Urinvägsjobbigheter igen

29 juli

Vaknade förstås av nån viss jobbig person som var för kåt för att sova. Jag hade absolut nollgradig lust till nånting utöver lite kram och gos. Kom inte igång när jag vaknat till heller. Vi gick upp så småningom och åt frukost ute. Det var trevligt. Sen gick vi en sväng till genomgångsparken vid sjukhemmet. Där snodde vi en bänk, och grovkelade lite så långt vi vågade med tanke på de som gick förbi och slängde ögonkast på oss. Det var roligt. Fick honom så tänd att han tyckte jag var taskig och nästan bad mig lägga av. Det var jätteroligt.

Vi gick hem och fortsatte. Fast jag började känna av välbekanta urinvägsjobbigheter igen, så det blev inte så långt. Förbannade skit!

På jobbet var jag med Stefkas syster Johanna, en jättegullig tjej, men det var skitjobbigt att jobba pga urinäcklet, smärtsamt och humörnedsättande. Gick över lite så småningom i alla fall. Men trött var jag, gjorde en del dumma grejer.

Är nu jätteless. Mest uringrejen då. Men också lite fundersam över Thomas, som alltid. Varför är det så att jag bara är tänd på honom ibland? Är tillbaka i avundsjukan nu över hur HAN känner. Jag kommer att dra mig ur nån gång. Men spelar det stor roll för hur han kommer att må då, ifall jag fortsätter ett tag till? Näe. Det är lugnt. Jag är i viss mån en skitstövel, men det är lugnt.

Inte ett dugg tänd på honom

28 juli

Satt väl ute och läste lite. Jobbade, var med Love och det gick bra. Hyfsat lugnt. Sen så var jag väl lite trött, men det var ändå trevligt att sticka direkt ner på stan för en öl på Cheers. Dock satt jag där och kände mig inte ett dugg tänd på honom. Möjligtvis lite när ölen börjat ta ordentligt. Hade inte tänkt ta med honom hem i alla fall, men det gjorde jag, varför blir det så? Fast jag var halvfull och dötrött när vi kom hem och ville bara sova, så det blev så.

Att sitta där och ha honom i närheten

27 juli

Vaknade av VÄRSTA blåskatarrkänningarna vid fem-sex. Evigheter på toa, smärtsamt, hemskt, kunde inte sova. Men framåt elva var allt över.

Seg upp, handlade, satt ute och läste. Lagade käk och satt ute och åt, sen hann jag precis i tid till jobbet, men dödskrångel med nyckel sen. Fick Frida med mig till Orvar och sen resten själv, men lyckades på nåt konstigt sätt komma ikapp mig. Inte så kul att jobba med Frida dock.

Trött och rätt less hemma. Men vill dricka öl med Thomas imorgon, faktiskt. Det är ju verkligen nåt i mig som drar ihop sig när jag tänker på det, att träffa honom. Inte så att jag längtar så mycket efter att sova med honom, mer att jag längtar efter känslan av att sitta där och ha honom i närheten och känna tändningen komma krypande.

Men det är när allt är självklart som det är trist. Och det är lite för mycket så, ändå.

Blir precis samma grej av det här

26 juli

I AM SO GOD DAMN STUPID
WHAT WAS I THINKING OF?
AS IF THE FIRST TIME
WASN´T BAD ENOUGH NO

Hm. Börjar fatta lite.

Vaknade vid fem när Thomas gick upp. Sen sov jag framåt tio som vanligt. Var och köpte kromband, sen testade jag portan. Den är så bra och fin med undantag för kanalproblemet. Skit. Fast jag kan börja leka nu i alla fall. På jobbet var det nyckeltjafs hos Valentina, snuvad på rasten. Men det är ju alltid kul att jobba med Stefka.

Som sagt, hur dum i huvet är jag? Hur kan jag tro att det INTE blir precis samma grej av det här som när vi var på väg att bli tillsammans? För det finns inga ytliga skillnader, vi agerar mot varann som vi gjorde då, och det kommer alltså att sluta lika. För han tror säkert att jag håller på att bli kär i honom. KK, hallå, hur kunde jag vara så dum och tro att det begreppet skulle kunna existera mellan oss?

