Jag blir tio år yngre med Jane och Rut

1 december

Hade bandsnack. Känns bra, bara jag blir bättre med hals snart. Måste. Hostar fortfarande när jag pratat länge. Usch.

Var okej på skolan som vanligt, så drog vi till biblioteket lite och på gudstjänst med aidstema. Jag blir tio år yngre med Jane och Rut, fick skrattatacker där i kyrkan. Men det är ju så skönt, jag gillar det. Har mest bara hängt hemma, vid tv:n och så.

Vill bli kär eller nåt.

30 november

Nä, det är klart. Jag är dum i huvet. Fick mens idag. Har lyssnat på radio om hiv, haft möten, skrivit... En bra dag. Kollektivet är väldigt bra nu.

Min hosta blir inte ett dugg bättre. HAT. Men positivt att det inte kom innan resan i alla fall. Är lite uttråkad. Vill bli kär eller nåt. Numera fattar jag inte hur jag kunde tänka sådär om Håkan, men det är märkligt att såna känslor bara försvinner också. Kanske var jag extremt sexuellt frustrerad förut. Det är lugnt nu.

Hur skulle det ha kunnat gå till?

29 november

Otroligt slö dag. Inte gjort nåt, men fick en rätt bra promenad i alla fall, och så har jag städat golvet och skrivit lite.

Min mens är två veckor sen. Jag VET ju att jag inte haft sex. Ändå kan jag inte hindra tanken. Jag har faktiskt sovit i samma säng som nån, för full för att minnas ett skit när jag vaknade på morgonen, och det ÄR illa. Speciellt när man är i Sydafrika är det illa. Men jag var inte redlös. Jane sov i samma rum, både jag och Clayton hade alla kläder på när vi vaknade, hur skulle det ha kunnat gå till? Nä ingen risk.

Jag kan inte sjunga och det raserar nästan allt

28 november

SKIT SKIT SKIT
Jag måste verkligen hitta nåt annat att bygga mitt liv på. Gick igenom alternativen med Kristian på vagnen nu. Trummor? Politik? Hästar? Skriva? Min hosta känns exakt som i vintras. Jag hatar den, allt skulle kunna vara så skitbra. Men jag kan inte sjunga och det raserar nästan allt. Inte ens prata känns bekvämt.

Idag lagade jag och Gunnar lasagne till matlaget, och den blev rätt lyckad. Jag var nog ganska bossig. Sen var vi på ingenillegal-fest, och det var hyfsat kul, hängde t.ex. med Emma, Teresa och Kristian. En del band som var okej. Träffade på FärneboBjörn, lite kul. Jag har kvar dansen i mig faktiskt, tycker det är riktigt sjysst att dansa emellanåt.

Undrar om Kristian raggar på Teresa. Eller om han har en annan tjej... Jag vet inte, har ju inte märkt nåt. Märker att jag har kvar det där att tycka att svarta killar är tusen gånger snyggare än vita. Jag är ju lika illa som nördgrabbarna som stötte på oss därnere. Och vad jag längtade efter Rut och Jane ikväll. Jag är verkligen kär i dom.

Flängt omkring i huset

27 november

Inte så mycket gjort i förmiddags, sen var det lite filosofier, och så for jag hem. Helt less över hostan som kommit tillbaka, kan knappt prata. Tänk om det blir lika nu igen... Måste skaffa mig en annan grej att brinna för så jag inte blir så ställd när denna försvinner.

Har flängt omkring i huset hela kvällen, och var till Hanif som spelade in med brorsan, fick mat där. Har snackat matlag och så. Såg på tv lite sen. Trivsam kväll, jag gillar att hänga runt i huset.

Jag saknar faktiskt att inte vara sådär tänd på Håkan som jag var förut. Det var ändå rätt kul. Han är fortfarande söt, och jag skulle säkert inte ha nåt emot att hångla lite eller mer, men det är inget jag trängande längtar efter. Det känns inte spännande. Jag ser inte heller hur snygg Kristian är längre. Men det beror säkert på att jag förbjudit mig själv att se honom så nu ett tag.

Känner inte att jag tvunget måste spela med honom

26 november

Mycket flumm och fotokoll, lite seriösplanering... Sen drog jag och Rut och hämtade min svartvita rulle som med dubbla gick på 420kr. Men det var rätt fina kort också. Vi satt och lågnivåade oss ett bra tag i Nordstan, snackade fylleminnen och spanade på svarta män. Men det är så skönt att bara släppa all mogenhet.

