver om så konstiga saker.
Är i en sån period.
Men just nu är jag ganska normal för att vara just mig.
Knäpp som vanligt alltså, och tror mig vara smått avståndskär.
Han är än så länge bara sötast på skolan, och inte mer.
Att ha någon att kolla efter är nästan ett måste, annars står man inte ut på denna tråkiga skola.
Skriver om så konstiga saker.
Är i en sån period.
Men just nu är jag ganska normal för att vara just mig.
Knäpp som vanligt alltså, och tror mig vara smått avståndskär.
Han är än så länge bara sötast på skolan, och inte mer.
Att ha någon att kolla efter är nästan ett måste, annars står man inte ut på denna tråkiga skola.
Musiken
23 november
För ett år sen var jag kär.
Förälskad för första gången.
I en sida på ett kasettband.
Och jag bara njöt.
Gått och varit småkär sen dess. Nu är jag dökär har jag kommit underfund med.
Det finns där i skallen så fort det är tyst runtomkring en.
Olycklig kärlek finns inte på den här fronten.
Kärleken är ju alltid besvarad.
Musiken vet att jag finns, och väljer just mig.
För ett år sen var jag kär.
Förälskad för första gången.
I en sida på ett kasettband.
Och jag bara njöt.
Gått och varit småkär sen dess. Nu är jag dökär har jag kommit underfund med.
Det finns där i skallen så fort det är tyst runtomkring en.
Olycklig kärlek finns inte på den här fronten.
Kärleken är ju alltid besvarad.
Musiken vet att jag finns, och väljer just mig.
flinar och hatar
20 november
Ibland är det bara så ofattbart skönt att hata hela världen. Ser ekonomiboken ligga på min säng. DET också! Prov i morgon.
Jag flinar och hatar, hatar, hatar, för ibland är allt så skrattretande tungt.
Och tro det eller ej - jag blir nästan glad.
En ny dag imorgon.
Nya jobbigheter att tampas med.
Många dystra tankar.
Men det är så komiskt - allt bara ljusnar när jag börjar tänka efter hur eländig jag känner mig.
Glädjetårar - var kom dom ifrån?
Ibland är det bara så ofattbart skönt att hata hela världen. Ser ekonomiboken ligga på min säng. DET också! Prov i morgon.
Jag flinar och hatar, hatar, hatar, för ibland är allt så skrattretande tungt.
Och tro det eller ej - jag blir nästan glad.
En ny dag imorgon.
Nya jobbigheter att tampas med.
Många dystra tankar.
Men det är så komiskt - allt bara ljusnar när jag börjar tänka efter hur eländig jag känner mig.
Glädjetårar - var kom dom ifrån?
onsdag 17 november 2010
faller jag
15 november
Otroliga framsteg!
För första gången detta århundrande (känns det som) kollar jag in någon som inte är ett dugg lik Martin.
Han är söt ändå.
Men alltför snygg egentligen. Ändå faller jag. Långsamt ner i ravinen
"feels like
falling
in it
once again
feels like
falling
in there
for the first time"
Otroliga framsteg!
För första gången detta århundrande (känns det som) kollar jag in någon som inte är ett dugg lik Martin.
Han är söt ändå.
Men alltför snygg egentligen. Ändå faller jag. Långsamt ner i ravinen
"feels like
falling
in it
once again
feels like
falling
in there
for the first time"
lördag 13 november 2010
en halvmeter ifrån
7 november
Han är förbaskat söt!
Darrar än.
Pallade knappt att hälla upp läsk när han satt en halvmeter ifrån mig. Hela jag darrade som om jag hade världens feber.
Så fruktansvärt överspänd!
Om dom åker tillbaks till Sundsvall imorrn ska jag... Näe jag vet inte vad jag ska. Jag ska bli sur.
Han är förbaskat söt!
Darrar än.
Pallade knappt att hälla upp läsk när han satt en halvmeter ifrån mig. Hela jag darrade som om jag hade världens feber.
Så fruktansvärt överspänd!
Om dom åker tillbaks till Sundsvall imorrn ska jag... Näe jag vet inte vad jag ska. Jag ska bli sur.
fredag 5 november 2010
på väg hit
5 november
Men...
I vilket fall som helst kommer jag se till att jag blir hemma tisdag kväll. Och onsdag.
Men...
I vilket fall som helst kommer jag se till att jag blir hemma tisdag kväll. Och onsdag.
torsdag 4 november 2010
han och den där tjejen
1 november
Ja nu är det avslaget.
Även om det inte alls är säkert att det blev nåt mellan han och den där tjejen som brorsan pratade om. Men jag har fattat tag i nån slags insikt som jag haft hela tiden. Dyrkar honom inte längre.
Ja nu är det avslaget.
Även om det inte alls är säkert att det blev nåt mellan han och den där tjejen som brorsan pratade om. Men jag har fattat tag i nån slags insikt som jag haft hela tiden. Dyrkar honom inte längre.
fredag 22 oktober 2010
har varit tanklös
21 oktober
Du känner sorg som du inte har rätt att känna.
Och du vet varför.
Men vill inte kännas vid det.
Men nu kan du slappna av, heöt enkelt.
Du har haft en dröm.
En dröm du inte erkänner, men dock en dröm.
Varför annars denna besvikelse?
Och du har varit tanklös.
För om nu just DU tycker att denna person är så ofattbar, så fruktansvärt charmig, så oemotståndlig, då kan du väl inte räkna med att ingen annan ska tycka som du?
Du trodde att du var ensam om det.
Och ditt misstag gav dig ett hårt slag med en vass kniv.
Men sörj inte.
Ingen skulle ge dig rätten till det.
Du känner sorg som du inte har rätt att känna.
Och du vet varför.
Men vill inte kännas vid det.
Men nu kan du slappna av, heöt enkelt.
Du har haft en dröm.
En dröm du inte erkänner, men dock en dröm.
Varför annars denna besvikelse?
Och du har varit tanklös.
För om nu just DU tycker att denna person är så ofattbar, så fruktansvärt charmig, så oemotståndlig, då kan du väl inte räkna med att ingen annan ska tycka som du?
Du trodde att du var ensam om det.
Och ditt misstag gav dig ett hårt slag med en vass kniv.
Men sörj inte.
Ingen skulle ge dig rätten till det.
Ingen strejk.
20 oktober
Helvete!
Det skulle ju bli lärarstrejk.
Det var tänkt så.
Då hade vi varit lediga nästa vecka.
Det gjorde väl inte så mycket att det inte blev på den punkten, vi har ändå lov sen.
Men hade det blivit strejk så hade brorsan och hans band varit här hemma, bott här allihop, och spelat in.
Jag hade inte haft nånting emot det.
Vissa konflikter kunde väl vara lite längre?
För min skull.
Helvete!
Det skulle ju bli lärarstrejk.
Det var tänkt så.
Då hade vi varit lediga nästa vecka.
Det gjorde väl inte så mycket att det inte blev på den punkten, vi har ändå lov sen.
Men hade det blivit strejk så hade brorsan och hans band varit här hemma, bott här allihop, och spelat in.
Jag hade inte haft nånting emot det.
Vissa konflikter kunde väl vara lite längre?
För min skull.
vet ju aldrig vem som är vem
19 oktober
Och igår var jag så helvetes säker...Jag hatar det här!
Jag vet ju aldrig vem som är vem förrän jag har dom uppradade bredvid varann.
Gud va han är snygg sitter jag och tänker, och glor på nån. Sen kommer det in en annan. Jamen... var det inte han jag brukade glo på egentligen? Det var väl han jag hade bestämt mig för igår? Men han är ju inte lika söt som den andra. Eller är ingen av dom den rätta? Och därborta går den där som jag kollade in första dagarna, och trodde att jag kollade på när det nog egentligen var nån av dom andra... Vilket strul.
Mitt i alltihop tänker jag på Martin åxå, och glömmer allt annat. Som sagt, igår var jag så helvetes säker. Man kan ändra sig.
Och igår var jag så helvetes säker...Jag hatar det här!
Jag vet ju aldrig vem som är vem förrän jag har dom uppradade bredvid varann.
Gud va han är snygg sitter jag och tänker, och glor på nån. Sen kommer det in en annan. Jamen... var det inte han jag brukade glo på egentligen? Det var väl han jag hade bestämt mig för igår? Men han är ju inte lika söt som den andra. Eller är ingen av dom den rätta? Och därborta går den där som jag kollade in första dagarna, och trodde att jag kollade på när det nog egentligen var nån av dom andra... Vilket strul.
Mitt i alltihop tänker jag på Martin åxå, och glömmer allt annat. Som sagt, igår var jag så helvetes säker. Man kan ändra sig.
Han står ofta utanför cafeterian
18 oktober
en knapp månad sen jag sist skrev.
Killen jag skrev om förra gången gäller inte längre.
Jag har sett alla möjliga lite speciella killar, men nu vet jag vem som gäller. Kom underfund med det idag.
Han står ofta utanför cafeterian när jag går förbi. Och han ser alltid på mig. Det kan ju bero på att han tänker "åh, kolla, där är den där fula tönten igen, hur kan en människa se ut som hon?"
Eller så kanske jag missbedömer, han kanske inte alls ser på mig, utan på den snygga tjejen som går nära mig. Eller så dagdrömmer han bara, och råkar ha blicken just åt mitt håll.
Trots att så är fallet möter jag alltid hans blick, och drunknar i hans ögon.
en knapp månad sen jag sist skrev.
Killen jag skrev om förra gången gäller inte längre.
Jag har sett alla möjliga lite speciella killar, men nu vet jag vem som gäller. Kom underfund med det idag.
Han står ofta utanför cafeterian när jag går förbi. Och han ser alltid på mig. Det kan ju bero på att han tänker "åh, kolla, där är den där fula tönten igen, hur kan en människa se ut som hon?"
Eller så kanske jag missbedömer, han kanske inte alls ser på mig, utan på den snygga tjejen som går nära mig. Eller så dagdrömmer han bara, och råkar ha blicken just åt mitt håll.
Trots att så är fallet möter jag alltid hans blick, och drunknar i hans ögon.
lördag 25 september 2010
en kille på skolan
22 september
Nu har jag lugnat mig i alla fall.
Jag kollar in en kille på skolan. Ingen aning om vem det är, men han är lång, smal, ljushårig, och har lite liknande frisyr som Martin hade sist jag såg honom. Han liknar honom på ögona också, men är lite snyggare än honom, lite trist utseende, ingenting mot Martin. Ändå är det ju rätt kul att ha nån speciell att kolla på i skolan. Vi har samma lunchrast på fredagar har jag märkt, och kanske nån annan dag också, minns ej vilken. Längtar tills skolkatalogen kommer.