Men det var så vi sa. Jag är inte upplåst för nåt alls, han BORDE inte klandra mig för att inte bli kär. Hur sårad han än blir. Men hur tar jag mig ur? För är det inte så att jag måste det? Måste i alla fall visa att han inte betyder så mycket. Att jag måste vara själv, inte träffa honom varannan dag, sova med honom varannan natt. Det som komplicerar det hela är ju att jag är mer fysiskt tänd på honom ni än jag var "förra vändan". Det finns där ganska starkt. Men inte kär.

Det blir skit. Han kommer att bli sårad och känna sig utnyttjad och det skulle jag behövt förklara i stället för att trampa på enligt hans vilja, oskyldigt, god damn stupid.

Kom nån kille och satte sig

25 juli

Var på flytteknikgrej hos Orvar. Sen gick jag nervöst ner till Freddans musik. Men jag behövde inte bråka ett dugg, blev visad en mindre avancerad Fostex x55, prissatt till 3200 så jag kunde få den+ 300 spänn. Jag tittade på den. Fin. Dödligt lättad tackade jag, tog kartongen och gick hem. Hemma har jag upptäckt hur underbar 280:n var i jämförelse. Värsta problemet nu är att bara två kanaler tar mickar. Ska kolla upp det sen. Jobbigt.

Satt ute sen efter maten och spelade gitarr. När jag nyss börjat kom nån kille och satte sig och drack en öl i närheten. Han gick hyfsat att ignorera tills han frågade om jag skrivit låtarna själv, och sa att det var skitbra. Sen fungerade det inte längre. Felspelningar, vad ska jag spela för låt nu då, och så. Vi började snacka i stället, om låtskrivande, bandspelande, Sonic youth, EU-helgen, aktivism, folkhögskola, Olofshöjd, osociala korridorare. Han jobbar på lager och hyr i andra hand över sommaren bara. Eftersom vi antagligen trodde att vi skulle få slut på pratämnen när som helst satt vi kvar där vi satt, en bit ifrån varann, och fick prata högt, lite jobbigt. Men väldigt roligt ändå med ett spontansnack sådär (häng dig Carin).

Sen han gått in gick jag också in, började bli kallt. Thomas kom vid elva. Vi hade det trevligt, men väldigt ansträngande, låg i tills kondomen gick sönder och vi var helt utpumpade. Han är väldigt ihärdig. Det blev aldrig riktigt bra för mig, på väg flera gånger, men varje gång lyckades den glida ur eller nåt. Vi gav upp och lade oss, han skulle ju jobba om några timmar.

Vet inte hur det känns. Lite tveksam igen. Klart att det här inte är bra, klart att jag är lite svinaktig i alla fall och att det kommer att sluta jobbigt. Samtidigt - trevligt. Viktig "träning" och erfarenheter för oss båda. Mysigt med närhet. Men lite knepigt känns det allt, och det är som att han aldrig får nog, det är lite jobbigt.

Dödligt disträ

24 juli

3 jobbigaste glädjeförstörarna:

1. Portasnack imorron på musikaffären? JOBBIGT! Kommer aldrig att gå vägen.

2. Bortgjord inför "Comedydrama" på Lunarstorm, då jag inte såg vem hans pres.bild var och trodde den var av honom. Plus att han tyckte bilden av mig var helt annorlunda mot hans förväntan av busig slacker.

3. Carins kommentar "du är alltid stel när du träffar nya människor. Det har jag märkt, mina kompisar säger alltid "hon är så tyst". (Fast det går att slå av sig detta med att jag aldrig varit speciellt intresserad av hennes vänner och inte orkat bjuda till).

Det är synd med glädjedödare. Annars var dagen rätt så bra.

Känslan av att vara kär var kvar till strax efter frukost. Sen var den sönderananlyserad. Var med Carin i Slottsskogen, svettades på filt och pratade. Hennes kompis Julia, rätt så trevlig tjej, kom också. Sen skulle jag jobba.

Lite Orvarbekymmer, men det ordnade till sig. Sur Marika bara. På rasten pratade vi om spindlar, Dina har sån fobi att hon började gråta av det. Hon gråter på "spindel" om hon sjunger imse vimse spindel också. Så jag ska inte gnälla på min rädsla

Jag var helt dödligt disträ idag. Till exempel ett glas vatten tömt i sopor i stället för diskho, telefon glömd hos Tore, satt och sa "visst" till Britta flera gånger och kom sen på att jag inte visste vad hon pratade om, sa "Gonatt Gunbritt" när vi gicj första gången... lite så. Värst var nog när jag glömde att man måste koppla ur när man växlar i alla fall.

