söndag 29 augusti 2010

Omotiverat avundsjuk

30 augusti

Helt omotiverat är jag svartsjuk på en kompis. Eller avundsjuk kanske. Anna bor i Sundsvall. Hon går på samma skola som en viss person. Brorsan har hon sett flera ggr, säkert inklusive hans kompisar. Jag är så förbannat avundsjuk! Men utan anledning. Klart att hon inte bryr sig om Martin. Snyggare killar finns det väl.
Jag tycker inte att Martin är snygg. Men snygg behöver inte vara nåt positivt. Helst ska dom bara vara lite smågulliga, fulsöta. Som Martin.
Men helst ska man ju känna dom också, helst ska dom åtminstone veta att man finns.
Jag finns inte.

skön

22 augusti

Victor är inte så värst snygg om man kollar närmare. Han är söt bara. Jag skulle kunna gilla honom, men det tänder inte. Jag är fortfarande för förälskad i utseendet och rösten som ägs av en viss Martin Olsson. Det vill inte lägga av bara. Och det är rätt så skönt att ha någon att dyrka. Han är skön, och det får han fortsätta vara.

torsdag 19 augusti 2010

Den oerhört stora mängden killar

(NY DAGBOK: DEN VINRÖDA BOKENS EXAKT LIKA HEMLIGA EFTERFÖLJARE)

18 augusti

Den här boken är rätt speciell. Vad den kommer att innehålla kan jag inte veta för tillfället, men det blir det mesta, och oftast om rätt hemliga saker, så du som läst ända hit, vill du behålla ditt goda samvete bör du nog ta och sluta nu.

Jag är inte kär i någon just nu. Men jag är kär. I ett utseende. Det har jag varit ett bra tag, och jag borde lägga av nu, men det går inte.
När jag kollar in den oerhört stora mängden killar som finns i gymnasiets alla skrymseln och vrår, är det bara som om jag letar efter honom, fastän jag vet att han befinner sig flera mil bort.
Han är inte snygg. Han är inte ens neutral tror jag. Men det är något visst med honom, något som får mig på fall. Och så har han ju sin röst, som man bara njuter av, även när han sjunger så falskt att han flinar själv. Ja, jag avgudar honom. Fastän han bor i Sundsvall och inte vet att jag finns. Antagligen. Så jag blir nog inte kär i någon vettig person förrän det lugnat sig lite mer med Martin. Han är nog en nödlösning.
Men nu finns det ordentligt många att välja på. Fast ingen som honom.
Den ena av klassens enda två killar är snygg. För snygg tror jag, men verkar sjysst. Victor heter han. Han är nog en sån som alla faller för. Därför vill inte jag göra det. Jag föredrar såna som Martin.

tisdag 17 augusti 2010

Om någon läste skulle jag dö

17 augusti

Om någon läste i denna bok skulle jag dö.
Vad skulle de tycka?

Mamma skulle inte vara förvånad, men mycket road.
Pappa skulle vara road, och inte så förvånad han heller.
Brorsan skulle tycka jag var så töntig, så töntig, och antagligen slå ihjäl mig.
Om Martin läste de sidor som handlar om honom, vad skulle han tycka då? Han skulle väl bli förvånad, tycka "vem har skrivit det där, fan vilken tönt!" och skratta, men han skulle bli smickrad åxå, lite bara, det tror jag.

måndag 16 augusti 2010

Ebba ut

16 augusti

Imorrn börjar skolan. En ny, skitstor skola med massor av folk. Massor av killar. men det gläder mig inte så mycket just nu.
Det måste börja ebba ut nu.
Jag kan inte vänta tills det når sitt max och sen låte det försvinna, det når aldrig sitt max, ändå är det vad känslorna väntar på, fyllda av förväntan. Men han är fel kille, bor på fel ställe, är fel typ, jag kommer aldrig att ens säga ett ord till honom.
Därför måste det ebba ut nu.
Fast jag vill inte.
Det är ju rätt skönt som det är.
Att leva i en livstidslång förväntan, och glädje över att han finns.

söndag 15 augusti 2010

ett tag till

15 augusti

Idag har varit en dag på stan i Sundsvall, dvs en dag då jag skvätt till för varje ljushårig person jag sett. Men han var aldrig i närheten. Han hade synts med sin knallgula hårfärg.

Jag har inte släppt honom.
Varför vet jag inte.
Det går bra att va kär i en röst och ett utseende.
Så jag får väl fortsätta med det ett tag till.
Resten skulle ändå inte passa mig, den riktige Martin alltså.
Han är inte min typ tror jag.
Men hans utseende...
Det får mig knäpp.

lördag 14 augusti 2010

Att äta honom

13 augusti

Jag vill ha mer.

Jag har ett behov.

Ett behov av att äta honom hel och hållen, med mina ögon och mina öron.

Men jag blir aldrig mätt.

För jag kommer inte åt hela honom.

Hans hjärta bultar nånstans därinne, oåtkomligt.

Jag vet inte hur det ser ut.

Kommer aldrig att få veta.

Inte tillräckligt nära.

torsdag 5 augusti 2010

klotter

4 augusti

Klottret här tyder på att jag inte har något akut att skriva.

Det jag nyss skrev tyder på att jag är en mycket bra klottertydare.

borde glömma

2 augusti

Det enda jag får ut av att dyrka honom är att jag inte kan bli kär i nån annan. Man blir liksom bedövad.
Jag borde glömma Martin nu, det hela är så långsökt.