21 november
Även om det var en bra kväll egentligen med eventuellt nyinskaffande av kompisar så hade jag rätt mycket dagenefterångest idag. Gick ut på promenad med Anine, kände av jobbighumöret trots att det inte finns nån annan ångestorsak, typ jobb, saker jag borde göra o.s.v. BLÄ.
Men jag pratade lite med Anine faktiskt. Jag har ju verkligen hållit denna skit för mig själv hittills, men var nog bra att ändå prata med nån. Att jag grämer mig för att jag inte strulade med den där typen är ju mest för att jag gillar tanken att det är JAG som för en gångs skull får till det, en känsla att vilja ge igen. Och det är så jobbigt och stört att jag känner så, och att jag nästan mår lite dåligt av känslan som är nu. Så nu lägger det nog ner i alla fall, nu är det inte kul längre.
torsdag 21 november 2019
Avsmaken står i vägen för one night stands
20 november
Hur många kan det egentligen finnas förutom mig som ångrar att de INTE hånglar med ett B-ragg och följer med honom hem? Först var jag ju helt nöjd. Sen började jag se hans fula tröja som tydde på sunkiga värderingar, och så verkade han ju rätt dum i huvet faktiskt. Då fick jag bara avsmak för hur lågt jag sjunker, och så blir det som det blir... Den där avsmaken står i vägen för one night stands. Trots att jag behöver just det.
Nu for jag hem med Kalle i stället, och gnag i magen över det där missade ragget, och en tydlig visshet att mellan mig och Kalle kommer aldrig bli minsta strul, inte en chans, hur fulla vi än är.
Hur många kan det egentligen finnas förutom mig som ångrar att de INTE hånglar med ett B-ragg och följer med honom hem? Först var jag ju helt nöjd. Sen började jag se hans fula tröja som tydde på sunkiga värderingar, och så verkade han ju rätt dum i huvet faktiskt. Då fick jag bara avsmak för hur lågt jag sjunker, och så blir det som det blir... Den där avsmaken står i vägen för one night stands. Trots att jag behöver just det.
Nu for jag hem med Kalle i stället, och gnag i magen över det där missade ragget, och en tydlig visshet att mellan mig och Kalle kommer aldrig bli minsta strul, inte en chans, hur fulla vi än är.
måndag 18 november 2019
Jag svarade rätt på alla frågor.
18 november
Idag var det väl lite småångest ibland, men första gången på länge så man får tåla det. Jag har knappt gjort nånting. En ordentlig promenad i alla fall. Sen gjorde Jane pannkaka, och så spelade vi rappakalja. Det var nästan sjukt - jag svarade rätt på ALLA frågor. Rut tror att jag är synsk på riktigt. Det tror nog inte jag. Jag är nog bara van vid spelet.
Sen såg vi dokumentär om Big Mike från Hudik, och under tiden medvetenhet om vad min arm låg emot. Det är som små tjuvnyp fast tvärtom, det där. Men alltid något när man är så här närhetssvältfödd.
Nu på lördag är jag bjuden på Håkans amnestyfest, utekväll med Gunnel, Tuva-Li m.fl, och nån softfest med Elsas gäng. Lite knivigt. Jag känner spontant att jag nog vill ut, på Nya varvet som Kalle ska till, och dra med tjejerna. Men jag vet ju att det kan bli jobbigt. Om Kalle raggar upp nån han ska dra med hem, och vi ska åka hem samtidigt... Vilken jobbig tanke. Elsafesten hade varit bra om inga andra alternativ fanns, speciellt ifall att nån norrman skulle råka vara bjuden. Men så patetisk är jag verkligen inte, egentligen.
Idag var det väl lite småångest ibland, men första gången på länge så man får tåla det. Jag har knappt gjort nånting. En ordentlig promenad i alla fall. Sen gjorde Jane pannkaka, och så spelade vi rappakalja. Det var nästan sjukt - jag svarade rätt på ALLA frågor. Rut tror att jag är synsk på riktigt. Det tror nog inte jag. Jag är nog bara van vid spelet.
Sen såg vi dokumentär om Big Mike från Hudik, och under tiden medvetenhet om vad min arm låg emot. Det är som små tjuvnyp fast tvärtom, det där. Men alltid något när man är så här närhetssvältfödd.