Jag fattar inte riktigt. Skumt. Hur kan jag vara så nöjd över att vara tillbaka i det som var så skönt att vara ur? Är det inte ganska idiotiskt? Vad är det som känns bra? Nä, jag orkar inte fundera.

Vi försöker i alla fall

23 juli

YEAH!

Var seriös idag och gjorde superfina baguetter och stack till Delsjön. Läste, simmade. Lite halvmulet ibland. Sen så gick jag runt Delsjön, 7,5 km plus en dum extra vilsegång ut på nåt himla näs. Var bra slut sen. Käkade.

Försökte prata icq med Thomas, det gick inte. Han kom hit i stället och vi gick en sväng. Det gick inte att prata då heller, vi blev helt komiskt icke-verbala helt plötsligt. Däremot kände jag hur tänd jag var på honom.

Kom fram till att vi försöker i alla fall. Och det gjorde vi sen inne på mitt rum. Det var bättre den här gången. På väg att bli skitbra var det, men det får vi ta en annan gång. Känns så förbannat bra. LITE orolig har jag faktiskt varit över att jag inte har så mycket sexlust och förmåga, men så är det inte.

Vad grubblar man över? Varför tvekade jag? Det sjuka är att jag nästan känner mig kär. Men det spelar ju ingen roll nu, nu måste jag inte va kär, det känns bra. Men vart sjutton finns några skillnader och gränser på känslor egentligen?

En massa varför inte

22 juli

Nyttiga saker jag gjort idag är att tvätta och laga burgare. Så har jag varit på bio med Carin, det var trevligt. Regnade sen.

Så blev hela kvällen ägnad åt massa musiknördprat med nya trevliga icq:are. Lite Thomas också. Lite sura saker lät han antyda som han sen direkt tog tillbaks. Han är så snäll, han kan inte vara sur på mig. Och jag då? Jo jag går bara och tänker på en sak hela tiden, och det hjälper ju inte att tänka, det finns ändå inget klart alternativ, och så känns det dumt att TÄNKA så mycket.

Men det har slagit om lite i alla fall. Mer på ja-sidan nu. En massa varför inte. Varför inte prova, varför tjafsa... Men det måste ändå bli mina villkor, det är ju det. Han vill mer, hellre, längre, så är det, och det kan göra mig pressad och då funkar det aldrig, får väl försöka förklara det. Nu låter det som att jag bestämt mig. Men det blir nog mer grubbel.

Varför blir man så dum när man dricker?

21 juli

Jahapp. Kände mig inte så fri från ångest när jag vaknade precis. Men baksmällan lät vänta på sig, så det var lugnt på den fronten först. Först låg jag bara och var glad för att han sov och inte rörde vid mig, men sen ville jag ju det ändå på nåt kluvet sätt, blev tänd, riktigt, när vi började kela.

Vi ville båda två. Men han avböjde eftersom han visste hur mycket mersmak det skulle ge, hur det bara skulle bli jobbigt för honom i efterhand ifall det inte blev fler gånger. Och jag kunde ju inte lova honom fler gånger, så det blev inget. Alltså, hur mycket karaktär kan en kille ha egentligen? Eller ville han bara ta sig ur sitt underläge lite? Mitt trevliga illamående kom så småningom krypande/översköljande, och all tändning totalförsvann även om det var trevligt att ligga bredvid honom. Minns inte riktigt hur vi snackade, men han vill gärna att vi är kk, han tror det skulle funka bra, och det vore så härligt att i alla fall ha nån att krama ibland. Jag kände spontant att det inte alls var en så bra idé, men det var så svårt att förklara. Jag kan ju inte ens förklara det för mig själv.

Han stack vid ett-tiden, eller när det var. Jag mådde ännu riktigt illa, men det gav med sig efter att jag sovit till halvfem. Nu ligger jag bara och tänker förstås. Hur kunde det bli så här? När jag var så tvärsäker på att allt var lugnt. Varför blir man så dum när man dricker?