Var hemma och spelade lite gitarr och lyssnade på radio om sydafrika, och så blev det en bastudate med Kristian. Det var väl rätt kul, men KANSKE inte lika kul som det brukar. Han vill spela med mig på festen, men ska spela med Teresa också. Jag känner inte att jag tvunget måste spela med honom. Vad är det här nu, är det nån distanseringsprocess som dragit igång nu, i och med hans "otrohet"? Eller har jag bara nyktrat till lite så han slutat betyda så mycket? Jag är inte kär i Kristian. Det är första gången jag kan säga det och vara säker.

Äckligt fördomsfull

25 november

Blev inget rep. Har storhandlat, och sen berättade Emma att hon ska flytta i januari. Känns på två sätt. Nyligen tänkte jag: Hur ska jag kunna stå ut att fortsätta bo med Emma? Men jag kommer ju att sakna henne. Och ny process, precis som vi skulle till att få kontrakt. Jag har nog inte själv jätteproblem med instabiliteten, det är mer när jag ser det från husets sida.

Var ner på cafét. Mysigt. Jag har en liten spelning på nästa fest, i december. Kul! Har börjat sjunga lite nu efter förkylningen, ska skaffa mig en coversbas tänkte jag. Helt kär i gitarren.

Idag har jag tänkt lite på vilka fördomar jag hade i Port st Johns. Jag svalde verkligen hela skiten om hur livrädd man bör vara för inhemska killar. Jag tog för givet att Clayton skulle våldta mig om vi kom på tu man hand, bli skitjobbig och vilja knulla ifall jag inte behöll kläderna på i sängen, att han knarkade, att han gärna snodde pengar... men hade jag någonsin skäl att tro det här, visade han några såna tecken egentligen? Nä, hade jag bara tagit det lugnt, känt mig för lite, hade jag ju märkt att det inte var nån fara, han var helt sjysst, nu i efterhand fattar jag ju det. Äckligt fördomsfull, samtidigt har det ju att göra med det ständiga "ansvaret som tjej", att vara rädd och försiktig för att inte behöva skylla sig själv om nåt händer. Säga nej i tid... Blä. Jag hade ju kunnat ha mycket roligare om jag inte haft det där i skallen.

Hämtade ut sju rullar och satt och hade värsta julafton

24 november

Går framåt med gruppen. Sen så var vi och hämtade ut sju rullar och satt och hade värsta julafton på Andrum, det var roligt, men jobbigt också, vi blev sjuka av tillbakalängtan, och jag har haft den känslan över mig hela kvällen. Speciellt ett kort satte sina spår - jag och Clayton sittandes på sängen hållandes händer. Han är skitsnygg på den bilden. Jag minns inte ens att den togs, ångrar mycket vad lite jag minns av den kvällen, för den var nog bäst av alla. Och så ångrar jag att jag fick det där avsmaksrycket nästa natt. Hade ju kunnat få en till kelmorgon, men jag hade verkligen noll lust, och jag brydde mig inte det minsta om honom när han satt bredvid i bilen sen till Umtata, och ändå är jag nu retroaktivt kär nästan, och försöker skicka sms till killen och hoppas att han och de andra kommer hit typ. Men jag måste lägga ner, inse att jag SKA få gosa med nån mycket trevligare snart. Det kan inte behöva dröja skitlänge.

Imorrn lirar vi med mitt nya egoband. Hjälp. Vi ska förresten få kontrakt till sist här i lägenheten, sjysst.

Ångrar nästan att jag inte hade sex

23 november

Varit en slapp helg, lite ångest över att det är trist att vara i Gbg, men jag har nog mer skäl till att det är kul här egentligen, när jag bara kommer igång. Var hos brorsan igår, sett massa film. Ikväll gjorde jag käk och såg på Beck i kollektivet intill, trevligt.

Nu har det börjat komma lite närhetssuktande igen, det var ju som att det blev lite mättat efter Clayton, men nu börjar jag tänka tillbaka på det och ångrar nästan att jag inte hade sex med honom, åtminstone lite intimare grejer då, när jag låg och var sådär skitkåt, men jag vågade ju inte och det är ju helt klart bättre än att våga för mycket. Men Clayton var snäll. Och hjälp vad jag efterromantiserar skiten, han var dum i huvet också.