Nu på lördag är jag bjuden på Håkans amnestyfest, utekväll med Gunnel, Tuva-Li m.fl, och nån softfest med Elsas gäng. Lite knivigt. Jag känner spontant att jag nog vill ut, på Nya varvet som Kalle ska till, och dra med tjejerna. Men jag vet ju att det kan bli jobbigt. Om Kalle raggar upp nån han ska dra med hem, och vi ska åka hem samtidigt... Vilken jobbig tanke. Elsafesten hade varit bra om inga andra alternativ fanns, speciellt ifall att nån norrman skulle råka vara bjuden. Men så patetisk är jag verkligen inte, egentligen.
söndag 17 november 2019
Stöd i en refrängrad
17 november
Tuff start med möte vid tio. Men det gick vägen, jag mådde bra. Sen vet jag inte vad jag gjorde riktigt. Ut en sväng sen, hittade en ny runda, där man får gå på stege nedför ett berg. Vi käkade på Andrum med bandet, sen hade vi värsta segaste tråkrepet. Hemma har jag laddat musik utav bara den.
Lustigt hur mycket man kan ta stöd i en refrängrad man till och med skrivit själv. Men det blev verkligen lättare på en gång. Inte grubbla på hur det är, låta sig tänka klart att det är nåt, och gilla den tanken. Och trots det leder det inte till nåt, och det är bra. Vi kan fortsätta tramsa runt så länge, på en ofarlig nivå som vi gillar.
Tuff start med möte vid tio. Men det gick vägen, jag mådde bra. Sen vet jag inte vad jag gjorde riktigt. Ut en sväng sen, hittade en ny runda, där man får gå på stege nedför ett berg. Vi käkade på Andrum med bandet, sen hade vi värsta segaste tråkrepet. Hemma har jag laddat musik utav bara den.
Lustigt hur mycket man kan ta stöd i en refrängrad man till och med skrivit själv. Men det blev verkligen lättare på en gång. Inte grubbla på hur det är, låta sig tänka klart att det är nåt, och gilla den tanken. Och trots det leder det inte till nåt, och det är bra. Vi kan fortsätta tramsa runt så länge, på en ofarlig nivå som vi gillar.
Tog en svarttaxi hem
16 november
Arbetade 4 timmar ( = tvättade, handlade, borstade katt, lekte med katter). Sen var vi och spelade biljard och kastade pil. Och Kellys. Det var rejält trevligt. Tog en svarttaxi hem, och Rut som satt fram fick sig roliga missförstånd och massa parfym. Jag som satt bak fick mig små observationer som "vem lutar han sina ben emot". Men det är ju så meningslöst. Det är väl som jag tror och det betyder inte ett skit.
Arbetade 4 timmar ( = tvättade, handlade, borstade katt, lekte med katter). Sen var vi och spelade biljard och kastade pil. Och Kellys. Det var rejält trevligt. Tog en svarttaxi hem, och Rut som satt fram fick sig roliga missförstånd och massa parfym. Jag som satt bak fick mig små observationer som "vem lutar han sina ben emot". Men det är ju så meningslöst. Det är väl som jag tror och det betyder inte ett skit.
En skön avfokusering
15 november
"Could i possibly feel this way if you didn´t at all? If I never make an effort to find out, I can keep on being sure."
Har haft en gitarrstund i bastun och börjat på en sån där låt som jag kanske kan sjunga öppet om två år. Men raden där blev rätt klockren tycker jag. Jag är rätt säker på att det finns nåt där, men också säker på att det aldrig skulle kunna bli nåt, därför vore det helt onödigt att försöka klargöra nåt, och riskera hela stoltheten, när jag kan gå här i stället och fortsätta tänka att han tänker som mig, och må bra åt det.
Fortsatt med att försöka beteendejustera och det har nog varit lite befriande, trots ingen jätteskillnad. Dock en skön avfokusering. Det är ansträngande med såna där känslor av att måsta ta vara på alla stunder av umgänge med en person. Fattar inte hur jag hållit på. Men jag skulle inte hållit på utan matning. Om han gått och tänkt på hur uppenbart jag visar mig intresserad så har han i alla fall bara gillat det och velat låta det fortsätta så.
Idag har jag spelat pingis med grabbarna. De skulle tvunget vara med båda två och stå och glo. Men det var okej kul ändå. Annars har jag slappat rätt mycket och snackat i telefon med folk och så.
"Could i possibly feel this way if you didn´t at all? If I never make an effort to find out, I can keep on being sure."