Det ska inte hända igen. De skäl jag har till att inte vilja fortsätta sova med honom är väl dels att det bara inte känns rätt. Han längtar efter att sova med just mig (även om han säger att han inte är kär eller nåt), medan jag vill ha någon annan. Även om han aldrig skulle hålla med om det känns det som att jag skulle utnyttja honom. Ta det jag får, i väntan på nåt bättre. För vi känner inte på samma sätt, så är det bara. Skäl två är att även om jag ligger och längtar ihjäl mig efter kel precis som han så vet jag inte om jag är tillräckligt tänd för att vilja vara med honom. Stundtals känner jag absolut ingenting, och varje gång vi sovit med varann har han velat hålla på tills jag bara blivit skitless. Så jag vill inte i grunden. Ändå kändes det så tungt att krama honom när han gick.

Vad är det för nåt egentligen? Sårar jag honom mer nu? Suck, vad jobbigt det blir.

Jaha, han följer visst med

20 juli

Inte kom man iväg nånstans idag heller. Satt ute en stund med gitarren och skrev nån fiktiv kärlekslåt, usch så trist, man är väl lite desperat över att VILJA vara kär. Käkade, satt ute och läste lite och så. mycket soligt och trevligt väder.

Senare gick jag ut med Thomas. Vi var på Cheers. Det blev fyra king-size  där. Sen hade det väl säkert fått vara lagom där, men vi gick vidare. Var på nåt kinaställe nånstans vid Kungsportsplatsen och tog en öl till. Därifrån börjar det nog bli rätt så dimmigt för mig. Det var lite segt där och Thomas höll på att somna. Fick inte i sig ölen och jag klunkade av hans. Sen skulle vi av nån korkad anledning gå åt mitt håll och gå på café Olof tyckte jag.

Tog en burgare på avenyn på vägen. När vi kommit hemåt mig hade jag nog glömt att vi tänkt fika, för utan att säga nåt gick jag bara hem till mig (minns att jag dimmigt och förvirrat tänkte "nu så ska jag hem, och jaha, han följer visst med, låt gå för det då"). Han var nog själv lite förbryllad. Vi däckade av.

Att prioritera

19 juli

Uääääh! It-beroende, många äckliga timmar.
Kladdkaka.
Lite gitarr i solen men alltför kort.

Jobba var dock kul. Evert var rolig, jag fick parkeringslapp där det stod "För helvete, lär dig läsa!" och sådär. Ska bli trist att sluta jobba med Stefka.

Vad är det som är så illa med internet egentligen? Är det bara namnet? För egentligen ger det mig väl nåt, men jag spjärnar emot så hemskt, och därför mår jag dåligt.

Imorrn ska jag försöka få tag i Jenny, Emma, Jonna, Emelie. Och så kanske öl med Thomas på kvällen. Vore trevligt. "Jag har alltid tid för en öl med dig. När som helst. Nästan i alla fall" skrev han.

Faktiskt har jag i alla fall nu en kompis som jag är prioriterad hos. Just därför blir det svårt för mig att prioritera honom också, för han finns alltid där, så dyker nåt annat enstaka upp så bör jag ta det före. Är det samma fenomen mellan t.ex. mig och Ullis egentligen? Att bara för att jag tycker så skitbra om henne och hon vet att jag alltid finns blir jag lägre prioriterad, trots att hon gillar mig med? Eller är det bara att hon är så mycket "flickvän" och Emma med?

Försökt sjunga på svenska - vidrigt!

18 juli

Gick till Backaplan. Där var jag och shoppade runt lite, tog all tid i världen på mig, och det var roligt. Köpte lite tiokronorskläder på Emmaus. 70-talsgrejer, inte så ursnygga direkt men ändå. Ett par helt okej byxor. Köpte lite bönor och linser och sånt sen.

Ikväll har jag bara hängt vid datorn nästan. Spelat lite också, försökt sjunga på svenska - vidrigt!

Är SÅ glad åt lilla Spinner, internetradion. Mycket Thomas-icq som vanligt annars.

Känns konstigt bra

17 juli

Eftersom jag somnade redan halvtolv igår var jag faktiskt ovanligt pigg i morse. Ingen baksmälla alls, tjoho! Stack till Delsjön och gick där lite, njöt av att vara i en skog. Sen käkade jag väl och sådär. På jobbet var allt okej, flöt rätt så bra. Käkat linsmackor nu, så underbart gott.

Det var trevliga öl igår alltså. Känns konstigt bra mellan mig och Thomas, känns som att han inte alls väntar sig nåt, utan  vi är verkligen bara kompisar och rätt bra såna. Och det funkar. Jag trodde inte det skulle kunna bli så faktiskt. Men frågan är om det blir lika bra ifall nån av oss skaffar pojk/flick-vän.