Hur som helst, jag behöver strula med nån snart igen. Men tänk om det dröjer hur länge som helst nu. Jag får verkligen se till att bli rockstjärna.

Nu är alkoholromantiken bortflugen

21 november

Rätt lugn och okej skoldag. Sen hämtade jag, Rut och Jane ut en del av mina foton i Nordstan. Drog hem, slöade lite, sen gick jag på Wilhelms fest, tänkte verkligen att det skulle bli kul och hade ölladdat, men jag blev väldigt intellektuellt understimulerad där bland alla små killar (var mest Julie och hennes kompis som var roliga).

Fastnade (sen jag lett hela truppen till huset) i vårt kök med Emma, och vi snackade om störiga killar, våldtäktsrädsla, skylla sig själv-grejer. Till sist kom jag mig iväg ner - usch. När Anna kom in, också sa usch, och erbjöd snack och te inne hos sig så sa jag ett klart ja tack. Det blev därför en trevlig kväll i alla fall - men nu är alkoholromantiken bortflugen.

Börjar stå allt mer klart vad som gjorde sydafrikaresan till det den blev, att jag tänker tillbaka så varmt. Inte organisationen, inte landet, inte killarna, inte folket jag mötte. Men folket jag var där med. Teamet i de situationer vi var i.

Den jäveln har blivit otrogen

20 november

I skolan är det väl helt okej, annars är jag less, förkyld, hostig, trött och osocial, orkar inte med några kollektivkamrater, inte lust med nåt, men har hyfsat skrivflow om sydafrikaupplevelser i alla fall.

Igår var Kristian här och hämtade lite post - och den jäveln har blivit otrogen. Han har på gång att börja spela med Teresa. Snacka om att jag är svartsjuk, men det är samtidigt lite kul att jag blir så svartsjuk för det, när jag lugnt kan ta allt annat han kan göra med tjejer. Jag hängde med och kollade läget. Hon spelar inte gitarr, men han vill "testa vad man kan göra med en gitarr och två röster".

Morr. Ska han sitta där och presentera nya låtar för henne... Men jag får väl ta det. Han betyder inte skitmycket längre, ens på den nivån. Och jag har ju en del andra jag med...

Vi känner oss lite hjärtlösa i jämförelse

18 november

Idag var det skoldag, och halva klassen har visst varit magsjuk i helgen. Känns att jag blivit tryggare i klassen nu och kan snacka mer. Men kändes också idag att jag var tusen gånger tryggare med Rut än med de flesta andra (Jane var borta). Skönt att Rut inte heller har några gripande jobbiga minnen som man börjar gråta av... Vi känner oss lite hjärtlösa i jämförelse med många andra i klassen när vi sitter där på lunchen och snackar raggminnen och festande...
Jag slängde iväg ett sms till Clayton, men det kom nog inte fram. Jag börjar efterromantisera lite över honom nu tror jag.

På eftermiddan snackade vi om afrikagruppsgubbarnas jobbiga attityd. Ikväll har jag varit rätt seg. Fick mat av Håkan, tvättade, läste, brorsan bor kvar än, hade kanske velat ha lite rum för mig själv men... äh det går.

Vill inte riktigt vara hemma även om allt är bra

17 november

Nu är jag hemma. Det första jag gjorde var att supa mig full. Satt och hängde med Karin och Håkan och så småningom Kalle. När jag var riktigt full kom Kristian och brorsan, men jag kommer inte ihåg så mycket. Nästa dag mådde jag illa, kräktes hela kvällen.

Idag är jag förkyld och seg. Vill inte riktigt vara hemma, även om allt är bra. Ett fint harmoniskt kollektiv, ett nytt band att starta, en Kristina som fortfarande tycker mycket om mig oavsett om han kanske råkar ha flickvän (det vet jag inte). Det är som vanligt småstelt med Håkan. Jag minns att jag under whiskeykvällen tänkte "självklart kommer nåt att hända mellan oss nån gång, det känns..." Sen blir det alltid konstigt att träffa Kristian och Håkan samtidigt, jag råfokuserar på Kristian som det är så mycket lättare att snacka med.