Har haft en gitarrstund i bastun och börjat på en sån där låt som jag kanske kan sjunga öppet om två år. Men raden där blev rätt klockren tycker jag. Jag är rätt säker på att det finns nåt där, men också säker på att det aldrig skulle kunna bli nåt, därför vore det helt onödigt att försöka klargöra nåt, och riskera hela stoltheten, när jag kan gå här i stället och fortsätta tänka att han tänker som mig, och må bra åt det.
Fortsatt med att försöka beteendejustera och det har nog varit lite befriande, trots ingen jätteskillnad. Dock en skön avfokusering. Det är ansträngande med såna där känslor av att måsta ta vara på alla stunder av umgänge med en person. Fattar inte hur jag hållit på. Men jag skulle inte hållit på utan matning. Om han gått och tänkt på hur uppenbart jag visar mig intresserad så har han i alla fall bara gillat det och velat låta det fortsätta så.
Idag har jag spelat pingis med grabbarna. De skulle tvunget vara med båda två och stå och glo. Men det var okej kul ändå. Annars har jag slappat rätt mycket och snackat i telefon med folk och så.
Nu ska jag justera mitt beteende
14 november
I morse när jag kravlade mig upp med en liten aning bakfylleångest så beslutade jag att nu får det vara nog. Nu ska jag justera mitt beteende och ta bort allt som skulle kunna vara åt nåt flirthåll, allt signalsändande. Så det har jag försökt med idag.
Jag och Desirée var på Kviberg, senare drog jag, Kalle, Jane och Håkan till Angered, skogsvägen. En sjysst promenad i begynnande dunkel. Under en blågul himmel var bra, och kul eftersnack. Sen blev det vagnen hem. Lite käk, korsord, backpackerspel. Men beteendejusteringen är inte helt lätt. Jag kan ju inte sitta och vara otrevlig och hålla käften... och jag kunde ju inte med att inte erbjuda honom ta av mitt käk när vi kom hem. Men sen var det Håkan jag började lösa korsord med i alla fall. Bra. Och inget bentouchande sen när Kalle kom.
Blir dock rätt observant på att det faktiskt är en sån massa smågrejer jag gör. Hur jag fokuserar på honom mer än de andra när jag snackar. Hur jag väljer kökshäng framför att vara på mitt rum om just han är i köket. Och en massa annat. En lite skrämmande insikt.
Nu ikväll sa Rut att Arash hade frågat vad jag och Kalle har för relation, men det var visst typ att han trott vi var syskon. Kändes lite skumt när hon sa det. Förmodligen verkar vi rätt tighta, men det känns inte som nån misstänker nåt ändå. Rut kan ju tro att jag och Kalle alltid varit som vi är. Jane är så lite hemma att hon nog inte märkt nån skillnad. Om det är nån som märkt borde det vara Håkan, men han skulle aldrig gissa nåt sånt ändå. Det är ju så självklart att vi är bra kompisar, och det kan ju inte vara så att jag tänder på ALLA kollektivkompisar heller, nån måtta får det vara.
I morse när jag kravlade mig upp med en liten aning bakfylleångest så beslutade jag att nu får det vara nog. Nu ska jag justera mitt beteende och ta bort allt som skulle kunna vara åt nåt flirthåll, allt signalsändande. Så det har jag försökt med idag.
Jag och Desirée var på Kviberg, senare drog jag, Kalle, Jane och Håkan till Angered, skogsvägen. En sjysst promenad i begynnande dunkel. Under en blågul himmel var bra, och kul eftersnack. Sen blev det vagnen hem. Lite käk, korsord, backpackerspel. Men beteendejusteringen är inte helt lätt. Jag kan ju inte sitta och vara otrevlig och hålla käften... och jag kunde ju inte med att inte erbjuda honom ta av mitt käk när vi kom hem. Men sen var det Håkan jag började lösa korsord med i alla fall. Bra. Och inget bentouchande sen när Kalle kom.
Blir dock rätt observant på att det faktiskt är en sån massa smågrejer jag gör. Hur jag fokuserar på honom mer än de andra när jag snackar. Hur jag väljer kökshäng framför att vara på mitt rum om just han är i köket. Och en massa annat. En lite skrämmande insikt.
