Nu är alkoholromantiken bortflugen

21 november

Rätt lugn och okej skoldag. Sen hämtade jag, Rut och Jane ut en del av mina foton i Nordstan. Drog hem, slöade lite, sen gick jag på Wilhelms fest, tänkte verkligen att det skulle bli kul och hade ölladdat, men jag blev väldigt intellektuellt understimulerad där bland alla små killar (var mest Julie och hennes kompis som var roliga).

Fastnade (sen jag lett hela truppen till huset) i vårt kök med Emma, och vi snackade om störiga killar, våldtäktsrädsla, skylla sig själv-grejer. Till sist kom jag mig iväg ner - usch. När Anna kom in, också sa usch, och erbjöd snack och te inne hos sig så sa jag ett klart ja tack. Det blev därför en trevlig kväll i alla fall - men nu är alkoholromantiken bortflugen.

Börjar stå allt mer klart vad som gjorde sydafrikaresan till det den blev, att jag tänker tillbaka så varmt. Inte organisationen, inte landet, inte killarna, inte folket jag mötte. Men folket jag var där med. Teamet i de situationer vi var i.