Sen drömde jag att nån tog stryptag på mig

15 november

Amsterdams flygplats 11.00

Vi sitter och hänger mellan två plan. Känns rätt skumt men också LITE skönt att snart vara hemma. Igår blev en hyfsat lugn packmorgon. Sen drog vi till tågstationen, satt och hängde, spelade och sjöng lite därutanför (klassen gillar låtarna vi gjort), sen klev vi på tåget, jag, Rut, Mia och Julie. Jag skrev en bra smörlåt som handlar om Rut och Ntando, men hon stod redan och raggade på nån annan på tåget. Kvällen gick rätt fort. Sen sov jag dåligt, vaknade vid varje tågstopp, hade lite nackont också, och nån snubbe kom och bankade helt hysteriskt och ryckte i våran dörr. Det var lite lite otäckt, så sen drömde jag att nån tog stryptag på mig (det var bara filten som ramlade över min hals).

Vi var på apartheidmuseum sen, och hysteriskt snabbt på nån shoppingmall. På flygplatsen var det faktiskt helt okej trots lång väntan. Jag köpte whisky och gin (ska supa Håkan under bordet så han vill hångla med mig) och sen hängde vi resten av kvällen i skivaffären och lyssnade på massor av skivor och dreglade över en av killarna där (en dreadsman igen).

Klev på planet och det har varit en hyfsat lugn natt. Jag har lyssnat på en ganska bra radiokanal, och faktiskt sovit en del. Nu i morse snackade jag lite med Pernilla. Faktiskt börjar det komma över mig nu att jag nog faktiskt HAR lärt mig en del, utöver att ha haft det kul och bra. Men det behöver smältas och tänkas över lite innan jag fattar det. Så kanske, kanske har det faktiskt varit en skitbra resa.

Vi har fått alkoholförbud nu hela vägen hem

12 november

East London 18.00

Vi var upp rätt tidigt för att dra till möte. Vår grupp fick börja redovisa våra upplevelser, och våran blev nog tristast och kortast också, kändes inte som att vi gjort/lärt oss ett skit i jämförelse med de andra. Ann-katrins grupp hade det flängigt och alltför uppstyrt, Brittas gäng har haft det bra men tufft mentalt, Wilhelm och Johanna har nog haft det sådär, och Julie-gänget har haft det skitbra. Det tog hela dagen med denna grej.

Sen var vi och handlade käk och öl och så var hela gänget på braj hos några som jobbade med nåt handbollsprojekt. Det var väldigt trevligt där, men urartade vad gäller klassens killar. De blev dräggfulla och på ett jobbigt uppmärksamhetssuktande sätt. Wilhelm larvade omkring, ramlade, hoppade i poolen, skulle kyssa folk och så, Magnus var allmänt full bara, och Edmund var värst av alla, helt odräglig. Stackars Pernilla.

Vi drog hem, försökte stoppa pojkarna i säng så de inte rev allt, förde oväsen och härjade. Men Edmund kom tillbaks upp och jobbade sig. Jag var ganska full också. Vi tjejer drack lite mer öl och drog till Pocket corner. Jag kände mig lite sängfärdig innan vi gick, men på stället kom jag igång. Var sådär bra full, och märkte det själv också så jag tog det lagom lugnt också med fortsatta drickandet. Kul att dansa, så konstigt att jag tycker det nu.

Så småningom blev väl männen lite väl raggiga. Jag är ju lite lustig när jag är full. Helt bra på att avvisa och dra mig undan killar, sen råkar jag få ett ryck när jag känner för att hångla lite, och så gör jag det... Men det blev väldigt kort. Sen sa nån till Jane att vi var tvungna att lägga ner, de där killarna var inte att leka med, så folk skrattade tydligen åt oss. Vi gick ut, råkade få med oss en hög mot hotellet, men det ordnade sig, vi gick in själva. Jag kände mig som att jag skulle bli bakfull. Låg och snackade med Rut om hur bra det var i Port st Johns.

Vaknade i morse, inte det minsta illamående, det måste vara nåt med sydafrikansk öl som gör att man inte blir bakfull. Men det blev en seg morgon, sent uppe, skön avocadofrukost, och så gick jag och Louise till stranden så småningom. Det var skönt där, och väldigt coola vågpuffar fick man av att bada. Louise är sjysst, fast vi pratade inte så mycket efter ett tag, hade varit kul om några fler varit med.

Hängde lite hemma, informerade killarna om hur de varit igår. Vi har fått alkoholförbud nu hela vägen hem. Vilken högstadieklassresa. Men jag förstår Pernilla. Vi åkte och käkade vid nån shoppingmall ikväll. Nu orkar jag inte umgås med klassfolket, är lite less på dom, speciellt killarna tror jag. 

