Varför blir man så dum när man dricker?

21 juli

Jahapp. Kände mig inte så fri från ångest när jag vaknade precis. Men baksmällan lät vänta på sig, så det var lugnt på den fronten först. Först låg jag bara och var glad för att han sov och inte rörde vid mig, men sen ville jag ju det ändå på nåt kluvet sätt, blev tänd, riktigt, när vi började kela.

Vi ville båda två. Men han avböjde eftersom han visste hur mycket mersmak det skulle ge, hur det bara skulle bli jobbigt för honom i efterhand ifall det inte blev fler gånger. Och jag kunde ju inte lova honom fler gånger, så det blev inget. Alltså, hur mycket karaktär kan en kille ha egentligen? Eller ville han bara ta sig ur sitt underläge lite? Mitt trevliga illamående kom så småningom krypande/översköljande, och all tändning totalförsvann även om det var trevligt att ligga bredvid honom. Minns inte riktigt hur vi snackade, men han vill gärna att vi är kk, han tror det skulle funka bra, och det vore så härligt att i alla fall ha nån att krama ibland. Jag kände spontant att det inte alls var en så bra idé, men det var så svårt att förklara. Jag kan ju inte ens förklara det för mig själv.

Han stack vid ett-tiden, eller när det var. Jag mådde ännu riktigt illa, men det gav med sig efter att jag sovit till halvfem. Nu ligger jag bara och tänker förstås. Hur kunde det bli så här? När jag var så tvärsäker på att allt var lugnt. Varför blir man så dum när man dricker?

Det ska inte hända igen. De skäl jag har till att inte vilja fortsätta sova med honom är väl dels att det bara inte känns rätt. Han längtar efter att sova med just mig (även om han säger att han inte är kär eller nåt), medan jag vill ha någon annan. Även om han aldrig skulle hålla med om det känns det som att jag skulle utnyttja honom. Ta det jag får, i väntan på nåt bättre. För vi känner inte på samma sätt, så är det bara. Skäl två är att även om jag ligger och längtar ihjäl mig efter kel precis som han så vet jag inte om jag är tillräckligt tänd för att vilja vara med honom. Stundtals känner jag absolut ingenting, och varje gång vi sovit med varann har han velat hålla på tills jag bara blivit skitless. Så jag vill inte i grunden. Ändå kändes det så tungt att krama honom när han gick.

Vad är det för nåt egentligen? Sårar jag honom mer nu? Suck, vad jobbigt det blir.