Nu har jag lugnat mig i alla fall.
Jag kollar in en kille på skolan. Ingen aning om vem det är, men han är lång, smal, ljushårig, och har lite liknande frisyr som Martin hade sist jag såg honom. Han liknar honom på ögona också, men är lite snyggare än honom, lite trist utseende, ingenting mot Martin. Ändå är det ju rätt kul att ha nån speciell att kolla på i skolan. Vi har samma lunchrast på fredagar har jag märkt, och kanske nån annan dag också, minns ej vilken. Längtar tills skolkatalogen kommer.
torsdag 16 september 2010
kan hungersnöd vara värre?
16 september
Kan man vara mer frustrerad, mer okoncentrerad?
Kan hungersnöd vara värre än det här?
Det är sanslöst!
Jag blir så förbannat le på mig själv.
Det måste va nån slags hormonchock eller nåt. Jag vet inte vad det är eller om det finns nåt som heter så, men det låter bra.
Kan man vara mer frustrerad, mer okoncentrerad?
Kan hungersnöd vara värre än det här?
Det är sanslöst!
Jag blir så förbannat le på mig själv.
Det måste va nån slags hormonchock eller nåt. Jag vet inte vad det är eller om det finns nåt som heter så, men det låter bra.
onsdag 15 september 2010
Måste bara hålla kvar
15 september
Det avdramatiserar verkligen det hela att prata om det. I stan hemlighåller jag inte vem jag gillar, finns ingen anledning, de vet knappt var Sundsvall ligger ens. Och allt känns mycket mindre när jag släpper ut det, jag inser hur töntig jag är, och hur meningslöst det är. Så jag kanske kan släppa taget om honom snart. Vad tomt och tråkigt det kommer att kännas.
Men det finns fler, överallt, för många tror jag, svårt att utse ett offer. Jag MÅSTE bara hålla kvar vid Martin ett tag till. Åtminstone tills jag sett nyaste videoinspelningen... och tills jag hört nya demon... och tills jag på något vis träffat honom igen, hur nu det ska gå till.
Ställer orimliga krav.
Jag är en idiot.
RASTLÖS!
Så förbannat otroligt enormt rastlös!
Vad är det med mig?
Det finns bara en sak jag tänker på just nu. Helt utan anledning känns det som jag är dökär! Jag har för helvete inte sett killen på en och halv månad! Då är det ju nåt fel. Är det bara helt enkelt så att jag är fruktansvärt omogen? Det borde inte vara nåt annat. Så olidligt rastlös, så fruktansvärt instängd, så karaktäristiska omogna förälskade känslor.
Jag står inte ut!
Det avdramatiserar verkligen det hela att prata om det. I stan hemlighåller jag inte vem jag gillar, finns ingen anledning, de vet knappt var Sundsvall ligger ens. Och allt känns mycket mindre när jag släpper ut det, jag inser hur töntig jag är, och hur meningslöst det är. Så jag kanske kan släppa taget om honom snart. Vad tomt och tråkigt det kommer att kännas.
Men det finns fler, överallt, för många tror jag, svårt att utse ett offer. Jag MÅSTE bara hålla kvar vid Martin ett tag till. Åtminstone tills jag sett nyaste videoinspelningen... och tills jag hört nya demon... och tills jag på något vis träffat honom igen, hur nu det ska gå till.
Ställer orimliga krav.
Jag är en idiot.
RASTLÖS!
Så förbannat otroligt enormt rastlös!
Vad är det med mig?
Det finns bara en sak jag tänker på just nu. Helt utan anledning känns det som jag är dökär! Jag har för helvete inte sett killen på en och halv månad! Då är det ju nåt fel. Är det bara helt enkelt så att jag är fruktansvärt omogen? Det borde inte vara nåt annat. Så olidligt rastlös, så fruktansvärt instängd, så karaktäristiska omogna förälskade känslor.
Jag står inte ut!
lördag 11 september 2010
lik honom
10 september
Jag är kanske inte helt ensam i världen. En tjej i min klass gillar nån i Göteborg, som inte vet vem hon är. Det är ju nästan ännu värre.
Det finns en kille på skolan som är lik honom. Jag har sett honom två gånger, och båda gångerna hajade jag till rätt ordentligt.
Men "den riktiga" har jag ju inte sett på evigheter.
På video visserligen, men det är inte så värst kul längre.
Jag är kanske inte helt ensam i världen. En tjej i min klass gillar nån i Göteborg, som inte vet vem hon är. Det är ju nästan ännu värre.
Det finns en kille på skolan som är lik honom. Jag har sett honom två gånger, och båda gångerna hajade jag till rätt ordentligt.
Men "den riktiga" har jag ju inte sett på evigheter.
På video visserligen, men det är inte så värst kul längre.
torsdag 2 september 2010
för några sekunder fanns jag
2 september
Telefoncitat - brorsan-martin:
"Jo jag kollade på filmen från Härnösandspelningen idag... ja det var syrran som ville se Bear quartet som var innan på bandet, och sen blev det bara att jag fortsatte kolla".
För några sekunder, just i det ögonblicket, visste han att jag fanns. Jag var någon. Någons syrra som gillade Bear quartet.
Jag hatar när jag säger att enda gången jag finns är när han vet om mig. Så känns det, men i så fall skulle han vara det enda som betydde nåt. Så är det inte. Bara när jag är på det humöret. Jag är på det humöret för ofta, och det hatar jag. Känner mig så förbannat barnslig. Men alla behöver väl en gud att dyrka. Min gud vet inte om det, för han finns inte. Han är ett utseende, en röst.
Telefoncitat - brorsan-martin:
"Jo jag kollade på filmen från Härnösandspelningen idag... ja det var syrran som ville se Bear quartet som var innan på bandet, och sen blev det bara att jag fortsatte kolla".
För några sekunder, just i det ögonblicket, visste han att jag fanns. Jag var någon. Någons syrra som gillade Bear quartet.
Jag hatar när jag säger att enda gången jag finns är när han vet om mig. Så känns det, men i så fall skulle han vara det enda som betydde nåt. Så är det inte. Bara när jag är på det humöret. Jag är på det humöret för ofta, och det hatar jag. Känner mig så förbannat barnslig. Men alla behöver väl en gud att dyrka. Min gud vet inte om det, för han finns inte. Han är ett utseende, en röst.
söndag 29 augusti 2010
Omotiverat avundsjuk
30 augusti
Helt omotiverat är jag svartsjuk på en kompis. Eller avundsjuk kanske. Anna bor i Sundsvall. Hon går på samma skola som en viss person. Brorsan har hon sett flera ggr, säkert inklusive hans kompisar. Jag är så förbannat avundsjuk! Men utan anledning. Klart att hon inte bryr sig om Martin. Snyggare killar finns det väl.
Jag tycker inte att Martin är snygg. Men snygg behöver inte vara nåt positivt. Helst ska dom bara vara lite smågulliga, fulsöta. Som Martin.
Men helst ska man ju känna dom också, helst ska dom åtminstone veta att man finns.
Jag finns inte.
Helt omotiverat är jag svartsjuk på en kompis. Eller avundsjuk kanske. Anna bor i Sundsvall. Hon går på samma skola som en viss person. Brorsan har hon sett flera ggr, säkert inklusive hans kompisar. Jag är så förbannat avundsjuk! Men utan anledning. Klart att hon inte bryr sig om Martin. Snyggare killar finns det väl.
Jag tycker inte att Martin är snygg. Men snygg behöver inte vara nåt positivt. Helst ska dom bara vara lite smågulliga, fulsöta. Som Martin.
Men helst ska man ju känna dom också, helst ska dom åtminstone veta att man finns.
Jag finns inte.
skön
22 augusti
Victor är inte så värst snygg om man kollar närmare. Han är söt bara. Jag skulle kunna gilla honom, men det tänder inte. Jag är fortfarande för förälskad i utseendet och rösten som ägs av en viss Martin Olsson. Det vill inte lägga av bara. Och det är rätt så skönt att ha någon att dyrka. Han är skön, och det får han fortsätta vara.
Victor är inte så värst snygg om man kollar närmare. Han är söt bara. Jag skulle kunna gilla honom, men det tänder inte. Jag är fortfarande för förälskad i utseendet och rösten som ägs av en viss Martin Olsson. Det vill inte lägga av bara. Och det är rätt så skönt att ha någon att dyrka. Han är skön, och det får han fortsätta vara.
torsdag 19 augusti 2010
Den oerhört stora mängden killar
(NY DAGBOK: DEN VINRÖDA BOKENS EXAKT LIKA HEMLIGA EFTERFÖLJARE)
18 augusti
Den här boken är rätt speciell. Vad den kommer att innehålla kan jag inte veta för tillfället, men det blir det mesta, och oftast om rätt hemliga saker, så du som läst ända hit, vill du behålla ditt goda samvete bör du nog ta och sluta nu.
Jag är inte kär i någon just nu. Men jag är kär. I ett utseende. Det har jag varit ett bra tag, och jag borde lägga av nu, men det går inte.
När jag kollar in den oerhört stora mängden killar som finns i gymnasiets alla skrymseln och vrår, är det bara som om jag letar efter honom, fastän jag vet att han befinner sig flera mil bort.
Han är inte snygg. Han är inte ens neutral tror jag. Men det är något visst med honom, något som får mig på fall. Och så har han ju sin röst, som man bara njuter av, även när han sjunger så falskt att han flinar själv. Ja, jag avgudar honom. Fastän han bor i Sundsvall och inte vet att jag finns. Antagligen. Så jag blir nog inte kär i någon vettig person förrän det lugnat sig lite mer med Martin. Han är nog en nödlösning.
Men nu finns det ordentligt många att välja på. Fast ingen som honom.
Den ena av klassens enda två killar är snygg. För snygg tror jag, men verkar sjysst. Victor heter han. Han är nog en sån som alla faller för. Därför vill inte jag göra det. Jag föredrar såna som Martin.
18 augusti
Den här boken är rätt speciell. Vad den kommer att innehålla kan jag inte veta för tillfället, men det blir det mesta, och oftast om rätt hemliga saker, så du som läst ända hit, vill du behålla ditt goda samvete bör du nog ta och sluta nu.
Jag är inte kär i någon just nu. Men jag är kär. I ett utseende. Det har jag varit ett bra tag, och jag borde lägga av nu, men det går inte.
När jag kollar in den oerhört stora mängden killar som finns i gymnasiets alla skrymseln och vrår, är det bara som om jag letar efter honom, fastän jag vet att han befinner sig flera mil bort.