Började få värsta avsmaksattacken

10 november

East London 22.00

Fortsatt uppdatering om förrgår...

Efter tusen år åkte vi hem till oss och körde lite drinking games. Sen kom Ntando och Clayton också indrällande, och vi ölade på, men jag var nog ändå hyfsat nykter för jag ägnade kvällen åt att gå och inse hur trist och typ efterbliven Clayton egentligen är. Vi var på klubben, hyfsat kul, men rätt tomt. Sen jagade vi dricka resultatlöst och var i nåt annat hus. Där var det halvjobbigt och klockan blev typ halvfem. Vi drog med killarna hem igen i alla fall, fast jag ångrade mig, Clayton var dyngfull och jag började få värsta avsmaksattacken, som blev så pass stark att jag inte kunde sova överhuvudtaget utan gick upp och hade totalångest och hängde utanför huset hela dagen. Men därute vid floden var det morgonljud och jättefint. Jag satt där och tittade på fiskar tillsammans med en snäll hund, och ångesten övergick i närmast lyckorus i stunden.

Åt frukost när de öppnade stället efter åtta, sen gick jag in i vårt hus och diskade och städade och försökte jaga upp de andra lite. Kände fortfarande inte för att krypa ner hos Clayton, trots att de andra paren låg och jättegosade. Helt rastlös. Men en liten stund låg jag där sen i alla fall, men han verkade rätt av, möjligtvis lite ledsen på ögonen när vi pratade om att jag skulle dra snart, men det var svårtolkat. Så var Ntando sjukt ohjälpsam när vi skulle dra till bussen. Just now… d.v.s. efter en massa konstiga ärenden. Vi blev alltför försenade, han körde värsta vansinnesfärden, men det var rätt kul och vi satt och drack våra literflaskor med öl och sjöng. Clayton var förresten med i bilen också, vi snackade inte mycket, men han är inte lika efterbliven som nykter i alla fall. Vi tog en knöig taxi sen från Umtata med en förare som verkade full. Fick en puss av Clayton och han typ viskade "I love you", men såg inte så ledsen ut. Kanske ville han bara ha sex i alla fall. Men han följde ju ändå med hela vägen i bilen. Vi kom ner till East London, åt, ölade, snackade, var på Pocket corner. Vår NGO är nog ett av de mindre lyckade ställena, men det var många i klassen som inte var helt nöjda.

Så idag var vi upp till ett möte. Naima och Rut kom hem fulla nio på morgonen, och det blev rabalder. Jag duschade, handlade, lagade käk... Sjysst! Sen blev det en massa rätt skönt ingentingande resten av kvällen. Känns okej att vara med klassen igen, men tydligt att jag kommit Rut och Jane mycket närmare än jag kommit de andra nu. Janes pojkvän har visst också varit otrogen i dagarna, fick hon veta. Rätt lustigt. Utanför på gatan blev en tjej våldtagen i kväll, vita medborgargardet ryckte ut och slog honom så han eventuellt dog. Känns lite sjukt.

Lämnade på hans veranda i evigheter

9 november

Port s:t  Johns 9.30

Kvällen igår blev ingen jättehöjdare. Zuko kom precis när vi satt i gräset och mådde gott. Så tog han med oss till sitt hus - helt sjukt, värsta palatset. Där blev vi lämnade på hans veranda i evigheter, och sen nere i hans källare också. Det dröjde skitlänge för honom att fixa ärenden, och det var skittråkigt att sitta där, jag var helt less och ölen var helt tråkiga. Så kom han tillbaks, men det blev inte bättre för det. Jag var ur mod och försökte väl knappt ens vara med och prata.

Och så drog vi!

8 november

Second beach, Port s:t Johns, eftermiddag

Christine blev av med sitt kontokort och fick kontot tömt, stackars otursförföljda henne. Yekile kände sig skyldig till att det hände, och grät. Vi var och grejade hos polisen, sen packade vi och grejade. Yekile tog allt dyrbart med till East London, och så drog vi!

Underbar frihetskänsla, vi stornjöt där i taxin. Sen var det helt underbart att komma fram också. Vi har ett litet hus längst bort vid en flod. Vi köpte öl, och satt ute tills några slajmiga indiska gubbar kom, då gick vi in. Hade en lugn och stillsam ölkväll, tills Zuko och Ntando kom, helt plötsligt. De skulle väl hålla lite koll på oss... Vi drog iväg in till "stan". Där hängde vi lite, och jag träffade Clayton som var väldigt glad att se mig, men less på att jag inte ringt. Vi snackade och hånglade lite. Han snackade rätt töntseriöst om att han älskade mig och skulle ha råd att åka till Sverige.