Inte tänd på honom när jag dricker

16 juli

Den här dagen gick, den med. Köpte ett isländskt lexikon nånstans i Haga. Sen drack jag öl med Thomas. Det var lugnt. Trevligt. Ganska så lagom full nu. Den stackarn ska upp och jobba, det ska inte jag. Jag blir inte tänd på honom när jag dricker. Det är nog bra.

Tanterna spottades lite

15 juli

Eftersom jag läste till fyra sov jag tills pappa ringde vid tolv. Gick upp ett. Sen var det ju bara att bli klar och gå till jobbet typ. Lugnt. Mycket flytsam dag. Käkade pizza också. Tanterna spottades lite, men inte på mig i alla fall. Rätt bra team nu, jag och Stefka. Och Orvar gillar oss, han som alla ogillar och varnar vikarier för.

Ringde och snackade med Sarah och Sandra. Åh vad jag saknar dem, speciellt Sandra, kände jag. Näthängt lite. Carin ville ha mig att ringa och trakassera William, han har inte betalat tillbaks pengarna han lånade.

För att det fortfarande ger mig bekräftelse

14 juli

Kan aldrig lyckas vilja somna nuförtiden hur trött jag än är. Bakade superlyckat bröd. På jobbet var det portkodskrångel, kom till nån telefon, rätt komiskt. Annars lugnt och bra.

Sen så läste jag ett tag, skrev ett tag, icq:ade med Thomas ett tag. Han säger att jag är inkvalad som en bra människa. Jag tycker det känns knepigt. Fortfarande känner jag mig dålig mot honom. Som att jag delvis håller kontakten kvar för att det fortfarande ger mig bekräftelse. Men det är ju inte bara så, absolut inte, men kanske ändå lite. Och det är inte bra.

Nu har jag sånt där jobbigt sug efter att va förälskad igen - eller, det har jag väl alltid. Samtidigt som jag längtar efter att hångla med vem som helst, typ Thomas.

Ikväll blev det mycket icq

13 juli

Läste lite och så. Sömnig, seg. Jobbet gick smidigt och bra sen. Och sen blev det bara näthäng. Värst vad mycket gamlingar jag får på mig på Lunar nu. Har nu en 27åring, en 28, och en 30 igång. Och så lillThomas på 20 då... Ikväll blev det mycket icq med honom. Han är ju deppig än för Ashley, och jag försökte muntra upp så gott det går. Så vet jag ju hur taskig JAG varit mot honom, att jag på precis samma ruttna sätt kanske har honom som lågprioriterad halvkompis. Skit.

Lyssnat på Björns låt som han har utlagd, det förhöjde definitivt värdet av onsdagens date. Han har samma röst som han i Field Mice - helskön! Man blir kär i den direkt.

Känner mig skön nu, frustrationen borta

12 juli

Ojojoj så patetisk man kan vara då...(syftar på gårdagen).

Idag gick jag på biblioteket och lånade sju böcker. Sen ringde jag Josefin och Alice. Sur över att deras lediga helger inte stämmer med mina. Så handlade jag och gjorde pannkakor med glass. På jobbet var det som vanligt lite strul, men rätt okej flyt. Fast vi var bra virriga, jag och Stefka.

1,5 timme näthäng, därefter skrev jag tills jag var trött. Lyssnade lidelsefullt på nån Pinback och Ben Lee-låt. Jag känner mig skön nu, frustrationen borta. Är en kännande och kreativ människa. Frossar i minnen av att vara kär visserligen, det kanske är fånigt. Men vad gör man?

Det jag skrev ikväll var t.ex. om Axelgrejen, och då känns det nästan som att jag ännu är kär i den killen och åh så vackert olyckligt trånande jag var. Men så vackert var det väl ändå inte?

Ingen katastrof. Ingen hit heller.

11 juli

Mer förkyld igen. Inte gjort så mycket. Var lite på stan och köpte t.ex. hårborttagningsgrejer, som att jag gjorde det i smyg typ, usch vad det där är kluvet! Har ju både håriga och ohåriga kompisar, och själv kompromissar jag. Vill vara hårig, men mår dåligt inför allmänhet och okända killar ifall jag är det fullt ut.