Han är inte snygg. Han är inte ens neutral tror jag. Men det är något visst med honom, något som får mig på fall. Och så har han ju sin röst, som man bara njuter av, även när han sjunger så falskt att han flinar själv. Ja, jag avgudar honom. Fastän han bor i Sundsvall och inte vet att jag finns. Antagligen. Så jag blir nog inte kär i någon vettig person förrän det lugnat sig lite mer med Martin. Han är nog en nödlösning.
Men nu finns det ordentligt många att välja på. Fast ingen som honom.
Den ena av klassens enda två killar är snygg. För snygg tror jag, men verkar sjysst. Victor heter han. Han är nog en sån som alla faller för. Därför vill inte jag göra det. Jag föredrar såna som Martin.
tisdag 17 augusti 2010
Om någon läste skulle jag dö
17 augusti
Om någon läste i denna bok skulle jag dö.
Vad skulle de tycka?
Mamma skulle inte vara förvånad, men mycket road.
Pappa skulle vara road, och inte så förvånad han heller.
Brorsan skulle tycka jag var så töntig, så töntig, och antagligen slå ihjäl mig.
Om Martin läste de sidor som handlar om honom, vad skulle han tycka då? Han skulle väl bli förvånad, tycka "vem har skrivit det där, fan vilken tönt!" och skratta, men han skulle bli smickrad åxå, lite bara, det tror jag.
Om någon läste i denna bok skulle jag dö.
Vad skulle de tycka?
Mamma skulle inte vara förvånad, men mycket road.
Pappa skulle vara road, och inte så förvånad han heller.
Brorsan skulle tycka jag var så töntig, så töntig, och antagligen slå ihjäl mig.
Om Martin läste de sidor som handlar om honom, vad skulle han tycka då? Han skulle väl bli förvånad, tycka "vem har skrivit det där, fan vilken tönt!" och skratta, men han skulle bli smickrad åxå, lite bara, det tror jag.
måndag 16 augusti 2010
Ebba ut
16 augusti
Imorrn börjar skolan. En ny, skitstor skola med massor av folk. Massor av killar. men det gläder mig inte så mycket just nu.
Det måste börja ebba ut nu.
Jag kan inte vänta tills det når sitt max och sen låte det försvinna, det når aldrig sitt max, ändå är det vad känslorna väntar på, fyllda av förväntan. Men han är fel kille, bor på fel ställe, är fel typ, jag kommer aldrig att ens säga ett ord till honom.
Därför måste det ebba ut nu.
Fast jag vill inte.
Det är ju rätt skönt som det är.
Att leva i en livstidslång förväntan, och glädje över att han finns.
Imorrn börjar skolan. En ny, skitstor skola med massor av folk. Massor av killar. men det gläder mig inte så mycket just nu.
Det måste börja ebba ut nu.
Jag kan inte vänta tills det når sitt max och sen låte det försvinna, det når aldrig sitt max, ändå är det vad känslorna väntar på, fyllda av förväntan. Men han är fel kille, bor på fel ställe, är fel typ, jag kommer aldrig att ens säga ett ord till honom.
Därför måste det ebba ut nu.
Fast jag vill inte.
Det är ju rätt skönt som det är.
Att leva i en livstidslång förväntan, och glädje över att han finns.
söndag 15 augusti 2010
ett tag till
15 augusti
Idag har varit en dag på stan i Sundsvall, dvs en dag då jag skvätt till för varje ljushårig person jag sett. Men han var aldrig i närheten. Han hade synts med sin knallgula hårfärg.
Jag har inte släppt honom.
Varför vet jag inte.
Det går bra att va kär i en röst och ett utseende.
Så jag får väl fortsätta med det ett tag till.
Resten skulle ändå inte passa mig, den riktige Martin alltså.
Han är inte min typ tror jag.
Men hans utseende...
Det får mig knäpp.
Idag har varit en dag på stan i Sundsvall, dvs en dag då jag skvätt till för varje ljushårig person jag sett. Men han var aldrig i närheten. Han hade synts med sin knallgula hårfärg.
Jag har inte släppt honom.
Varför vet jag inte.
Det går bra att va kär i en röst och ett utseende.
Så jag får väl fortsätta med det ett tag till.
Resten skulle ändå inte passa mig, den riktige Martin alltså.
Han är inte min typ tror jag.
Men hans utseende...
Det får mig knäpp.
lördag 14 augusti 2010
Att äta honom
13 augusti
Jag vill ha mer.
Jag har ett behov.
Ett behov av att äta honom hel och hållen, med mina ögon och mina öron.
Men jag blir aldrig mätt.
För jag kommer inte åt hela honom.
Hans hjärta bultar nånstans därinne, oåtkomligt.
Jag vet inte hur det ser ut.
Kommer aldrig att få veta.
Inte tillräckligt nära.
Jag vill ha mer.
Jag har ett behov.
Ett behov av att äta honom hel och hållen, med mina ögon och mina öron.
Men jag blir aldrig mätt.
För jag kommer inte åt hela honom.
Hans hjärta bultar nånstans därinne, oåtkomligt.
Jag vet inte hur det ser ut.
Kommer aldrig att få veta.
Inte tillräckligt nära.
torsdag 5 augusti 2010
klotter
4 augusti
Klottret här tyder på att jag inte har något akut att skriva.
Det jag nyss skrev tyder på att jag är en mycket bra klottertydare.
Klottret här tyder på att jag inte har något akut att skriva.
Det jag nyss skrev tyder på att jag är en mycket bra klottertydare.
borde glömma
2 augusti
Det enda jag får ut av att dyrka honom är att jag inte kan bli kär i nån annan. Man blir liksom bedövad.
Jag borde glömma Martin nu, det hela är så långsökt.
Det enda jag får ut av att dyrka honom är att jag inte kan bli kär i nån annan. Man blir liksom bedövad.
Jag borde glömma Martin nu, det hela är så långsökt.
fredag 30 juli 2010
Beundran på avstånd
29 juli
Nej, jag är inte kär i honom.
Har aldrig varit det.
Men jag kommer att fortsätta beundra, drömma, dyrka honom.
Länge.
Det kom jag på nu i torsdags.
Jag njöt den kvällen.
Det var ljuvligt.
Musiken är så skön!
Och Martin sjunger så skönt!
Men särskilt snygg är han inte.
Inte på nära håll.
Men jag gillar hans utseende.
Han har nåt.
Men att påstå att man är kär...
Det är rätt sanslöst.
Man kan ju inte vara kär i nån man aldrig snackat med, då är det beundran på avstånd, idoldyrkan.
Och det sysslar jag med.
Nej, jag är inte kär i honom.
Har aldrig varit det.
Men jag kommer att fortsätta beundra, drömma, dyrka honom.
Länge.
Det kom jag på nu i torsdags.
Jag njöt den kvällen.
Det var ljuvligt.
Musiken är så skön!
Och Martin sjunger så skönt!
Men särskilt snygg är han inte.
Inte på nära håll.
Men jag gillar hans utseende.
Han har nåt.
Men att påstå att man är kär...
Det är rätt sanslöst.
Man kan ju inte vara kär i nån man aldrig snackat med, då är det beundran på avstånd, idoldyrkan.
Och det sysslar jag med.
måndag 26 juli 2010
jag förstår lika bra som läsaren
23 juli
Håller ut.
Uttröttad, slutkörd, lite för seg för att jobba i morgon. Men jag håller ut.
Jag klarar det.
En vecka kvar bara...
En ledig eftermiddag på torsdag.
Jag håller ut.
Det KAN vända på torsdag. Det är faktiskt möjligt. Jag kanske upptäcker att den där killen verkar helknäpp. Eller så vänder det bara för att jag vet jag aldrig kommer längre än att stå nedanför en scen och beundra. Men TILLS DESS njuter jag, och om det sen vänder så spelar det ingen roll.
Men det vore bra om det vände nu faktiskt. Han har tagit upp 60 sidor av denna bok, 60 sidor med löjliga barnsliga tankar på en kille man knappt ens träffat. Vore synd om det skulle bli fler.
Alla uttryck typ ovan skriver jag enbart av en anledning. Att bevisa att jag förstår lika bra som läsaren hur barnslig jag är, läsaren behöver inte mobba mig, för jag vet redan alla skrattanden och hånfulla saker som läsaren skulle vilja säga mig.
Oftast, ja hittills hela tiden, har läsaren varit jag själv.
Det är värst i framtiden när jag ser tillbaka på det jag skrev för några månader sen. Då kan det va bra att veta att jag tyckte jag var barnslig på den tiden också.
Utomstående läsare skulle tycka även detta resonemang var rätt barnsligt.
Det tycker jag också!
Så, nu var det bevisat!
Men jag är jag.
Håller ut.
Uttröttad, slutkörd, lite för seg för att jobba i morgon. Men jag håller ut.
Jag klarar det.
En vecka kvar bara...
En ledig eftermiddag på torsdag.
Jag håller ut.
Det KAN vända på torsdag. Det är faktiskt möjligt. Jag kanske upptäcker att den där killen verkar helknäpp. Eller så vänder det bara för att jag vet jag aldrig kommer längre än att stå nedanför en scen och beundra. Men TILLS DESS njuter jag, och om det sen vänder så spelar det ingen roll.
Men det vore bra om det vände nu faktiskt. Han har tagit upp 60 sidor av denna bok, 60 sidor med löjliga barnsliga tankar på en kille man knappt ens träffat. Vore synd om det skulle bli fler.
Alla uttryck typ ovan skriver jag enbart av en anledning. Att bevisa att jag förstår lika bra som läsaren hur barnslig jag är, läsaren behöver inte mobba mig, för jag vet redan alla skrattanden och hånfulla saker som läsaren skulle vilja säga mig.
Oftast, ja hittills hela tiden, har läsaren varit jag själv.
Det är värst i framtiden när jag ser tillbaka på det jag skrev för några månader sen. Då kan det va bra att veta att jag tyckte jag var barnslig på den tiden också.
Utomstående läsare skulle tycka även detta resonemang var rätt barnsligt.
Det tycker jag också!
Så, nu var det bevisat!
Men jag är jag.
onsdag 21 juli 2010
fredag 16 juli 2010
värt att veta
16 juli
Nu vet jag var han bor också. Köpmannagatan 2B, hyreshus tror jag, vi var förbi där. Ja, nu vet jag det. Jag vet mycket. Jag vet inget som är värt att veta. Och han vet inte att jag finns. Veta är ett tufft ord. Svårt.