Sen stack vi till ett tråkigt berg (the gap), där Ndihamba nawe-låten kördes på repeat i bilstereon hela tiden. Jag hade tråkigt pga att de andra hånglade, och Clayton var ju kvar på puben, men sen for vi tillbaka dit och plockade upp honom innan vi for till huset. Det minns inte jag pga värsta minnesluckan (trots att jag enligt de andra inte varit så full utan verkade ha helt koll).

Höll på och fyllevimsade lite under natten, Clayton hostade och lät som att han spydde, då gick jag in och lade mig i Rut och Ntandos rum. Men sen nyktrade jag väl till och lade mig där jag skulle. Pga min totalblackout kändes det väldigt skönt att jag hade alla kläder på mig, och var säker på att inget hänt. Det var väldigt gosigt att ligga bredvid honom, när han sov som bäst låg jag och var väldigt kåt också. Men sen konverserade vi inte ett skit under morgonen.

Killarna drog, Rut upptäckte att hon saknade typ 700 rand (jobbigt) och jag var helt förtvivlat bakfylleapatisk och yr, men inget illamående. Tog det dock jättelugnt ett tag. Så hängde vi på stranden och så.

Min nacke är inte ett dugg bättre

6 november

Umtata 22.00

Ännu en halvseg kontorsdag, men fixade tårta i alla fall. Åkte till kvinnoprojektet och hämtade saker. Ikväll var det födelsedagskalas för Veliswa, och så har vi försökt planera en bra helg, men det kan bli svårt. Får se imorgon hur vi gör. Min nacke är inte ett dugg bättre, outhärdligt utan piller. Vad är det frågan om?

Gamla pärmar

5  november

Umtata 21.00

Satt och läste filer i gamla pärmar på kontoret, om stulna pengar, inbrott, folk som var fulla och snarkade i två timmar på donationsmöten, och annat flumm. Hängde lite på stan., sen var Rut och Jane här ikväll och vi grejade lite på en låt. Jag mår inte så bra idag, har helt fruktansvärt ont i nacken, fattar inte vad det är. 

Har fått smak på hångel förstås

4 november

Umtata 20.30

Trodde jag inte för några veckor sen att jag skulle bli totalt närvarande i Sydafrika, organisationens arbete, människolivsöden, och avfokuserad på annat trams? Som tur är verkar de andra också vara som jag - ORKAR INTE. Vill vara ledig, hade velat stanna i Port st Johns flera dagar till, gå och dra, skita i allt seriöst och vara turist.

Och allra mest tänker jag på den där killen. Har fått smak på hångel förstås, men det är nog inte bara det. Att pussa honom hejdå gav mycket pojkvänsflashbacks och just nu skulle jag ge mycket för att få leka att jag hade pojkvän nån dag. Jag är alltså inte det minsta avfokuserad på trams.

Idag hade Rut magsjuka. Vi andra åkte en runda med Nosizwe, sen hade jag tråkigt och provade en ny stämning på gitarren, sen blev väldigt konstig efter ett tag.

Usch för kontoret och projekt och alltihop

3 november

Umtata 20.30

Vi var så otroligt off idag hela gänget. Usch för kontoret och projekt och alltihop, vi vill bara ha semester nu! Men det blev en heldag där på kontoret med avbrott för lunch på stan. Hade ett möte med alla. Vi ska visst inte dra nånstans i veckan utan hänga kvar här, möjligtvis nån dagstur. Kan nog bli segt.

Hängde lite på stan igen. Ser rätt mycket snygga överallt. Gillar afrokillar. Ikväll är jag skitseg. Visst fortfarande lite besatt av den där killen också - trots att han egentligen verkade rätt korkad. Han skulle ju hit i veckan, men jag kan ju inte vara så suktande att jag ringer honom. Vill träffa honom igen, men det är ju bara för att få hångla lite mer och inget annat och det vet jag inte hur intelligent det är.

