Musiken vann

 28 mars

Fixade min bankdosa. Det regnar. Jag har gummistövlar. Sen har jag grejat med Crispbread-låten. Roligt, fast blir nog inte skitbra. Jag är i alla fall hyfsat igång med Tracktion och sådär. Lagade soppa sen. Kände en viss längtan efter Alex samtidigt med en dragning till musikpillandet. 

Ville gå upp och säga hej, men musiken vann, kändes ändå som att ha blivit lite snuvad på nåt. Kanske kände han nåt liknande för han smsade mig en gonattkram. Den kändes gosig. 

På fredag känner jag för att gå ut och festa. Inte ragga dock, inte det minsta. Men öla med Kalle, längesen. 

Sånt där kan man väl inte känna hela tiden

 27 mars

Var sjukt pigg idag, och det var en bra soft jobbdag hos Simon. Sen var det jobbigt husmöte. Men jag är nog ännu rätt pigg och glad. 

Igår såg jag och Alex på film hos Margaret och Henrik (blir lite generad av att göra pargrejer), och sen sov jag hos honom och det var gosigt. Men saknade väl lite "passionen" som funnits när vi setts gångerna innan, fast kunde inte komma på att det hade nåt med hans beteende att göra, mer att det fattades lite hos mig. Men sånt där kan man väl inte känna hela tiden heller. Man skulle ju dö då. 

För att kräkas i några timmar

 25 mars

Igår kväll mådde jag illa, lade mig och sov, och vaknade vid halvtolv för att kräkas i några timmar... Usch. vet inte varför, inte ätit nåt skumt, så kanske magsjuka. Men idag har jag mått okej, bara lite matt, så har läst och sett på tv, och haft en liten ångestsläng av jobbigkänsla när Alex inte hörde av sig, vilket lindrades när han sen trots smittorisk kom ner med chokladbollar och småpratade en stund. Han är så go.

I nuläget hamnar vår relation på plats 1 i min topp3-lista. Hur relevant det nu vore att ha en sån lista. Men det går ju inte att komma från jämförelser. Tomas ville för mycket. Kristian ville för lite, var för relationsrädd. Alex är också relationsrädd som bara den, men verkar på nåt skumt sätt ha kommit över det. Hur har just jag lyckats få honom dit? Verkar ändå lite för bra. 

Annat nytt är förlösande bandsammanbrott. Nova och brorsan ska få sköta sig själva med arrandet, och jag kan skriva fler låtar och pyssla på. Solklart. 

Gjorde nästan ont, så mycket jag kände för honom

 23 mars

(morgon)

Usch, har redan dödsångest för att jag börjar sju imorgon. Igår var en rätt bra dag. Spelade in "Setback" akustiskt på datorn, vad svinenkelt det är jämfört med en himla kassettporta. Gick till Rymdtorget med Rut och Kalle. Repade, det gick ganska bra.

Gick upp till Alex. Som jag tänkt på sistone på hur överskattat knullsex är, men igår var det riktigt bra och mysigt. Och efteråt när vi fortfarande lång omslingrade fick jag en sjukt stark känsla. Gjorde nästan ont, så mycket jag kände för honom just då. Skrek "jag älskar dig" för mig själv, men viskade ett tyst litet "jag tycker om dig" till honom. Och han sa "Jag tycker om dig. Mycket." Jag tror han fattade vad det var jag egentligen sa. 

En sjysst nära stund, värd all skit och jobbigheter som också kommer ur relationer. 

Att jag inte var kär förut

 21 mars

Tvättade och städade klart, var på banken och på Lidl. Halvslö dag alltså. Skönt. Vill vara ledig imorgon och greja musik. Hejade på Alex lite, en het liten hångelstund typ. 

Känns så tydligt nu att jag inte var kär förut. Nu skulle jag ju svara "Ja, det känns bra!" om nån frågade hur det kändes, inte "Jorå... det är väl rätt okej..."

Jag och Kalle for till brorsan för pysselkväll med middag, klistrade skivomslag. Det var väldigt trevligt. Kom på att jag borde praktisera på skivbolaget, men det får man nog inte för arbetsförmedlingen. 

Ett litet sug efter att skriva en töntig kärlekslåt

 20 mars

Jobbade hos Simon. Jag börjar bli less på att jobba nu, får kanske faktiskt göra nåt åt min jobbsituation om jag inte trivs bättre snart. Men annars tror jag att jag mår okej. Och självklart gör det sitt till att ha Alex. Tänk att det kunde bli så att i stället för distans-stolthets-ondcirkeln blev det en vändning åt andra hållet.

Och visst vill jag väl hellre ha det så här än att kallt och tryggt säga "ja ja, han är en bonus men betyder inte så mycket, är väl bara nåt kortsiktigt". För bara några veckor sen fanns fortfarande ett sug i mig att hitta andra potentiella. Samtidigt som jag så gärna ville ha en relation etablerad, så rädd för att jag och Alex bara var ihop på låtsas. Nu känns det skönt, och det där suget är borta. Möjligtvis ett litet sug efter att skriva en töntig kärlekslåt, en glad. 