Nu vet jag var han bor också. Köpmannagatan 2B, hyreshus tror jag, vi var förbi där. Ja, nu vet jag det. Jag vet mycket. Jag vet inget som är värt att veta. Och han vet inte att jag finns. Veta är ett tufft ord. Svårt.
ska jag tänka på nån kille
12 juli
Har inte tid att tänka på han så mycket. Men ska jag tänka på nån kille, då blir det han jag tänker på. Jag kommer inte att kunna gilla nån kille förrän jag släppt taget om honom. Han, den omöjlige, overklige, är liksom den enda som gäller.
Har inte tid att tänka på han så mycket. Men ska jag tänka på nån kille, då blir det han jag tänker på. Jag kommer inte att kunna gilla nån kille förrän jag släppt taget om honom. Han, den omöjlige, overklige, är liksom den enda som gäller.
Hör jag en ton
9 juli
Vad glad man kan bli av att åka på båttur då...
Nu är min depression slut, jag ska jobba, sluta tänka på Martin.
Närå, det klarar jag inte.
Jag njuter ännu förbannat av att höra demon jag hört c:a 15 ggr nu. Hans röst, den är så himla skön, hör jag en ton skvätter jag 10 meter upp i luften, sen blir jag helt spänd, och hjärnkanalerna blockeras. Jag kan inte tänka. Bara lyssna och njuta. Kommer liksom av mig i livet. Jag är fruktansvärt kär i hans sångröst. Den känner jag nu.
Vad glad man kan bli av att åka på båttur då...
Nu är min depression slut, jag ska jobba, sluta tänka på Martin.
Närå, det klarar jag inte.
Jag njuter ännu förbannat av att höra demon jag hört c:a 15 ggr nu. Hans röst, den är så himla skön, hör jag en ton skvätter jag 10 meter upp i luften, sen blir jag helt spänd, och hjärnkanalerna blockeras. Jag kan inte tänka. Bara lyssna och njuta. Kommer liksom av mig i livet. Jag är fruktansvärt kär i hans sångröst. Den känner jag nu.
torsdag 8 juli 2010
onsdag 7 juli 2010
värdelös dag
7 juli
Sjunde juli-vilken rolig dag.
En dag som passerar förbi bara.
Trist, värdelös, meningslös.
Meningen med livet måste vara att vara lyckligt kär. Annars skulle det inte va så härligt.
Jag är inte lyckligt kär.
Därför är allt meningslöst.
Och har varit så i... 4 dagar.
Känns som mycket längre.
Inte ens en vecka sen i lördags.
Den underbara lördagen (Närå, jag skoja bara, den var inte speciellt underbar, men i alla fall trevligare än idag)
Sjunde juli - va kul!
Sjunde juli-vilken rolig dag.
En dag som passerar förbi bara.
Trist, värdelös, meningslös.
Meningen med livet måste vara att vara lyckligt kär. Annars skulle det inte va så härligt.
Jag är inte lyckligt kär.
Därför är allt meningslöst.
Och har varit så i... 4 dagar.
Känns som mycket längre.
Inte ens en vecka sen i lördags.
Den underbara lördagen (Närå, jag skoja bara, den var inte speciellt underbar, men i alla fall trevligare än idag)
Sjunde juli - va kul!
tisdag 6 juli 2010
inget händer
6 juli
Kan inte bli kär i någon annan.
Tänker bara på han.
Men vet att allt är hopplöst.
Jag är ju borta hela sommaren nu.
Utom någon dag då och då.
Sen blir det höst, inget händer.
Martin kommer inte att komma hit när jag är hemma.
Vad gör det då?
Vet inte. Men det gör mig deprimerad.
Martin är just nu allt för mig, hur fånigt det än låter.
Kan inte bli kär i någon annan.
Tänker bara på han.
Men vet att allt är hopplöst.
Jag är ju borta hela sommaren nu.
Utom någon dag då och då.
Sen blir det höst, inget händer.
Martin kommer inte att komma hit när jag är hemma.
Vad gör det då?
Vet inte. Men det gör mig deprimerad.
Martin är just nu allt för mig, hur fånigt det än låter.
måndag 5 juli 2010
töntigare och barnsligare
5 juli
Såg just en sak som gjorde mig om möjligt glad. Bläddrade tillbaks i boken och det jag skrev var betydligt töntigare och barnsligare än det töntiga och barnsliga jag skriver nuförtiden. Alltså kanske det finns hopp för mig, jag kanske mognar nån gång i framtiden. Men just nu känns allt hopplöst.
Det var sommarens höjdpunkt.
Sommarens höjdpunkt trycks ner, krossas mot marken, mosas till ingenting. Kvar blir bara förlusten av en timme.
En timme med blicken fäst på någon. Stor förlust.
Jag blir död.
Såg just en sak som gjorde mig om möjligt glad. Bläddrade tillbaks i boken och det jag skrev var betydligt töntigare och barnsligare än det töntiga och barnsliga jag skriver nuförtiden. Alltså kanske det finns hopp för mig, jag kanske mognar nån gång i framtiden. Men just nu känns allt hopplöst.
Det var sommarens höjdpunkt.
Sommarens höjdpunkt trycks ner, krossas mot marken, mosas till ingenting. Kvar blir bara förlusten av en timme.
En timme med blicken fäst på någon. Stor förlust.
Jag blir död.
söndag 4 juli 2010
jag är bara sur!
4 juli
Blir inget dalarock.
Jag ska inte tänka på Martin mer, det är så onödigt, får ju inte ens se honom. Men jag tror inte jag kan låta bli.
Vad trist det är.
Usch.
Nu är det bara å längta hem, tills jag får se han på videon, gårdagens inspelning.
Vilka nöjen man har i livet!
DEPRESSION
Den sorts depression som är snudd på skön. För att jag har kontroll över den, vet vad den handlar om. Vet att jag har en väldigt stor rätt att vara på ett väldigt dåligt och trist humör. Sånt mår man bra av. Inte bra kanske, men bättre än om man skulle gå och ha dåligt samvete för att man inte mår bra. Ifall en sån här lindrig kort depression har att göra med familjen, kompisar, ridning, eller ingenting alls, blir det oerhört tryckande och grymt. Man orkar inte tänka på nånting, för man blir som slagen i skallen när man tänker på det som inte är så kul. Men det här är skönt, jag är sur, trist och slö, men har koll på tillvaron, kan tänka på Martin hur mycket jag vill, för det kan inte bli värre än vad det är, jag är bara SUR!
Allt är skit, säger jag, som jag sa för nära ett och ett halvt år sen av ungefär samma anledning som nu.
Blir inget dalarock.
Jag ska inte tänka på Martin mer, det är så onödigt, får ju inte ens se honom. Men jag tror inte jag kan låta bli.
Vad trist det är.
Usch.
Nu är det bara å längta hem, tills jag får se han på videon, gårdagens inspelning.
Vilka nöjen man har i livet!
DEPRESSION
Den sorts depression som är snudd på skön. För att jag har kontroll över den, vet vad den handlar om. Vet att jag har en väldigt stor rätt att vara på ett väldigt dåligt och trist humör. Sånt mår man bra av. Inte bra kanske, men bättre än om man skulle gå och ha dåligt samvete för att man inte mår bra. Ifall en sån här lindrig kort depression har att göra med familjen, kompisar, ridning, eller ingenting alls, blir det oerhört tryckande och grymt. Man orkar inte tänka på nånting, för man blir som slagen i skallen när man tänker på det som inte är så kul. Men det här är skönt, jag är sur, trist och slö, men har koll på tillvaron, kan tänka på Martin hur mycket jag vill, för det kan inte bli värre än vad det är, jag är bara SUR!
Allt är skit, säger jag, som jag sa för nära ett och ett halvt år sen av ungefär samma anledning som nu.
lördag 3 juli 2010
På TV
3 juli
Ikväll blir dom på TV.
Kul.
Hoppas det inträffar ett tekniskt fel så att det blir en stillbild i en timme just när de har en viss person inzoomad.
En otålig förväntansfull känsla, räknar minuterna.
Känns som när man var liten och väntade på jultomten.
Jag vet att det är en barnslig idoldyrkan, men det är bara så att jag avgudar honom.
50 minuter kvar.
------------------
Jahapp, det var det.
En låt, och intervju med brorsan och Alexander.
Både Alexander och trummisen Kalle är enligt standardmått betydligt snyggare än Martin har jag kommit underfund med. Det gjorde mig glad. För jag vill inte va kär i ett ursnyggt utseende.
För mig är det bara Martin som gäller just nu.
Vad han har vet jag inte, vet bara att han har det som får mig på fall.
Måste på Dalarocken och se dom spela. Vill det! Men det blir väl inte av.
Jag är redan lite omotiverat angelägen tycker nog pappa, så jag kan inte gå på mer... Hoppas på det bästa.
Ikväll blir dom på TV.
Kul.
Hoppas det inträffar ett tekniskt fel så att det blir en stillbild i en timme just när de har en viss person inzoomad.
En otålig förväntansfull känsla, räknar minuterna.
Känns som när man var liten och väntade på jultomten.
Jag vet att det är en barnslig idoldyrkan, men det är bara så att jag avgudar honom.
50 minuter kvar.
------------------
Jahapp, det var det.
En låt, och intervju med brorsan och Alexander.
Både Alexander och trummisen Kalle är enligt standardmått betydligt snyggare än Martin har jag kommit underfund med. Det gjorde mig glad. För jag vill inte va kär i ett ursnyggt utseende.
För mig är det bara Martin som gäller just nu.
Vad han har vet jag inte, vet bara att han har det som får mig på fall.
Måste på Dalarocken och se dom spela. Vill det! Men det blir väl inte av.
Jag är redan lite omotiverat angelägen tycker nog pappa, så jag kan inte gå på mer... Hoppas på det bästa.
fredag 2 juli 2010
Verklighetens Martin
2 juli
knäsvag
han är så söt.
Sett han på video några sekunder idag.
Han är inte överdrivet perfekt-snygg.
Då skulle jag inte gilla han.
Han ser bra ut, bara, och så har han nåt som gör mig knäsvag.
Jag gillar hans utseende.
Det var som en dröm igår, när den lilla vita bilen med hela gänget söta killar kom farande och stannade.
Men min blick fastnade på Martin. Hans ljusa hår var längre än på videofilmen. Hans röst när han pratade lät inte riktigt som sångrösten på kassettbandet.
Men här var han, verklighetens Martin.
Han fick mig mer knäsvag än jag väntat mig, kunde inte tänka på annat i en timme ungefär.
knäsvag
han är så söt.
Sett han på video några sekunder idag.
Han är inte överdrivet perfekt-snygg.
Då skulle jag inte gilla han.
Han ser bra ut, bara, och så har han nåt som gör mig knäsvag.
Jag gillar hans utseende.
Det var som en dröm igår, när den lilla vita bilen med hela gänget söta killar kom farande och stannade.