Nu ikväll sa Rut att Arash hade frågat vad jag och Kalle har för relation, men det var visst typ att han trott vi var syskon. Kändes lite skumt när hon sa det. Förmodligen verkar vi rätt tighta, men det känns inte som nån misstänker nåt ändå. Rut kan ju tro att jag och Kalle alltid varit som vi är. Jane är så lite hemma att hon nog inte märkt nån skillnad. Om det är nån som märkt borde det vara Håkan, men han skulle aldrig gissa nåt sånt ändå. Det är ju så självklart att vi är bra kompisar, och det kan ju inte vara så att jag tänder på ALLA kollektivkompisar heller, nån måtta får det vara.
Kan inte vara bara jag som matar det
13 november
Näe, nu har det ändå gått överstyr ett par dagar, men det är väl inte så mycket att göra åt. Det kan inte vara bara jag som matar det. Det är ingen lätt grej att bara lägga ner, det måste förmodligen till nåt skitjobbigt. Men, läskiga tanke, om det är jag som vill mest, drar mest, sänder mest?
Nä, nu känns det rätt jobbigt, det är för mycket begär, för mycket tankar, inkördhet. Det måste vara så att han också tänker åtminstone någonting, men garanterat inte så här mycket.
Näe, nu har det ändå gått överstyr ett par dagar, men det är väl inte så mycket att göra åt. Det kan inte vara bara jag som matar det. Det är ingen lätt grej att bara lägga ner, det måste förmodligen till nåt skitjobbigt. Men, läskiga tanke, om det är jag som vill mest, drar mest, sänder mest?
Nä, nu känns det rätt jobbigt, det är för mycket begär, för mycket tankar, inkördhet. Det måste vara så att han också tänker åtminstone någonting, men garanterat inte så här mycket.
Det skulle se så kul ut för en utomstående
11 november
Egentligen är det synd att ingen annan är insatt i hur jag tänker och vad som händer, för hela situationen är så komisk när jag kollar på det uppifrån.
"Var du borta i natt?"
"Näe, jag gick och lade mig tidigt..."
Aha. Det var ju bra. Och så lite vanligt babbelhäng, och senare dialog i karaktäristisk "inte för att jag bryr mig"-ton:
"Har du tänkt gå nån promenad idag eller?"
"Hmm, kanske en sväng".
"Jaha".
"När har du tänkt gå då..? " osv
Det skulle se så kul ut, allt beteende, för en utomstående som visste hur mycket jag tänker och vad...
Ikväll drabbades jag av kelbegär. Kändes så nära där ett tag, vet inte varför. Blev nästan rädd att jag skulle göra nåt. Och den ständiga frågan, varför känner jag så här, varifrån kommer det? Spökar de tidigare erfarenheterna, är det dessa igenkända situationer som ger knäppa intuitiva slutledningar? För det är ju egentligen så att det borde vara solklart att det INTE är ett skit, vi är kompisar, bott ihop i över ett år, det har aldrig varit nåt, det vore helt korkat, han har haft en annan på gång, det har aldrig varit i närheten av nånting ens i alkoholsammanhang, och jag är ju inte kär eller så.
Men what the fuck?
Egentligen är det synd att ingen annan är insatt i hur jag tänker och vad som händer, för hela situationen är så komisk när jag kollar på det uppifrån.
"Var du borta i natt?"
"Näe, jag gick och lade mig tidigt..."
Aha. Det var ju bra. Och så lite vanligt babbelhäng, och senare dialog i karaktäristisk "inte för att jag bryr mig"-ton:
"Har du tänkt gå nån promenad idag eller?"
"Hmm, kanske en sväng".
"Jaha".
"När har du tänkt gå då..? " osv
Det skulle se så kul ut, allt beteende, för en utomstående som visste hur mycket jag tänker och vad...
Ikväll drabbades jag av kelbegär. Kändes så nära där ett tag, vet inte varför. Blev nästan rädd att jag skulle göra nåt. Och den ständiga frågan, varför känner jag så här, varifrån kommer det? Spökar de tidigare erfarenheterna, är det dessa igenkända situationer som ger knäppa intuitiva slutledningar? För det är ju egentligen så att det borde vara solklart att det INTE är ett skit, vi är kompisar, bott ihop i över ett år, det har aldrig varit nåt, det vore helt korkat, han har haft en annan på gång, det har aldrig varit i närheten av nånting ens i alkoholsammanhang, och jag är ju inte kär eller så.
Men what the fuck?