Vi bara fortsatte dansa med våra dreadskillar

2 november

Umtata 21.30

Är lite trött, men helgen blev ungefär så bra som jag tänkt mig. Vi for iväg efter lite runtstrulande, sen kom vi fram till Port st Johns och fortsatte strula lite. Käkade mackor, badade. Härliga vågor! Efter det for vi på sightseeing och satte igång att eftermiddagsöla (berusningen blev sen fortlöpande fram tills natten). Thembi var helt sjuk, man skulle haft bandspelare. "Is this your idea of fun? Without BOOOZE?" "We´re going to the beach. The B-E-A-C-H, not the B-I-T-C-H." och annat fyndigt, och så slängde han sina skor nedför ett stup för att han ville "offra något", och skulle säga jobbiga saker hela tiden, finns ingen töntigare än honom kom vi fram till.

Så var vi på nån biljardpub, och jag hade halvtråkigt, men pratade med nån snäll tant som hette Beauty i alla fall. Åt en massa mat hemma där vi skulle bo, det satt bra i berusad tom mage. Lite allmänt flams, gitarrspelande och så. Tre killar kom - de skulle guida oss på nattklubben, och vi skulle välja en var, men det vägrade vi. Gick dit i alla fall, ett stort gäng som sen droppade av. Först en massa häng på parkeringen, sen gick vi in och dansade - och JAG hade kul, och gillade att dansa. Helskumt. Jag var inte ens jättefull, och tog det rätt lugnt sen jag kommit in där. Vi dansade rätt mycket tror jag, och jag minns att jag tänkte en massa arga tankar när jag kände att jag var tvungen att vara lagom avvisande hela tiden mot killarna för att inte få nån jobbig efter mig. Men sen satt jag ändå och snackade med nån och kysstes lite för att jag kände för det. Och han glömde bort mig ändå sen, skönt nog (hade flickvän där tror jag).

Det är sjukt hur populär man plötsligt är som vit - bara att plocka bland snyggkillarna. Ovant. En kille som Jane spanat in lite innan, en väldigt söt typ, började ragga lite på mig, och jag var på helbra humör för det. Tror inte vi dansade så mycket utan satt mest och kelade. Han försvann ett tag, (förmodligen för att röka på), och då vet jag inte riktigt vad jag gjorde. Satt och hängde, tog en äverntyrsfärd för att leta toalett bakom baren, fick nåt jag skulle låsa efter mig som jag glömde var det var, och dansade lite, men Rut och Jane hade hittat varsin snyggis de också och var lite uppslukade. En annan började ragga på mig - det var inget fel på honom, så det var nästan lite på väg att bli kvällens tredje hångel (är man svältfödd så är man), när förra killen kom tillbaks och avbröt det. Stackars Nana och Mapule ville gå hem, och vi bara fortsatte dansa med våra dreadskillar, och hånglade trevligt.

Så till sist drog vi i alla fall. Han frågade när vi kom ut var jag kom ifrån - insåg att vi hade visst inte pratat nåt överhuvudtaget. Vi sa hejdå med bestämd hjälp av Nana "Ni får träffas imorgon!" och så gick vi. Rut var dyngfull och okontaktbar, Jane var lite hysterisk "vad håller jag på med?" (hon har pojkvän), och så kom vi på att vi talat om vilket nummer vi bodde på. Knack knack knack. Där stod de alla tre, och gnällde om att få komma in lite, men vi var hårda. Gick och lade oss, och jag var helnöjd med kvällen och det var SÅ skönt med lite närhet.

Vaknade skitnödig som alltid efter öl, men ingen direkt bakfylla annars - skönt! Men vi var väldigt sega när vi gick bort till andra stugan och käkade frukost. Och så for vi på safari, men djuren hade helt gömt sig. Så skulle vi grilla i närheten av stranden, och vi gick bara och suckade och suktade efter våra män som vi ville se igen. Men nähä, inte kom de. Hade en ganska seg grillning, xhosapratare för sig och svenskar för sig. Jag satt bara och spanade hela tiden, och Rut med fast hon inte mindes hur hennes kille såg ut. Så skulle vi typ dra, och DÅ kom de. Rätt nervöst och stelt, hej, vad var det du hette? Ditt nummer? Hur gammal? Pluggar du? Han hette Clayton, är 22 och pluggar nåt i Umtata. Verkade lite blyg nu, men så söt som jag mindes. En hejdåkram och en puss på munnen, och jag var småhög på det.

Satt och snackade relationer med Rut hela vägen hem, sen har jag badat och så. Är less på organisationshänget nu. Orkar inte riktigt. Är jag så lat? Men vad härligt att ha fått lite hångel att leva på ett tag.