Men min blick fastnade på Martin. Hans ljusa hår var längre än på videofilmen. Hans röst när han pratade lät inte riktigt som sångrösten på kassettbandet.
Men här var han, verklighetens Martin.
Han fick mig mer knäsvag än jag väntat mig, kunde inte tänka på annat i en timme ungefär.
torsdag 1 juli 2010
idag var han här
1 juli
Martin Olsson
Han är snygg.
Ordentligt.
Söt åxå.
Nu är jag konstig för resten av dagen.
Längtar tills ikväll, då jag nog får se en skymt av honom igen.
------------------------
Näe, ikväll blev det inget. Men det gör inget. Har tänkt på han så mycket att han känns helt overklig. Men idag var han här.
Martin Olsson
Han är snygg.
Ordentligt.
Söt åxå.
Nu är jag konstig för resten av dagen.
Längtar tills ikväll, då jag nog får se en skymt av honom igen.
------------------------
Näe, ikväll blev det inget. Men det gör inget. Har tänkt på han så mycket att han känns helt overklig. Men idag var han här.
onsdag 30 juni 2010
Varför är världen så grym?
3o juni
Tror jag ska ta och dö.
Men jag vet inte varför egentligen.
Men jag vet varför om man tar bort egentligen.
Jag ska bort imorrn, kanske ett par timmar bara.
Men det räcker.
Varför just imorgon?
Varför är världen så grym?
Och varför är jag så barnslig?
Den 11 juni, det jag skrev då, jag fattar bara inte hur man kan träffa så rätt.
Tror jag ska ta och dö.
Men jag vet inte varför egentligen.
Men jag vet varför om man tar bort egentligen.
Jag ska bort imorrn, kanske ett par timmar bara.
Men det räcker.
Varför just imorgon?
Varför är världen så grym?
Och varför är jag så barnslig?
Den 11 juni, det jag skrev då, jag fattar bara inte hur man kan träffa så rätt.
onsdag 23 juni 2010
hoppas förgäves
18 juni
Får aldrig träffa honom.
Hoppas förgäves.
Men det finns där, hoppet, annars skulle jag inte tänka på honom.
Skulle tro att han var här hemma en stund, men då var ju jag borta.
Tror han ska hit igen, men då är jag ju också borta, oundvikligt.
Jag offrar mycket.
Kär i en kille jag aldrig ens får se, bara höra. Det medför att jag är kär i en röst och inte ett utseende. Som sagt. Men han är snygg också.
Får aldrig träffa honom.
Hoppas förgäves.
Men det finns där, hoppet, annars skulle jag inte tänka på honom.
Skulle tro att han var här hemma en stund, men då var ju jag borta.
Tror han ska hit igen, men då är jag ju också borta, oundvikligt.
Jag offrar mycket.
Kär i en kille jag aldrig ens får se, bara höra. Det medför att jag är kär i en röst och inte ett utseende. Som sagt. Men han är snygg också.
lördag 12 juni 2010
telefonsamtal
12 juni
Imorrn kommer han nog hit.
Men glöm honom.
"Ja, är Nils hemma?" sagt med halvsur, slö, otrevlig stämma. Men det var han. Jag har snackat med han. Wow, va häftigt. Jag tror att jag dör alltså. Inte.
Men en otrevlig Martin är gullig.
Imorrn kommer han nog hit.
Men glöm honom.
"Ja, är Nils hemma?" sagt med halvsur, slö, otrevlig stämma. Men det var han. Jag har snackat med han. Wow, va häftigt. Jag tror att jag dör alltså. Inte.
Men en otrevlig Martin är gullig.
Hela jag ligger utlämnad
11 juni
Han heter Olsson i efternamn.
men frågan är om jag inte ska ta och riva ut dessa sidor innan det är för sent.
Jag är ju så töntig, och till råga på allt ska jag skriva ner mina töntiga tankar och föreviga dom. Hela jag ligger utlämnad mellan en vindröd framsida och en vinröd baksida.
Ingen får ju läsa det här!
Jag är kär i Martin Olsson, okej.
Men det är det jag skriver om honom som är så oerhört töntigt, sjukt, barnsligt.
Jag är kär i en påhittad kille som råkar finnas nånstans, men det är bara namnet som är hans, inte de egenskaper jag tror han har.
Han heter Olsson i efternamn.
men frågan är om jag inte ska ta och riva ut dessa sidor innan det är för sent.
Jag är ju så töntig, och till råga på allt ska jag skriva ner mina töntiga tankar och föreviga dom. Hela jag ligger utlämnad mellan en vindröd framsida och en vinröd baksida.
Ingen får ju läsa det här!
Jag är kär i Martin Olsson, okej.
Men det är det jag skriver om honom som är så oerhört töntigt, sjukt, barnsligt.
Jag är kär i en påhittad kille som råkar finnas nånstans, men det är bara namnet som är hans, inte de egenskaper jag tror han har.
sommarjobb
8 juni
Åkte på utflykt med pappa och Henrik till ett berg vi aldrig varit på. Tornet var väl 15 meter och rätt så kul. Sen åkte vi till sjöns utflöde där det var lite forsar, fikade. Åkte hem och åt fiskpinnar, åkte på ridning, red Egill, som låg på som en idiot. Inte min typ. Ska jobba där i sommar, blir skitkul! och ingen döig sommar utan lite mer action, som att få betalt för att åka på ridläger med underbara islänningar...
Vilket sommarlov!
Imorrn blir det fest!
Jag är lika glad som alla andra nior nu.
Och Martin, han kan jag knappt tänka på, han är liksom ingenting mot det här.
Åkte på utflykt med pappa och Henrik till ett berg vi aldrig varit på. Tornet var väl 15 meter och rätt så kul. Sen åkte vi till sjöns utflöde där det var lite forsar, fikade. Åkte hem och åt fiskpinnar, åkte på ridning, red Egill, som låg på som en idiot. Inte min typ. Ska jobba där i sommar, blir skitkul! och ingen döig sommar utan lite mer action, som att få betalt för att åka på ridläger med underbara islänningar...
Vilket sommarlov!
Imorrn blir det fest!
Jag är lika glad som alla andra nior nu.
Och Martin, han kan jag knappt tänka på, han är liksom ingenting mot det här.
vattenkrig
7 juni
Vardagsdagbok:
Idag fikade våran klass vid båtbryggan (glass), sen var vi lediga ett tag, åt hamburgare som för första gången i världshistorien fanns på skolan. Sen var det fotboll, lärare mot elever, 2-2. Sen vattenkrig, alternativt film i matsalen. Jag stack hem, sen gick jag och Tessan till Anna och Maria och spelade brännboll och hade internt vattenkrig, alla genomdränkta. Spelade skrupler i gräset, duschade och cyklade till skolan, för att åka buss till Sundsvall med klassen. Åt mat på restaurang, jag åt en pizza som hette mumsmums. Våran klass var lite lagom stökig. Åkte hem. Cyklade hem. från bussen alltså.
Jag gillar att vara i Sundsvall. Kanske får se dom när dom spelar där i sommar. Alltid något. Skulle nästan hellre gå på deras konsert än vilket annat band som helst, typ firehose. Så det hoppas jag att det går i lås.
Vardagsdagbok:
Idag fikade våran klass vid båtbryggan (glass), sen var vi lediga ett tag, åt hamburgare som för första gången i världshistorien fanns på skolan. Sen var det fotboll, lärare mot elever, 2-2. Sen vattenkrig, alternativt film i matsalen. Jag stack hem, sen gick jag och Tessan till Anna och Maria och spelade brännboll och hade internt vattenkrig, alla genomdränkta. Spelade skrupler i gräset, duschade och cyklade till skolan, för att åka buss till Sundsvall med klassen. Åt mat på restaurang, jag åt en pizza som hette mumsmums. Våran klass var lite lagom stökig. Åkte hem. Cyklade hem. från bussen alltså.
Jag gillar att vara i Sundsvall. Kanske får se dom när dom spelar där i sommar. Alltid något. Skulle nästan hellre gå på deras konsert än vilket annat band som helst, typ firehose. Så det hoppas jag att det går i lås.
de sköna tankarna
6 juni
Man inte drömma sig bort i sköna tankar när man mår dåligt, som man kanske kan tro.
Det är när man redan mår bra som de sköna tankarna kommer till en och lyfter upp livet ännu mer.
Efter tre dagar av sorg över att hästköpet gick åt skogen har jag börjat kunna tänka på Martin igen.
Man inte drömma sig bort i sköna tankar när man mår dåligt, som man kanske kan tro.
Det är när man redan mår bra som de sköna tankarna kommer till en och lyfter upp livet ännu mer.
Efter tre dagar av sorg över att hästköpet gick åt skogen har jag börjat kunna tänka på Martin igen.
illa
5 juni
Vaknade tjugo i åtta, helt säker på att jag försovit mig och skulle till skolan. Sen kom jag på att det är helgdag idag. Det fick mig tillbaka till verkligheten, och det var inte skönt, jag mådde illa.
Vaknade tjugo i åtta, helt säker på att jag försovit mig och skulle till skolan. Sen kom jag på att det är helgdag idag. Det fick mig tillbaka till verkligheten, och det var inte skönt, jag mådde illa.
skit
4 juni
Ibland hjälper inte Martin.
Ibland är livet för tungt.
Magkatarr
spänd
sur
tungt
Det hjälper inte att tänka på honom, tankarna når inte fram.
Varför blir allt bara skit för mig?
Ibland hjälper inte Martin.
Ibland är livet för tungt.
Magkatarr
spänd
sur
tungt
Det hjälper inte att tänka på honom, tankarna når inte fram.
Varför blir allt bara skit för mig?
om PM, fyra steg
3 juni
Om PM:
Jag tror det är fyra steg som gäller med PM. Nej, vad säger jag, inte PM, begreppet existerar inte längre, men du vet vem.
steg1= kollar på honom, glor, blir skitglad, berusad, hejar
steg2= kollar snabbt på honom men hejar inte
steg3= Bryr mig inte, kollar åt ett annat håll, hejar inte. Skäms.
steg4= Kollar inte åt ett annat håll, hejar, utan att tänka så värst på det.
Jag är bara på steg 3 nu. Först vid steg 4 är jag "fri". Har inte hunnit dit än, men är på god väg. Och så har jag ju Martin, som en räddare i nöden, anledningen till att jag lämnat steg 2. Jag behöver inte kolla på någon, för jag vet redan vem som är snyggast i världen. Han har i alla fall den snyggaste sångrösten, det är väl den jag känner bäst på honom, så som jag dragit in den och njutit av den.