Kickar av att lira Chumbawamba-låtar
10 november
Hade möte, fixade diverse annat, insåg att jag fick lägga ner rumsstädarplanerna. Fick kickar av att lira Chumbawamba-låtar i stället, det är sjukt vilka rus jag kan få när jag är i covershajpartagen. Helt darrig efteråt ibland, som förälskelsekänslor.
Sen gick repet rätt så bra idag, en riktig genomkörare. Hem till lite café och pussel. Och Kalle är borta nånstans, folk vet inte var, och så tänker jag att han är med Charlotta, och så tycker jag skitsynd om mig på nåt nästan skönt sätt och tänker "vad bra, då får jag anledning att lägga av det här". För det ska ju bara läggas av snart. Men kan nog bara göra det genom att nån träffar nån.
Hade möte, fixade diverse annat, insåg att jag fick lägga ner rumsstädarplanerna. Fick kickar av att lira Chumbawamba-låtar i stället, det är sjukt vilka rus jag kan få när jag är i covershajpartagen. Helt darrig efteråt ibland, som förälskelsekänslor.
Sen gick repet rätt så bra idag, en riktig genomkörare. Hem till lite café och pussel. Och Kalle är borta nånstans, folk vet inte var, och så tänker jag att han är med Charlotta, och så tycker jag skitsynd om mig på nåt nästan skönt sätt och tänker "vad bra, då får jag anledning att lägga av det här". För det ska ju bara läggas av snart. Men kan nog bara göra det genom att nån träffar nån.
Så kär i den där skogen
9 november
Usch, ont i skallen och mår illa. Tänk om jag börjat få migrän? Annars en rätt sjysst företagsam dag. Bäst var nog en timmes promenad precis när det blev mörkt. Så kär i den där skogen. Ikväll har jag fixat lite saker och så, och sen såg vi sista delen av Riket.
Jag vill ha sex. Och mest frustrerad blir jag av att veta att det är så många andra som vill samma sak just nu, till ingen nytta, för jag ligger här, och de ligger nån annanstans. I många många dagar och nätter. Men visst, det är aldrig, nästan, så bra i verkligheten som i skallen.
Usch, ont i skallen och mår illa. Tänk om jag börjat få migrän? Annars en rätt sjysst företagsam dag. Bäst var nog en timmes promenad precis när det blev mörkt. Så kär i den där skogen. Ikväll har jag fixat lite saker och så, och sen såg vi sista delen av Riket.
Jag vill ha sex. Och mest frustrerad blir jag av att veta att det är så många andra som vill samma sak just nu, till ingen nytta, för jag ligger här, och de ligger nån annanstans. I många många dagar och nätter. Men visst, det är aldrig, nästan, så bra i verkligheten som i skallen.
men om jag nu söker efter känslan av laddning
8 november
Härligt att vara tillbaks igen i den avslappnade tillvaron. Idag tog jag det lugnt med frukost, sen blev det ganska förutsägbart en svampvända. Gick hem ned den, och vinglade bort till Rymdtorget på Kalles pakethållare, och efter handlingen fanns det just inte mycket av dagen kvar, förutom tid för käkfixande och svamprens. Men en bra dag.
Det är väl lite så att jag sista tiden sett det som nåt skoj att vara lite låtsaskär, och bra att ta vara på sjyssta stunder så länge det nu känns kul, i stället för att bara gå emot skiten. Men nu har jag tänkt så pass mycket på det sättet att det bara blivit platt och nollställt. Visst gillar jag att hänga med honom, men om jag nu söker efter känslan av laddning så finns det ju ingen, det känns bara helt ologiskt och otänkbart. Det är verkligen dags att nån ny person tar upp min tankekraft, så man slipper vara beroende av såna här tidsfördriv.
Härligt att vara tillbaks igen i den avslappnade tillvaron. Idag tog jag det lugnt med frukost, sen blev det ganska förutsägbart en svampvända. Gick hem ned den, och vinglade bort till Rymdtorget på Kalles pakethållare, och efter handlingen fanns det just inte mycket av dagen kvar, förutom tid för käkfixande och svamprens. Men en bra dag.