Käkade, nervösade mig, stack till Kellys. Naturligtvis var det inget att vara nervös för. Vi hejade, gick in, pratade. Småstelt emellanåt, men ingen katastrof. Ingen hit heller. Det kanske låg hos oss båda... Inte en sekund kände jag mig barnslig i alla fall. Inte dum eller ointressant heller. Men vi fann varann inte, och jag tyckte nog inte han var så intressant som jag trott.

For hem med vagnen och tänkte på hur gärna jag druckit de ölen med Thomas. OM DU VILL HA MIG, NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄÄTT! Typ. Ja faktiskt, fattar nu att han är bra, och jag nog lite kräsen. Hm. Ölen kanske gör sitt till. Nu kan du FÅÅÅ mig, Thomas.

Kollade lite gammalt skrivet

10 juli

Vad händer med min förkylning nu då, känns son start igen, skit! I alla fall blev dagen rätt så trist, gjorde ingenting. Sen gick det bra att jobba, vi får alltmer flyt i det vi gör. Så näthängde jag lite och sen kollade jag lite gammalt skrivet. Mycket av det jag gjorde på "nummer ett" är skitbra. Så jag blev peppad, och nu är "nummer två" igång och ska så vara framöver.

Vad jag blir nervös för - mitt utseende

9 juli

Tjafs. Bara tjafs med datorn och installeringar, bara tjafs när jag försökt få tag i folk på telefon. Sen var jag med Ullis i Slottskogen och hostade.

Badade badkar när jag kom hem, men det var inte skönt alls. Sen lyssnade jag på Jayhawks medan jag gjorde pizza. Börjat nervösa mig lite för onsdag, och blir less av att märka VAD jag blir nervös för - mitt utseende. Hur ser jag ut i håret, vad ska han tycka? Kan han tycka det är okej med osminkade tjejer? Kommer han att bli så besviken av min åsyn att han inte kan dölja det?

Vad är det med mig, varför måste jag tänka så? Att han ska gilla mig som person är jag ju inte så nervös över, det tror jag ska funka, men sen är det nåt som säger mig att han inte är helt outseendefixerad (det är väl ingen), och säkert kommer att tycka jag är väl "ovårdad".

Måste skita i sånt där. Jag tycker ju själv oftast att jag är söt när jag ser mig i spegeln. Vad behöver jag bry mig om vad "vanliga" folk tycker? SKITSAMMA. Han får tycka att jag är ful och konstig, men då är han av en dum typ och jag behöver ändå inte bry mig.

I alla fall så ringde Björn

8 juli

Åh vilken seg dag! Och till viss del beror detta på att jag är tillräckligt fånig att hänga upp en dag på att fundera på om nån ska ringa eller om jag själv ska det, nån obetydlig människa som man kommer att träffa vid lagom pinsamt tillfälle, prata lättare med efter några öl, men sen inte ha mer kontakt med än ett par artiga internetrader ibland. Har insett att det nog inte är nåt att va nervös över.

Hur som helst - satt ute och läste, kvalmigt och jobbigt trots lite moln och mycket blåst. Sen vet jag inte vad jag gjort - slängt iväg ett par mail, spelat in blandband, icq:at. Thomas tillbaka, trevligt. Men jag är sådär alltför tänkande såklart. "Verkar jag för intresserad nu? Får han för sig nåt?". Hallå, jag GILLAR att snacka med honom och det ska jag inte behöva dölja för att bespara honom förhoppningar. Det vore ju sjukt.

I alla fall så ringde Björn. Han lät snäll. Det flöt på bra tills det blev tvärstopp och blev pinsamt. Då bestämde vi att ses på onsdag. Och Kellys föreslog jag då fast jag inte tänkt det, för det är ju Thomas ställe. Så det känns skumt att gå dit med en annan kille. Tänk om han mot förmodan skulle gå dit samma kväll. Men jag tror inte det, han jobbar ju. Och jag är väl bara fjantig som vanligt.

Är nöjd nu i alla fall. Ska bli intressant att ta de där ölen förutom att jag vet hur jättemycket den killen vill ha en tjej och alltså kan bli besviken om han tycker att jag är ful. Själv har jag nog nackdelen att jag är riktigt sugen på att bli kär i nån just nu oavsett vad denne någon tycker om mig. Bara känslan, nån att tänka på, tråna, få maghugg av. Saknar det.

Vill bli frisk nu!