Om PM:
Jag tror det är fyra steg som gäller med PM. Nej, vad säger jag, inte PM, begreppet existerar inte längre, men du vet vem.
steg1= kollar på honom, glor, blir skitglad, berusad, hejar
steg2= kollar snabbt på honom men hejar inte
steg3= Bryr mig inte, kollar åt ett annat håll, hejar inte. Skäms.
steg4= Kollar inte åt ett annat håll, hejar, utan att tänka så värst på det.
Jag är bara på steg 3 nu. Först vid steg 4 är jag "fri". Har inte hunnit dit än, men är på god väg. Och så har jag ju Martin, som en räddare i nöden, anledningen till att jag lämnat steg 2. Jag behöver inte kolla på någon, för jag vet redan vem som är snyggast i världen. Han har i alla fall den snyggaste sångrösten, det är väl den jag känner bäst på honom, så som jag dragit in den och njutit av den.
Gillar allt
31 maj
Varit i Sundsvall. Jag gillar sundsvall nu helt plötsligt, för jag gillar allt som är Martin.
I am for you, Martin.
Varit i Sundsvall. Jag gillar sundsvall nu helt plötsligt, för jag gillar allt som är Martin.
I am for you, Martin.
töntig, mesig, barnslig
30 maj
Glesare mellan skrivet igen. Vänta bara tills brorsan kommer hem.
Jag är en barnslig knäppskalle.
Om brorsan läste de här sidorna skulle jag begå självmord.
Han också, han skulle inte stå ut med att ha en sån syrra som mig.
Jag är så töntig, mesig, barnslig.
Jag går här och är kär i en kille jag knappt träffat i verkligheten.
Då är man inte kär, då är man ett psykfall, i alla fall när man är 16 år nästan.
Men det är ljuvligt ändå.
Glesare mellan skrivet igen. Vänta bara tills brorsan kommer hem.
Jag är en barnslig knäppskalle.
Om brorsan läste de här sidorna skulle jag begå självmord.
Han också, han skulle inte stå ut med att ha en sån syrra som mig.
Jag är så töntig, mesig, barnslig.
Jag går här och är kär i en kille jag knappt träffat i verkligheten.
Då är man inte kär, då är man ett psykfall, i alla fall när man är 16 år nästan.
Men det är ljuvligt ändå.
demo!
28 maj
Jag längtar efter deras demo!
Då får jag veta hans efternamn.
Kanske har de nån bild på sig på omslaget, tror inte det, men det skulle va kul. Näe, inte kul, utan värre.
Har brorsan med den ikväll blir jag glad.
Det märks ännu inte att jag är kär. Fint. Inte för att det är nån risk att bli avslöjad, men det är bra om ingen vet nåt.
Jag längtar efter deras demo!
Då får jag veta hans efternamn.
Kanske har de nån bild på sig på omslaget, tror inte det, men det skulle va kul. Näe, inte kul, utan värre.
Har brorsan med den ikväll blir jag glad.
Det märks ännu inte att jag är kär. Fint. Inte för att det är nån risk att bli avslöjad, men det är bra om ingen vet nåt.
Därför fick det bli en okänd
26 maj
Kollar man tillbaks i denna bok hittar man tusen sidor där det står "jag vill bli kär" eller nåt liknande.
Mina känslor blev väl desperata, och ingen normal kille var okej nog att bli kär i, därför fick det bli en okänd, jag vet inte ett skit om honom och har inte ett skit att tycka illa om just därför, och när han då råkar ha lite sköna egenskaper faller jag direkt. Jag älskar allt som är Martin, för jag känner honom inte, men vad jag skulle vilja göra det! Tror jag.
Kollar man tillbaks i denna bok hittar man tusen sidor där det står "jag vill bli kär" eller nåt liknande.
Mina känslor blev väl desperata, och ingen normal kille var okej nog att bli kär i, därför fick det bli en okänd, jag vet inte ett skit om honom och har inte ett skit att tycka illa om just därför, och när han då råkar ha lite sköna egenskaper faller jag direkt. Jag älskar allt som är Martin, för jag känner honom inte, men vad jag skulle vilja göra det! Tror jag.
du har nåt
24 maj
MARTIN!
DU HAR NÅT, VET DU DET?
DU HAR NÅT SOM FÅR MIG GLAD
DU HAR NÅT SOM FÅR MIG DÖD
DU HAR NÅT SOM FÅR MIG KNÄPP I HUVE
JUST DU, MARTIN
VISSTE DU DET?
MARTIN!
DU HAR NÅT, VET DU DET?
DU HAR NÅT SOM FÅR MIG GLAD
DU HAR NÅT SOM FÅR MIG DÖD
DU HAR NÅT SOM FÅR MIG KNÄPP I HUVE
JUST DU, MARTIN
VISSTE DU DET?
onaturligt
22 maj
Koncentrationssvårigheter.
Så fort jag har tråkigt kommer hans låtar upp i skallen och jag kan inte tänka på nånting annat. Han är go!
Men jag måste träffa honom mer innan jag kan säga att jag är kär i han. Då är det helt okej, och jag kommer inte att skämmas, för en kille som han kan ju vem som helst bli kär i, det är naturligt. Men det är helt onaturligt att vara kär i en kille man typ inte träffat.
Hur ska det gå till? Brorsan verkar inte ha några planer på att ta hem kompisar.
Koncentrationssvårigheter.
Så fort jag har tråkigt kommer hans låtar upp i skallen och jag kan inte tänka på nånting annat. Han är go!
Men jag måste träffa honom mer innan jag kan säga att jag är kär i han. Då är det helt okej, och jag kommer inte att skämmas, för en kille som han kan ju vem som helst bli kär i, det är naturligt. Men det är helt onaturligt att vara kär i en kille man typ inte träffat.
Hur ska det gå till? Brorsan verkar inte ha några planer på att ta hem kompisar.
ändå
21 maj
Jag är trött. Jag är inte speciellt intresserad av att plugga på barnkunskapsprovet. Det får skita sig, för nu orkar jag bara tänka på Han. Han som är skön, så jävligt skön! Skön röst, sköna ögon, skönt hår. Nej, jag känner honom inte, men jag gillar honom för det, han vet inte vem jag är, men han är skön för det, jag har aldrig snackat med honom, men jag är kär ändå, ÄNDÅ!
Jag är trött. Jag är inte speciellt intresserad av att plugga på barnkunskapsprovet. Det får skita sig, för nu orkar jag bara tänka på Han. Han som är skön, så jävligt skön! Skön röst, sköna ögon, skönt hår. Nej, jag känner honom inte, men jag gillar honom för det, han vet inte vem jag är, men han är skön för det, jag har aldrig snackat med honom, men jag är kär ändå, ÄNDÅ!
Deras demo
20 maj
Hur går det till ja?
Att man kan bli varm från fötter till öron av att höra nånting, till och med smått darrig, men lycklig, salig. Ska köpa deras demo. Då har jag honom att njuta av så mycket jag vill. Fast jag gillar faktiskt musiken också. Det blir en salig kombination, en drog som sätter sig som en kniv i mig, och gör mig svettig.
Ljuvligt. Men inte tillräckligt.
Hur går det till ja?
Att man kan bli varm från fötter till öron av att höra nånting, till och med smått darrig, men lycklig, salig. Ska köpa deras demo. Då har jag honom att njuta av så mycket jag vill. Fast jag gillar faktiskt musiken också. Det blir en salig kombination, en drog som sätter sig som en kniv i mig, och gör mig svettig.
Ljuvligt. Men inte tillräckligt.
Ljudvågor
15 maj
Njuter med örona.
Drar in de förtunningar av luften som bildar de ljudvågor som innebär hans röst.
Snälla storebror, du måste ta hem och visa upp dina trevliga kamrater! Innan jag smugglar ned mig i din väska och hänger med när du åker.
Varför så angelägen? Vad är det som gör det? Hur går denna felkoppling i hjärnan till? Varför vill jag träffa någon jag vet att jag aldrig kommer att få?
En gåta.
Ska försöka knäcka den nån gång i mitt liv.
Njuter med örona.
Drar in de förtunningar av luften som bildar de ljudvågor som innebär hans röst.
Snälla storebror, du måste ta hem och visa upp dina trevliga kamrater! Innan jag smugglar ned mig i din väska och hänger med när du åker.
Varför så angelägen? Vad är det som gör det? Hur går denna felkoppling i hjärnan till? Varför vill jag träffa någon jag vet att jag aldrig kommer att få?
En gåta.
Ska försöka knäcka den nån gång i mitt liv.
Om brorsan säger
13 maj
Tro inte att det svalnat, när jag inte skrivit på nåra dar. Det bara väntar. Och brorsan kom inte hem i helgen, då blir det brist på "information". Nästa helg, då kommer han hem, har kanske med sin demo, och snackar om honom. Då blir jag död direkt, det vet jag. Det kommer kännas bra. Men den gången det händer, OM det händer, att brorsan säger "nästa helg är vi här hemma och spelar" då kommer jag att dö ännu mer. men det kommer väl inte å hända. Fast jag glömmer inte att han en gång tänkt ta hem sitt förra band hit. Men då splittrades det strax innan. Så det är ingen omöjlighet! Då skulle jag inte va kär.
Tro inte att det svalnat, när jag inte skrivit på nåra dar. Det bara väntar. Och brorsan kom inte hem i helgen, då blir det brist på "information". Nästa helg, då kommer han hem, har kanske med sin demo, och snackar om honom. Då blir jag död direkt, det vet jag. Det kommer kännas bra. Men den gången det händer, OM det händer, att brorsan säger "nästa helg är vi här hemma och spelar" då kommer jag att dö ännu mer. men det kommer väl inte å hända. Fast jag glömmer inte att han en gång tänkt ta hem sitt förra band hit. Men då splittrades det strax innan. Så det är ingen omöjlighet! Då skulle jag inte va kär.
Hans röst
8 maj
När jag blir kär, då blir jag kär i allt som har med den personen att göra. Det enda jag haft i skallen idag är han, och en av deras låtar. Den hörs om och om igen i skallen, och jag hör hans röst inne i huvet. Jag är kär i den, för jag är kär i Martin.
Jag kan nog nästan säga att om jag kände Martin skulle jag inte sluta vara kär i honom. Han är en bra kille, det tror jag, annars skulle han inte va så bra kompis med brorsan. Och är han blyg som brorsan säger så gör det mig inte okär, jag hatar killar som är tvärtom.
När jag blir kär, då blir jag kär i allt som har med den personen att göra. Det enda jag haft i skallen idag är han, och en av deras låtar. Den hörs om och om igen i skallen, och jag hör hans röst inne i huvet. Jag är kär i den, för jag är kär i Martin.
