Dödligt disträ

24 juli

3 jobbigaste glädjeförstörarna:

1. Portasnack imorron på musikaffären? JOBBIGT! Kommer aldrig att gå vägen.

2. Bortgjord inför "Comedydrama" på Lunarstorm, då jag inte såg vem hans pres.bild var och trodde den var av honom. Plus att han tyckte bilden av mig var helt annorlunda mot hans förväntan av busig slacker.

3. Carins kommentar "du är alltid stel när du träffar nya människor. Det har jag märkt, mina kompisar säger alltid "hon är så tyst". (Fast det går att slå av sig detta med att jag aldrig varit speciellt intresserad av hennes vänner och inte orkat bjuda till).

Det är synd med glädjedödare. Annars var dagen rätt så bra.

Känslan av att vara kär var kvar till strax efter frukost. Sen var den sönderananlyserad. Var med Carin i Slottsskogen, svettades på filt och pratade. Hennes kompis Julia, rätt så trevlig tjej, kom också. Sen skulle jag jobba.

Lite Orvarbekymmer, men det ordnade till sig. Sur Marika bara. På rasten pratade vi om spindlar, Dina har sån fobi att hon började gråta av det. Hon gråter på "spindel" om hon sjunger imse vimse spindel också. Så jag ska inte gnälla på min rädsla

Jag var helt dödligt disträ idag. Till exempel ett glas vatten tömt i sopor i stället för diskho, telefon glömd hos Tore, satt och sa "visst" till Britta flera gånger och kom sen på att jag inte visste vad hon pratade om, sa "Gonatt Gunbritt" när vi gicj första gången... lite så. Värst var nog när jag glömde att man måste koppla ur när man växlar i alla fall.

Jag fattar inte riktigt. Skumt. Hur kan jag vara så nöjd över att vara tillbaka i det som var så skönt att vara ur? Är det inte ganska idiotiskt? Vad är det som känns bra? Nä, jag orkar inte fundera.