Det är väl lite så att jag sista tiden sett det som nåt skoj att vara lite låtsaskär, och bra att ta vara på sjyssta stunder så länge det nu känns kul, i stället för att bara gå emot skiten. Men nu har jag tänkt så pass mycket på det sättet att det bara blivit platt och nollställt. Visst gillar jag att hänga med honom, men om jag nu söker efter känslan av laddning så finns det ju ingen, det känns bara helt ologiskt och otänkbart. Det är verkligen dags att nån ny person tar upp min tankekraft, så man slipper vara beroende av såna här tidsfördriv.
tisdag 5 november 2019
Är aldrig så trygg nån annanstans
7 november
Varit en bra familjehelg, sett Marit Bergman och Jens Lekman. Idag var det möte, sen blev det pizzabeställning, korsord, pussel. Skönt med kollektivhäng, härligt att vara avslappnad igen.
Det blir nog en skön vecka. Men ibland gnager det lite att jag känner mig för kollektivberoende, det är som att förlora kontrollen över hur kär man är i nån litegrann. Jag mår så bra i det gänget, är aldrig så trygg nån annanstans. Även om jag har andra kompisar och aktiviteter så är det roligare att göra saker med de här hemma, det är det jag helst vill. Men kanske känner jag så nu bara för att jag varit borta hyfsat mycket på sistone.
Varit en bra familjehelg, sett Marit Bergman och Jens Lekman. Idag var det möte, sen blev det pizzabeställning, korsord, pussel. Skönt med kollektivhäng, härligt att vara avslappnad igen.
Det blir nog en skön vecka. Men ibland gnager det lite att jag känner mig för kollektivberoende, det är som att förlora kontrollen över hur kär man är i nån litegrann. Jag mår så bra i det gänget, är aldrig så trygg nån annanstans. Även om jag har andra kompisar och aktiviteter så är det roligare att göra saker med de här hemma, det är det jag helst vill. Men kanske känner jag så nu bara för att jag varit borta hyfsat mycket på sistone.
Sen kom vi igång att göra nåt först vid fem
4 november
Mm, riktigt slö dag. Jag och Henrik låg i sängarna och såg Hip hip hora (dålig) och sen kom vi igång att göra nåt först vid fem (lirade lite i bastun). Sen hade jag husmöte, och så laga käk, se på tv, spela pingis... Pingis är faktiskt kul, tror att jag ska börja spela det jag med och bryta Kalles och Håkans envälde. Hjälpte Håkan bränna en skiva, Kalle stack ut och ölade och jag blev lite avundsjuk. Längesen jag festade nu men det är ju egentligen skitbra. Är väl inte nåt att sträva efter att supa varje helg som i våras.
Mm, riktigt slö dag. Jag och Henrik låg i sängarna och såg Hip hip hora (dålig) och sen kom vi igång att göra nåt först vid fem (lirade lite i bastun). Sen hade jag husmöte, och så laga käk, se på tv, spela pingis... Pingis är faktiskt kul, tror att jag ska börja spela det jag med och bryta Kalles och Håkans envälde. Hjälpte Håkan bränna en skiva, Kalle stack ut och ölade och jag blev lite avundsjuk. Längesen jag festade nu men det är ju egentligen skitbra. Är väl inte nåt att sträva efter att supa varje helg som i våras.
söndag 3 november 2019
I mulen kvällsdimma och spelat in en video
3 november
En slö skön dag äntligen! Och fler blir det. Softade hemma utan att göra just nånting. Gav Kalle den förutsägbara födelsedagspresenten, en svampbok köpt på antikvariat (att det ska vara så JOBBIGT att ge nån en present, det är väl den där kylighetsuppehållargrejen, eller "kan det feltolkas"? när det egentligen borde vara så naturligt - klart han ska få en present!)
Sen har jag, Nova och mina bröder hängt runt på stan i mulen kvällsdimma och spelat in en video till Don´t need. Kan bli bra, eller töntigt, men jag tror det blir sjysst! Var inne och låtsassjöng på en stängd karaokebar till och med, hos snälla asiater. Imorgon slappdag igen - underbart!
En slö skön dag äntligen! Och fler blir det. Softade hemma utan att göra just nånting. Gav Kalle den förutsägbara födelsedagspresenten, en svampbok köpt på antikvariat (att det ska vara så JOBBIGT att ge nån en present, det är väl den där kylighetsuppehållargrejen, eller "kan det feltolkas"? när det egentligen borde vara så naturligt - klart han ska få en present!)
Sen har jag, Nova och mina bröder hängt runt på stan i mulen kvällsdimma och spelat in en video till Don´t need. Kan bli bra, eller töntigt, men jag tror det blir sjysst! Var inne och låtsassjöng på en stängd karaokebar till och med, hos snälla asiater. Imorgon slappdag igen - underbart!