Jag kan nog nästan säga att om jag kände Martin skulle jag inte sluta vara kär i honom. Han är en bra kille, det tror jag, annars skulle han inte va så bra kompis med brorsan. Och är han blyg som brorsan säger så gör det mig inte okär, jag hatar killar som är tvärtom.
Är han snygg?
7 maj
Alla bleknar bort, jag ser inga snygga killar längre. Det finns bara en. Är han snygg? Ja, i mina ögon. Jag vet inte vad andra tycker, men jag har fallit för honom. Och jag hoppas att inga andra har gjort det, men jag vet att det är lönlöst. Killar som han kan välja och vraka och behöver inte nån sån som jag. Det vet jag. Lönlöst att tänka på honom. Men jag gillar att jobba utan lön ibland.
Alla bleknar bort, jag ser inga snygga killar längre. Det finns bara en. Är han snygg? Ja, i mina ögon. Jag vet inte vad andra tycker, men jag har fallit för honom. Och jag hoppas att inga andra har gjort det, men jag vet att det är lönlöst. Killar som han kan välja och vraka och behöver inte nån sån som jag. Det vet jag. Lönlöst att tänka på honom. Men jag gillar att jobba utan lön ibland.
5 mil
6 maj
Vet inte vad jag ska skriva. När killen man gillar bor 5 mil härifrån är det tungt, inget händer, man bara går här ensam och tänker på honom.
Vet inte vad jag ska skriva. När killen man gillar bor 5 mil härifrån är det tungt, inget händer, man bara går här ensam och tänker på honom.
2 maj
Ett tag sen jag skrev i vardagsdagboken:
Idag var det innebandyturnering som Håkan glömt bort, så vi hade ingen sal. En del badade, andra styrketränade, jag och Åsa gick på "promenad" i stället. Det blev lång lunch, spelade TP, jag vann. Sen var det matte, fick tillbaks prov. Jag hade 21,5 av 22. Det hade två andra också. SO sen, om arbetslivet, tråkigt. Åkte och red, hoppade småhinder med Ayla. Sett skitmycket tranor i år.
Idag måste jag bara namnge han, kan inte låta bli, jag menar, den här boken är väl redan så hemlig som den kan bli.
MARTIN!
Det är hans namn. Jag vet inte så mycket mer om honom än så. Jag vet hur han ser ut, var han bor, och att han har urbra sångröst. Han är enligt brorsan "en jävligt blyg kille" och han tycker det är "kyligt" att jag har Firehose som favoritband. Enligt brorsan. Ja, inte har jag frågat han, men du vet, jag är en så kallad uppsnappare när något verkligen intresserar mig.
Jag kan erkänna för andra att jag tycker han är ursnygg, det kan jag göra. Men att jag är "kär" i han, det är för barnsligt. Jag har ju aldrig pratat med honom, knappt träffat honom, mest sett han på video. Men som Åsa sa, det är nog vårkänslorna. Hon gillar skådespelare, "tv-gubbar" i brist på andra snygga. Det gör inte jag ändå, jag ska ha lite kortare avstånd till dom. Självklart skulle jag inte börja känna så här om jag visste att jag aldrig skulle få träffa honom. Det är självklart. Jag hoppas han kommer hit nån gång. Det måste han! Det är det jag går och hoppas på, inte att brorsan ska släpa hem en ny video från en spelning med deras band.
I förrgår ringde telefonen. Pappa svarade, och det var han. Jag bannade mig själv att JAG inte svarade. Hur knäpp får man va? Svar: Hur knäpp som helst bara man håller det hemligt. Det är hårt. Sen ringde telefonen igår, jag tänkte "nu ska jag svara, annars dör jag om det är han" men det var det inte såklart.
Jag börjar bli så knäpp, och jag vet att jag skäms ihjäl mig för det här om ett tag, men skit i det nu! Jag behöver lite tankar att trilla bort i, de kommer lägligt, för jag vore ju spänd som en stålfjäder annars, då skulle jag bara gå och nervösa mig över min blivande häst. Det är det tankarna på Martin är till för, ett lugnande medel. Fast så värst lugnande vet jag inte...
Mötte postmannen idag. Brydde mig inte så värst, men han lyfte handen lite slött, på det viset att jag skulle känt igen han på 100 meters avstånd. Men jag brydde mig inte. Jag är fri! Men till vilket pris?
Nu är det annorlunda, för jag ville absolut inte att PM skulle bli min. Det är tyngre, hårdare nu.
Ett tag sen jag skrev i vardagsdagboken:
Idag var det innebandyturnering som Håkan glömt bort, så vi hade ingen sal. En del badade, andra styrketränade, jag och Åsa gick på "promenad" i stället. Det blev lång lunch, spelade TP, jag vann. Sen var det matte, fick tillbaks prov. Jag hade 21,5 av 22. Det hade två andra också. SO sen, om arbetslivet, tråkigt. Åkte och red, hoppade småhinder med Ayla. Sett skitmycket tranor i år.
Idag måste jag bara namnge han, kan inte låta bli, jag menar, den här boken är väl redan så hemlig som den kan bli.
MARTIN!
Det är hans namn. Jag vet inte så mycket mer om honom än så. Jag vet hur han ser ut, var han bor, och att han har urbra sångröst. Han är enligt brorsan "en jävligt blyg kille" och han tycker det är "kyligt" att jag har Firehose som favoritband. Enligt brorsan. Ja, inte har jag frågat han, men du vet, jag är en så kallad uppsnappare när något verkligen intresserar mig.
Jag kan erkänna för andra att jag tycker han är ursnygg, det kan jag göra. Men att jag är "kär" i han, det är för barnsligt. Jag har ju aldrig pratat med honom, knappt träffat honom, mest sett han på video. Men som Åsa sa, det är nog vårkänslorna. Hon gillar skådespelare, "tv-gubbar" i brist på andra snygga. Det gör inte jag ändå, jag ska ha lite kortare avstånd till dom. Självklart skulle jag inte börja känna så här om jag visste att jag aldrig skulle få träffa honom. Det är självklart. Jag hoppas han kommer hit nån gång. Det måste han! Det är det jag går och hoppas på, inte att brorsan ska släpa hem en ny video från en spelning med deras band.
I förrgår ringde telefonen. Pappa svarade, och det var han. Jag bannade mig själv att JAG inte svarade. Hur knäpp får man va? Svar: Hur knäpp som helst bara man håller det hemligt. Det är hårt. Sen ringde telefonen igår, jag tänkte "nu ska jag svara, annars dör jag om det är han" men det var det inte såklart.
Jag börjar bli så knäpp, och jag vet att jag skäms ihjäl mig för det här om ett tag, men skit i det nu! Jag behöver lite tankar att trilla bort i, de kommer lägligt, för jag vore ju spänd som en stålfjäder annars, då skulle jag bara gå och nervösa mig över min blivande häst. Det är det tankarna på Martin är till för, ett lugnande medel. Fast så värst lugnande vet jag inte...
Mötte postmannen idag. Brydde mig inte så värst, men han lyfte handen lite slött, på det viset att jag skulle känt igen han på 100 meters avstånd. Men jag brydde mig inte. Jag är fri! Men till vilket pris?
Nu är det annorlunda, för jag ville absolut inte att PM skulle bli min. Det är tyngre, hårdare nu.
Barnslig och omogen
29 april
Det första jag tänker på på morron är Han. Gulliga snygga han.
Det är ju jävligt underligt.
Men imorrn är det väl inte samma sak längre. Jag måste ha lugnat mig då. Annars är jag väldigt konstig.
MAN KAN VÄL INTE VA KÄR I NÅN MAN INTE KÄNNER ETT SKIT!
Jag vill inte va så här barnslig och omogen!
men det är väl bara att inse fakta. Jag är kär, som jag har längtat efter i evigheter!
Det första jag tänker på på morron är Han. Gulliga snygga han.
Det är ju jävligt underligt.
Men imorrn är det väl inte samma sak längre. Jag måste ha lugnat mig då. Annars är jag väldigt konstig.
MAN KAN VÄL INTE VA KÄR I NÅN MAN INTE KÄNNER ETT SKIT!
Jag vill inte va så här barnslig och omogen!
men det är väl bara att inse fakta. Jag är kär, som jag har längtat efter i evigheter!
Ursnygg
28 april
HAN ÄR SÅ SNYGG!
Trodde man skulle kunna mogna lite på ett år, men inte jag inte. Fattaru, jag är kär! Jag är knäpp precis som förr, men den här killen är i alla fall inte 10 år äldre.
Men ändå, det är ju samma sak. Jag är kär i nån jag inte känner ett dugg.
HAN ÄR URSNYGG!
Ändå är jag inte kär i ett utseende heller riktigt.
Nä jag vet inte vad det är.
HAN ÄR SÅ SNYGG!
Trodde man skulle kunna mogna lite på ett år, men inte jag inte. Fattaru, jag är kär! Jag är knäpp precis som förr, men den här killen är i alla fall inte 10 år äldre.
Men ändå, det är ju samma sak. Jag är kär i nån jag inte känner ett dugg.
HAN ÄR URSNYGG!
Ändå är jag inte kär i ett utseende heller riktigt.
Nä jag vet inte vad det är.
Kommer att bli
23 april
Han är söt.
Tänker inte skriva nån förkortning på han.
Skriver hans riktiga namn sen.
När tiden är inne.
Just nu skäms jag nämligen lite, det är inte min stil att bli kär så här.
Men jag är väl inte kär.
Knappast.
Men kommer att bli.
Hoppas jag.
Då måste det ju handla om uppladdning.
Hetsning av känslor.
Desperation.
Jag är konstig.
Mycket konstig.
Vårkänslodesperat.
Han är söt.
Tänker inte skriva nån förkortning på han.
Skriver hans riktiga namn sen.
När tiden är inne.
Just nu skäms jag nämligen lite, det är inte min stil att bli kär så här.
Men jag är väl inte kär.
Knappast.
Men kommer att bli.
Hoppas jag.
Då måste det ju handla om uppladdning.
Hetsning av känslor.
Desperation.
Jag är konstig.
Mycket konstig.
Vårkänslodesperat.
Finns andra
21 april
Han har låtit håret växa.
Kände inte igen han.
Nästan snygg nu.
Kanske inte så konstigt att jag var kär i han förut.
Men jag var ganska överdriven.
Det finns andra som är väldigt snygga.
Men jag nämner inga namn ännu.
Han har låtit håret växa.
Kände inte igen han.
Nästan snygg nu.
Kanske inte så konstigt att jag var kär i han förut.
Men jag var ganska överdriven.
Det finns andra som är väldigt snygga.