När jag pratat med pappa kändes det mer sorgligt.

 18 mars

Igår gick jag hem från Partille, det var sjysst. Billigt godis, och roliga saker på Komettorgets livs. Sen var det ju Ingen illegal-fest, men jag bangade kollektivpeppen och hängde med Alex och det kändes så bra och inte ett dugg tråkigt att slippa dansa till reggae hela kvällen, och i stället ligga och mysa, låta timmarna gå, laga käk i folktom lägenhet, och sen käka godis och se på film i sängen. 

Imorse var jag piggare än honom. Han ville inte ha sex heller när jag gick igång. Första gången det händer, lite förbryllad, men känns bra. Sen åt vi frukost, såg klart skräckfilmen, hade sjysst sex och jag gick ner. Då var det eftermiddag. 

Farfar har dött. Det känns lugnt, var väntat nu, ändå konstigt. Igår kväll när jag fick veta kändes jag helt känslokall. Idag när jag pratat med pappa kändes det mer sorgligt. Men det hade nog varit ett skönt och lugnt insomnande. 

Alex är skitgo. Och små saker han säger gör att jag får dåligt samvete nästan, över hur oseriöst jag tagit saker. När jag frågade vad som känns bättre nu i huset, som gör att han inte vill flytta härifrån som han pratat om innan, sa han att han hittat en annan plats här. "och så är det ju DU, förstås". Så jag är en bra grej i hans liv. Känns fint. Och jag tycker mycket om honom. Förstås. 

Var till gulliga chokladfabriken

 16 mars

Det var en bra dag! Jag var på brandinfo och APT, och det var kul att träffa jobbpolarna. Sen hängde jag på stan, köpte böcker och var till gulliga chokladfabriken (det värmde i hjärtat att jag var vegan sa personalen och gav mig rabatt). Sen köpte jag en bäddmadrass.

Brorsan och Nova började greja med the song. Jag blev uttråkad och lat, och det kändes jobbigt att bli det, så jag var less sen när jag och Malin samåkte hem på vagnen. Blev lite gladare när Alex ringde för att säga gonatt. 

Det är verkligen annorlunda nu, och även om jag inte kände behovet av att vara mer tight och parig förut så är det skönt att det blivit så. 

Skär i mig av små avvisanden

 15 mars

Vaknade trött hos Alex, och han gick upp mitt i natten som vanligt (halvsex). Men jag sover väldigt bra hos honom nu i alla fall. Jobbade i Partille, sen tog det mig 1 timme och 40 min att ta mig hem på konstiga bussomvägar. 

Var på möte. Jag var rätt passiv. Sen fick Alex se roliga filmsnuttar, klängdes lite och gosade på mitt rum innan han ville sova, själv.

Hade nog trott att nu kanske det ska kännas bra och lugnt? Men det är fortfarande så att det skär i mig av små avvisanden, typ att han inte råkar vara hemma en enstaka gång jag knackar på, eller som nu när han ville sova själv. Trots att vi sovit ihop så mycket är det visst inte helt nog. Vi har setts 6 av 7 dagar senaste veckan... 

Jag måste hitta mer hanteringstekniker på mina dumma känslor. 

Hånglade till förbandets låtar

 13 mars

Spelningen i lördags gick bra! Drog en hel del folk också. Ljudteknikern var hemsk, allt annat trevligt. Hånglade med Alex till förbandets (Lars) låtar. Lite lustigt kanske... Det var sjysst att dela gig med dem, kul stämning när vi satt och sjöng ihop i varsin loge. 

Jag och Alex hånglade mycket överlag. Lite knepigt kändes det väl inför Kristian, men... det är ju hellugnt. Jag sov hos Alex i torsdags och fredags, mysigt och bra. Fick en skiva i present av honom i lördags morse. Och spelkvällen var det verkligen skitmysigt att ha honom i närheten. Jag kände igår hur gärna jag ville träffa honom redan, men vi hade ju setts så mycket? Men han kom över. Vi käkade semlor och vi klängde på varann helt hejdlöst, sen gick vi upp till honom och sov bara. Sjysst att vakna kissnödig mitt i natten, gå på toa, frysa, och gå tillbaka till sin varma bubbelpool, njuta av den sinnessensationen att krypa ner, och han vaknar och vill värma. 

Jag tror jag är kär. Vi har varit ihop i 3 månader, men det är nu jag är kär. Och jag är inte nöjd med att träffa honom 2 ggr i veckan längre. 

Alla hade varsin kelsoffa

 5 mars

Repandet i helgen har känts bättre igen. Bra! Och även annars har jag haft det bra. Hängde med Alex igår, och sen såg vi film med två andra par (Margaret/Henrik och Rut/Christian). Alla hade varsin kelsoffa, det kändes nästan lite väl... 