7 juli

Mår en del bättre. Fast det var jobbigt att gå till Willys. Läst, käkat svamp och stekt potatis. Jessica mår skit nu, hon pallade knappt att bre sina mackor, stackaren. Vet inte vad som är bra att säga/göra, om jag borde fråga mer. Klart är att jag inte ska gnälla över min förkylning i varje fall.

Var hos Emelie, vi gick bort till en park och körde rundor om barndom och våra mödrar. Sen gick vi och köpte godis och såg på film, en om nån stackars kille som blev knarkare men sen blev allt bra, och en om utomjordingar, riktigt kass, allt blev bra där med.

Gick hem. Var en trevlig kväll. Verkar som Björn tänker ringa mig. Jag kan fortfarande inte prata ordentligt ju. Hm. Lite nervöst. Vill bli frisk nu! Kunna åka och bada.

Om jag tänker på hur han tänkt på mig

6 juli

Förkyld. Det enda jag gjort är att ligga på min säng och sträckläsa med fönstret vidöppet och i sovtröjan. Halsont, snuva, less, men rätt skönt faktiskt. Krympt magsäck, ätit idag:
En banan med mkt lite yoghurt
Ett äpple
Varma koppen med lite överblivna makaroner
Några till överblivna makaroner och ett halvt hårt tunnbröd.

Försökt skriva lite, funkar inte. Nätgrejat lite. Tänkte köpa halstabletter men det var stängt. Ömkar mig. Isländska boken jag lånat går sådär. Jag fattar inte sexavsnitten.

Mår nog psykiskt okej fast jag känner mig eländig. Och när jag känner mig eländig kan jag alltid tänka på att det åtminstone finns NÅN som gillar mig, jag är faktiskt rätt beroende av Thomas existens, så är det ju. Mitt självförtroende speedar alltid lite om jag tänker på hur han tänkt på mig. Så glömmer jag bort att jag tänkt på honom hur mycket som helst också. Fast jag tror det är situationen, och inte just han, som fått mig att göra det. Men jag längtar efter att snacka med honom. Ska jag säga det till honom sen eller inte?

Halvhjärtad pissmisär

5 Juli

Dags att må lite dåligt? Urinvägsinfektion igen = fattig. Förkyld = aptitlös och less = oförmögen att ta tag i saker = en enda misär. Kan inte skriva låtar pga halsen. Spinner funkar inte heller.

Var inte alltför pigg när jag gick upp med mamma i morse, men illamåendet kom inte igång förrän när hon var på bussen ungefär. Gick hem i stekhet sol, USCH! Sen slog jag på datorn, blev less av inte ett enda mail eller inlägg, sov ett tag, läste, käkade. Spenatsallad (spenat, rödlök, majjonäs) och makaroner. Helt okej.

På jobbet var det störigt med nyckelstrul, och allt ansvar på oss vikariestackare, trist attityd hos vissa. Men annars var det skoj. Stefka är så bra, och gamlingarna är så goa och underhållande. Ikväll har jag inte gjort nåt just. Orkar inte.

Är osäker på hur jag ska göra med Björn, han svarar inte, väntar han sig att jag ska ringa kanske? Men det kan jag inte göra så hes och jobbig som jag är. Bryr mig inte nu hur som helst. Skitinternet! Skiturinvägsinfektion! Blä!

Stämningen som var när allt var så här misär i mars börjar komma tillbaka, med skillnaden att då kunde jag dyka ner i olycklig-kär-frosseri och grubblerier, och nu har jag INGEN att tänka på. Halvhjärtad pissmisär blir det alltså bara nu. Till och med halsbränna.

I gräset utanför Trädgårn och drack öl

4 juli

Vi for och badade. Jag börjar snart bli mätt på det här supervädret, även förkyld. Tyckte mest om skuggan, men badet vid Bergsjön var verkligen helt suveränt. Hade inga badkläder med, men tog en rejäl simtur i trosor. Urskönt i vattnet! Jag och brorsan simmade över till andra sidan, där registrerades min barbrösthet. Jag klev inte upp. Men det är ju mycket skönare att bada så faktiskt, varför gör man inte alltid det? Varför "får" man inte?

For hem och lämnade av mamma. Sen så mötte jag brorsan, Pelle, och en tjej som heter Viktoria på stan. Jag och Pelle gick och köpte lite käk, de andra öl. Sen satt vi i gräset utanför Trädgårn och drack öl, och förutom att de andra hade en politisk diskussion jag mest lyssnade på pga dålig insatthet, så kändes det väldigt trevligt och bra att sitta där och få en lite lätt berusning. Sen varvade vi mellan att vara i själva lilla tråkiga konsertområdet och utanför (gömde lite öl där).