Men jag nämner inga namn ännu.
Inget att skriva
31 mars
Vet inte varför jag överhuvudtaget vill skriva. Allt går så upp och ner just nu, så jag vet inte hur det är. Men jag är inte kär, det vet jag trist nog. Vårkänslor har jag fått, men jag vill bli KÄR i nån.
Vet inte varför jag överhuvudtaget vill skriva. Allt går så upp och ner just nu, så jag vet inte hur det är. Men jag är inte kär, det vet jag trist nog. Vårkänslor har jag fått, men jag vill bli KÄR i nån.
en perfekt kille
5 februari
Om du kollar på vad jag skrev 20 nov.
Faktiskt så finns det en sån kille.
Lugn å sansad - visst, precis lagom.
Sjysst men inte mesig - RÄTT!
Inte tycker jag är en tönt - nej det tror jag faktiskt inte.
Se bra ut - Ja, det gör han faktiskt, har alltid tyckt han varit söt.
Jämngammal - Ja, ett halvår yngre drygt.
Så HAN finns! Men jag kan snacka med honom som vem som helst, och jag känner han hyfsat, är inte nervös i hans närhet som jag är med de flesta andra småsöta killar. Jag skulle aldrig kunna tänka mig va kär i han alltså.
Nej det räcker inte med att det FINNS perfekta killar, det ska till lite kärlekspilar också.
Om du kollar på vad jag skrev 20 nov.
Faktiskt så finns det en sån kille.
Lugn å sansad - visst, precis lagom.
Sjysst men inte mesig - RÄTT!
Inte tycker jag är en tönt - nej det tror jag faktiskt inte.
Se bra ut - Ja, det gör han faktiskt, har alltid tyckt han varit söt.
Jämngammal - Ja, ett halvår yngre drygt.
Så HAN finns! Men jag kan snacka med honom som vem som helst, och jag känner han hyfsat, är inte nervös i hans närhet som jag är med de flesta andra småsöta killar. Jag skulle aldrig kunna tänka mig va kär i han alltså.
Nej det räcker inte med att det FINNS perfekta killar, det ska till lite kärlekspilar också.
drömmer tillbaka
3 februari
Jag SÖKER efter det.
Läser mig hög på kärlek.
väntar
håller utkik
tänker tillbaka
drömmer tillbaka
och njuter.
Skyr inga medel
för att jag ska få känna det igen...
Det har gått ett år nu nästan
ett år sen PM
Jag vill BLI så lycklig som jag var då
och LETAR
vill bli KÄR!
Jag SÖKER efter det.
Läser mig hög på kärlek.
väntar
håller utkik
tänker tillbaka
drömmer tillbaka
och njuter.
Skyr inga medel
för att jag ska få känna det igen...
Det har gått ett år nu nästan
ett år sen PM
Jag vill BLI så lycklig som jag var då
och LETAR
vill bli KÄR!
PM var bara ett namn
21 januari
Jag funderar faktiskt en hel del på PM. Och jag har kommit fram till att jag ALDRIG nånsin varit kär i Ingvar. Jag har varit kär i PM. Och PM betyder inte the postman, även om jag trodde det. PM, det var bara ett namn på mina nyvakna känslor. Av en ren slump kom en person i skottläge just som de vaknat. En person som passade bra, jag såg honom tilläckligt sällan för att jag skulle kunna längta, ändå tillräckligt ofta för att det skulle hållas vid liv. Och det blev han som jag trodde mig vara kär i, fastän det var alla universums killar. Men nu vet jag att det inte var den personen jag var kär i. Ändå lever jag på alla sköna minnen, vad härligt det var. Fast det är nästan lika härligt nu. Nu är det inte en person som har allt, utan tusen. Det finns ju så mycket snyggfolk överallt! Kanske inte så värst i byn, men annars så. Jag undgår inte att se några. Även på TV finns en hel del.
PM finns kvar, sitter stenhårt i min skalle, men definitivt ingen brevbärare som heter Ingvar. Har han nånsin funnits där?
HUR ÄR JAG JUST NU?
JAG ÄR I ALLA FALL INTE NORMAL.
JAG ÄR PÅ TRIST HUMÖR.
ÄNDÅ MÅR JAG BRA.
MEN ÄR INTE GLAD
TROR JAG.
Jag är bara konstig.
OCH VAD SKA DET BLI AV MEJ?
MOBBOFFER PÅ GYMNASIET
ARBETSLÖS
ENSAM
Kanske blir det så
kanske inte.
Jag funderar faktiskt en hel del på PM. Och jag har kommit fram till att jag ALDRIG nånsin varit kär i Ingvar. Jag har varit kär i PM. Och PM betyder inte the postman, även om jag trodde det. PM, det var bara ett namn på mina nyvakna känslor. Av en ren slump kom en person i skottläge just som de vaknat. En person som passade bra, jag såg honom tilläckligt sällan för att jag skulle kunna längta, ändå tillräckligt ofta för att det skulle hållas vid liv. Och det blev han som jag trodde mig vara kär i, fastän det var alla universums killar. Men nu vet jag att det inte var den personen jag var kär i. Ändå lever jag på alla sköna minnen, vad härligt det var. Fast det är nästan lika härligt nu. Nu är det inte en person som har allt, utan tusen. Det finns ju så mycket snyggfolk överallt! Kanske inte så värst i byn, men annars så. Jag undgår inte att se några. Även på TV finns en hel del.
PM finns kvar, sitter stenhårt i min skalle, men definitivt ingen brevbärare som heter Ingvar. Har han nånsin funnits där?
HUR ÄR JAG JUST NU?
JAG ÄR I ALLA FALL INTE NORMAL.
JAG ÄR PÅ TRIST HUMÖR.
ÄNDÅ MÅR JAG BRA.
MEN ÄR INTE GLAD
TROR JAG.
Jag är bara konstig.
OCH VAD SKA DET BLI AV MEJ?
MOBBOFFER PÅ GYMNASIET
ARBETSLÖS
ENSAM
Kanske blir det så
kanske inte.
Detektiven
6 januari
Nu har detektiven detektiverat genom att hålla öronen öppna och jag vet en jävla massa om en viss kille som jag var kär i för rätt längesen.
Jag vet också att denna bok blir om möjligt ännu mera hemligstämplad. Den jäveln pappa känner honom tydligen ganska bra...
Jag vet inte varför jag bryr mig om PM nu. Det är säkert för att jag VARIT så himla kär. Det är kul att se på det i efterhand. jag flinar nämligen stort åt det. Han har varit så stor i min skalle så jag kommer att flina och aldrig släppa honom.
Nu har detektiven detektiverat genom att hålla öronen öppna och jag vet en jävla massa om en viss kille som jag var kär i för rätt längesen.
Jag vet också att denna bok blir om möjligt ännu mera hemligstämplad. Den jäveln pappa känner honom tydligen ganska bra...
Jag vet inte varför jag bryr mig om PM nu. Det är säkert för att jag VARIT så himla kär. Det är kul att se på det i efterhand. jag flinar nämligen stort åt det. Han har varit så stor i min skalle så jag kommer att flina och aldrig släppa honom.
ensam hemma
5 januari
BLÄ
Jag är på dåligt humör.
För jag vill ha en kompis. En som gillar hästar.
Och jag är på dåligt humör för att alla alltid är ute och har kul medan jag får vara hemma och passa grisungen. Ingenting är kul när man är ensam hemma. Det är inte att jag är skraj, det är bara det att jag är sur på dom, och det känns så tomt. Det skulle kännas bättre om alla var och jobbade nånstans, nåt som dom inte gillade.
BLÄ
Jag är på dåligt humör.
För jag vill ha en kompis. En som gillar hästar.
Och jag är på dåligt humör för att alla alltid är ute och har kul medan jag får vara hemma och passa grisungen. Ingenting är kul när man är ensam hemma. Det är inte att jag är skraj, det är bara det att jag är sur på dom, och det känns så tomt. Det skulle kännas bättre om alla var och jobbade nånstans, nåt som dom inte gillade.
Min kompis ibland, bok.
4 januari
Måste skriva nåt.
Du kan va min kompis ibland, bok.
Fast det är mig själv jag diskuterar med. Det som står skrivet ser så dumt ut att jag skriver nåt för att motsäga mig, och det jag då skriver är ännu dummare, så kan ett resonemang gå till. Eller så blir det så att jag bara öser ur känslorna via pennan. Låter den jobba å jobba, för att minska eller stärka sköna och osköna känslor.
Fast just nu har jag varken sköna eller osköna känslor. Jag är nollställd.
Och då skriver jag väl för att jag av nån anledning vill få känslorna i rullning.
Måste skriva nåt.
Du kan va min kompis ibland, bok.
Fast det är mig själv jag diskuterar med. Det som står skrivet ser så dumt ut att jag skriver nåt för att motsäga mig, och det jag då skriver är ännu dummare, så kan ett resonemang gå till. Eller så blir det så att jag bara öser ur känslorna via pennan. Låter den jobba å jobba, för att minska eller stärka sköna och osköna känslor.
Fast just nu har jag varken sköna eller osköna känslor. Jag är nollställd.
Och då skriver jag väl för att jag av nån anledning vill få känslorna i rullning.
lördag 2 januari 2010
do you?
2 januari
Remember what I mean.
Do you?
DU fattar inget, det vet jag.
DU som läser det alltså.
Men meddelandet är till mig själv. Kom bara ihåg så vet du.
Remember what I mean.
Do you?
DU fattar inget, det vet jag.
DU som läser det alltså.
Men meddelandet är till mig själv. Kom bara ihåg så vet du.
inga killar av människosort
1 januari
Halloj
Vet inte vad jag ska skriva direkt.
Jag är trött.
Bristen på killar att va kär i är stor, mycket stor. jag är bara kär i en kille med ljust fint hår, han är lika gammal som jag, är medellång, men rätt mager. Han är en sann optimist och är av ledartyp. Han heter Hervar och är en häst, tyvärr. Jag skulle gilla honom skarpt annars, han är så söt, snäll och mysig. Förresten finns det över 20 valacker jag tycker är söta och mysiga, men tyvärr inga killar av människosort.
Halloj
Vet inte vad jag ska skriva direkt.
Jag är trött.
Bristen på killar att va kär i är stor, mycket stor. jag är bara kär i en kille med ljust fint hår, han är lika gammal som jag, är medellång, men rätt mager. Han är en sann optimist och är av ledartyp. Han heter Hervar och är en häst, tyvärr. Jag skulle gilla honom skarpt annars, han är så söt, snäll och mysig. Förresten finns det över 20 valacker jag tycker är söta och mysiga, men tyvärr inga killar av människosort.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)