Ikväll har jag lagat mat med Anna, och hjälpt Alex lyfta en tv. Nånting har känts lite annorlunda i helgen med honom. Annorlunda i mig själv alltså. I och med den lilla insikten häromdan känner jag mig friare. För jag insåg ju att jag faktiskt är nöjd, träffar honom så mycket som jag vill, det är helt lugnt att bara sova ihop. Och då är ju inte i nåt underläge längre, behöver inte känna den där känslan. 

Verkar ha en regel

 3 mars

Jag fick jobba idag trots att det fanns en chans att jag skulle fått gå hem betald. Det var mer okej än sist hos Simon, men jobbigt med hans mantra "det här går inte längre, jag kan inte ha det så här..." och hans två svarta katter är ONDA. 

Jag pulsade hem, jobbigt och sjysst i sin ansträngning. Var bara hemma, lagade käk och så, och kom till insikt. Jag verkar ha en regel som säger "Nu bör du gå till Alex som du inte träffat på tre dar, annars är ni inte ihop". Men jag kände faktiskt inte för det. Kom på att jag ofta tänker just sådär, att "nu borde det vara så här, nu borde jag vilja göra det här med honom, nu borde vi haft kontakt, nu borde vi nåt annat än sex" och alla slutar med "...annars är vi inte ihop". Jag ska lägga ner det där nu.

Ikväll ville jag sova hos Alex efter att ha druckit the med Malin. Men han var väl hos Filip, eller hade lagt sig redan. Då blev jag jättebesviken ändå. Så löjligt. Min mobil är borta än. Brorsan ringde, hade märkt min downgrej på repet. Jag vet faktiskt inte vad man gör åt det. Självförtroende genom att spela på andra håll kanske? Med Kristian, med Kalle, med mig själv? 

Och jag svara inte "skitbra".

 2 mars

Lugn dag, gjorde knappt ett skit. Sen blev det rep. Jag tappade min mobil utanför replokalen förmodligen, blev less över det, och sen blev jag så less över att känna mig musikdålig och uttråkad att jag kände för att börja grina, men lyckades vända det. Men vad bajsigt med mobilen!

Idag på hemvägen sa Kathleen att hon just skaffat pojkvän typ... Pratade lite om det, sen frågade hon hur jag hade det. Igår frågade Anna samma sak. Och jag svarar inte "skitbra" såklart. Det känns synd. Det skulle kunna vara det. Utifrån sett skulle jag ju ha det helt perfekt. En kille som tar det hellugnt att jag flänger och träffar massa folk och bara har tid med honom ibland, och då finns han alltid där. Precis lika kelsjuk som mig. Mjuk, lyhörd och oegoistisk att ha sex med. Rolig att prata med. Jag ser inte vad jag faktiskt har. Landar i "men borde vi vara ihop egentligen, är inte det långsökt" men vill inte kännas vid den tanken. 

Önskar jag att jag fortfarande är i den här relationen om ett år? Näe. Om en månad? Ja. Om tre? Jo...

Borde känna mig bekräftad

 1 mars

Det är så tungt att jobba hos Simon nu när han mår så dåligt. Vill inte det mera egentligen. 

Hade kvardröjande Alex-ångest idag faktiskt, starkare än på ett tag. Men varför nu vet jag faktiskt inte riktigt. Är det för att han nu betett sig så att jag borde känna mig bekräftad men det gör jag inte och därför kommer jag aldrig att göra det? Tänk om det är så. Att jag ska gå här med den där känslan ända tills vi gör slut. En del av mig vill nog öppna upp och vräka ur mig hur jag känner med risken att det går åt skogen. 

Som ett dagisbarn

 28 februari 

Hur länge ska jag hålla på och vara som ett dagisbarn? Idag hade jag separationsångest som bara den, efter att han gått hem, trots att allt varit skitbra. Jag vet ju att jag snart träffar honom igen, varför denna klump i magen och känsla av att vara lämnad och "ersättbar"? 

Idag var han och sökte mig två gånger till och med. Sen sov jag mysigt hos honom. Och så idag skulle jag bjuda på kollektivmiddag. Hann ju inte så långt innan han smög in i köket, så vi lagade lasagne ihop, och sen låg han med huvet i mitt knä, och vi lyssnade på musik, och snackade och skrattade om Ruts ormdröm och maskparasiter...

Jag blev kelsugen (inte kåt) och vi gick in till mig och vilade. Sen kelade vi och hade sex förstås. Fast det hade varit så skönt bekräftande för mig att nån gång inte ha det. Men han blir kåt, och jag blir kåt, och det är mysigt och vi har bra sex. Kanske hade det varit bra om jag inte alltid blivit kåt, sagt nej nån gång. Han kanske också känner att det blivit nån regel att vi alltid har sex.

I alla fall, Karin störde oss precis när det gått för honom. Sen gick han efter ett tag, och jag hade småångest resten av kvällen. (Inte bara för honom) Undrar om nåt kan göras åt det. Det går ju över rätt fort, dagisbarnet slutar gråta och börjar leka med barnen, längtar bara lite med en skön trygghet om att det inte är så långt till eftermiddan...