Bra konserter var Moldy peaches (töntar, superbarnsliga men bra!) och the Strokes (mycket coolare men bra). Var en helt okej kväll. Bitvis går det inte att låta bli att fundera över varför jag inte är lika cool och pratsam som t.ex. Viktoria. Utanförskänslan tittar fram ibland, men vi hade mysigt.

Arab strap var bra, fast då var man helt slut. Kände mig rätt nykter hela kvällen utom när jag kom hem, då kände jag mig full. Sov på luftmadrassen.

Vi kan nog få det kul ihop

3 juli

Jag och mamma var på Liseberg. Jag blev riktigt åksugen men vi gick bara runt lite, och så åkte vi pariserhjulet och nån trevlig bergådalbana. Sen var vi och köpte baguetter - för första gången sa tanten "och du vill ha potatissallad med grönsaker..." så nu är jag erkänd stammis! Sen så var vi i Näckrosparken och tog det lugnt.

Hem och var helt död, VILLE INTE JOBBA, men sen blev det rätt okej ändå, trots strul med nycklar och grejer, för Stefka som jag ska jobba med framöver verkar vara en jättesjysst och bra tjej så vi kan nog få det kul ihop. Jag for direkt ut till Kortedala sen, och där fick jag supergod mat och vi såg på film, och jag blev som alltid less för att det verkar så mysigt och bra och perfekt i det där kollektivet.

På klipphällar länge

2 juli

Mamma kom hit idag. Har haft en lång skön superväderdag. Brorsan var med också, och vi for ut till Donsö, där vi kollade runt lite, och satt på klipphällar länge och pratade och spelade gitarr. Mycket trevligt. Sen orkade vi med en öl i stan, nätt och jämnt. Dyngtrött sen.

Thomas ringde en sväng, kul att snacka med honom. Men också nån knepig känsla. Kan det egentligen nånsin funka att det blir neutralt mellan varann när man varit så fysiskt nära förut? Känner ju även från min sida nån himla laddning, och konstigt vore om han inte gjorde det med. Vet faktiskt inte nu, när det känns som att vi är kompisar och allt bra, fattar han att det är kompisar vi är eller kan han feltolka min posititivitet och börja hoppas igen? Men det är hans problem. Så länge jag bara inte gör nåt dumt så är det hans problem.

Bitvis dödligt katastrofstelt

1 juli

Städade rummet. Bättre humör idag, segt ändå. Tvättade också. Sen så ringde Danny, och jag travade ner på stan. Blev svårt att känna igen honom för han var alldeles för osunkigt riksnygg på nåt vis. Ett djävulskt fint utseende, mörk och vacker, men vad jag tyckte om resten av honom vet jag inte... Så skum! Fick inte minsta grepp om honom. Fast jag kan inte säga varför. Vi gick och fikade på nåt ställe som strax skulle stänga, sen skulle han kolla på tidningar och lite så, och sen gick hans buss strax och han var dödstrött.

Det var stelt. Bitvis dödligt katastrofstelt, bitvis mer okej. Men han kändes väldigt distanserad, och verkade tycka att vissa saker jag sa var helt uppåt väggarna dumma. Jag tror inte jag gillade honom så mycket. Men han sa innan vi skildes "vi ses säkert igen, annars hörs vi på lunar, jag kontaktar dig". Skum. Men så har jag ju tyckt hela tiden.

Sen har jag käkat och så, skrivit lite om Thomas, vad det nu skulle vara bra till, och näthängt en del naturligtvis. Har bytt telefonnummer med Björn (Brus) och ser faktiskt riktigt fram emot att träffa honom, för nu har jag ju tränat på dumma Danny, och det kan inte bli stelare än så. Björn är nog snäll. Men usch vad jag inte vill vara sån här it-dejtare. Usch vad jag ser ner på sånt, har man inget liv, är man så desperat?

Lite desperat är jag faktiskt. Över en månad sen Thomas sov här den sista gången, inte ens kysst nån sen dess. Kanske inte SÅ längesen relativt sett. Beror på sinneslag. Men just nu är jag mer åt hållet att jag vill ha nåt i skallen än det kroppsliga ändå.