Den där självklarheten har blåst bort
2 september
Henrik här nu, och vi segade upp, sen hade jag en soft men ändå lite jobbig sista jobbdag innan ledighet. Såg på tv i typ tre timmar. Handlade med tvillingarna (jag är så kass på att umgås med tonåringar), och sen blev det väl lite standardgrejande. Lugnt.
Träffade på Anine på vägen hem. Sen har jag haft lite vanligt kvällsprat med Rut. Vad jag gillar att bo med henne. Och nu när Kalle är borta några dagar märker jag ju vad jag gillar att bo med honom också. Men jag fattar inte vad som ändrats och hur det blivit så. Jag har ju alltid gillat att bo med Kalle, men han har varit typexemplet på en kille det går att vara bra kompis med och umgås en massa med utan att det finns minsta tillstymmelse till nåt slags laddning över kompisnivån. Det har varit så självklart. Så märker man plötsligt att den där självklarheten har blåst bort. Hur gick det till? Snarare skulle den ju ha blivit större ju tightare vi blev... knepigt.
Ändå finns kallattityden kvar där. Vi lyckas hitta på grejer tillsammans, nappar tveklöst varandras initiativ, men det är ju aldrig "ska vi göra det, du och jag?" utan det låter "nu så tänkte jag..." "Mhm" och lite senare "jag ska nog faktiskt också det". Jag skulle aldrig kunna säga "åh vad kul att du är hemma igen" så som jag kan säga till Rut eller Jane. Men hur cool och kall och tuff jag än är så längtar jag efter honom nu.
Henrik här nu, och vi segade upp, sen hade jag en soft men ändå lite jobbig sista jobbdag innan ledighet. Såg på tv i typ tre timmar. Handlade med tvillingarna (jag är så kass på att umgås med tonåringar), och sen blev det väl lite standardgrejande. Lugnt.
Träffade på Anine på vägen hem. Sen har jag haft lite vanligt kvällsprat med Rut. Vad jag gillar att bo med henne. Och nu när Kalle är borta några dagar märker jag ju vad jag gillar att bo med honom också. Men jag fattar inte vad som ändrats och hur det blivit så. Jag har ju alltid gillat att bo med Kalle, men han har varit typexemplet på en kille det går att vara bra kompis med och umgås en massa med utan att det finns minsta tillstymmelse till nåt slags laddning över kompisnivån. Det har varit så självklart. Så märker man plötsligt att den där självklarheten har blåst bort. Hur gick det till? Snarare skulle den ju ha blivit större ju tightare vi blev... knepigt.
Ändå finns kallattityden kvar där. Vi lyckas hitta på grejer tillsammans, nappar tveklöst varandras initiativ, men det är ju aldrig "ska vi göra det, du och jag?" utan det låter "nu så tänkte jag..." "Mhm" och lite senare "jag ska nog faktiskt också det". Jag skulle aldrig kunna säga "åh vad kul att du är hemma igen" så som jag kan säga till Rut eller Jane. Men hur cool och kall och tuff jag än är så längtar jag efter honom nu.
Tidsfördrivsteorin
30 oktober
Nu får det vara nog snart, jag jobbar typ ihjäl mig. Men vilken grym månadslön det ska bli...
Idag rep. Vi är så bra. Time coming och Bothers me är nästa projekt.
Ikväll var jag trött och slut och less. Ensam hemma. Sen såg jag, Anna och Per på Fimpen.
Tidsfördrivsteorin känns faktiskt som en helt vettig förklaring ju mer jag tänker på det. Klart det är så, men det har jag ju alltid vetat också. Sen blir det trist att inte träffa honom på ett par dar nu, men det är ju inte bara pga det där.
Nu får det vara nog snart, jag jobbar typ ihjäl mig. Men vilken grym månadslön det ska bli...
Idag rep. Vi är så bra. Time coming och Bothers me är nästa projekt.
Ikväll var jag trött och slut och less. Ensam hemma. Sen såg jag, Anna och Per på Fimpen.
Tidsfördrivsteorin känns faktiskt som en helt vettig förklaring ju mer jag tänker på det. Klart det är så, men det har jag ju alltid vetat också. Sen blir det trist att inte träffa honom på ett par dar nu, men det är ju inte bara pga det där.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)