Havremjölk

31 januari

Gick till Järntorget, och jag och brodern satt och bestämde helgens filmer. Det tog lång tid. Dessutom blev han fotad för festivaltidningens artikel om typecasting, för att han har så intressant utseende. Sen gick vi tillbaka, han på skolan, jag hem för att fika lite och göra läxa. Han sa förresten att David ville fika med mig, men tappat bort mitt nummer. Jag tycker nog det är lite kul, då tycker väl han jag är okej i alla fall. Jag behöver killkompisar.

På isländskan var det lite långt som vanligt. 90 minuter utan rast är ju faktiskt mastigt. Och mer läxor blir det... Jag köpte havremjölk sen. Ganska gott. Jag tror jag kan lära mig tycka mycket om att dricka det. Fast det är rätt dyrt. Gjorde pannkakor, åt upp alla, sen har jag väl mest transkriberat. Hade freestylen, och det gick ju så fruktansvärt mycket smidigare nu, med nattkoncentration igång. Ska vara nattarbetare hädanefter.

Ägnat kvällen åt filmkatalogen

30 januari

Transkriberade bara. Sen gick jag ner och träffade Åsa, och vi fikade (provade Husarens jättebulle) innan vi gick och såg obehagliga och underliga "Signs and wonders" med Stellan i huvudrollen. Påminde på nåt vis om Lost highway, men denna var ju "realistisk". Bra i alla fall.

Gick hem, åt mat, äntligen. Pratade en timme med Ulrika, kom inte fram till nåt bra. Bara att vi är rätt coola egentligen. Sen har jag ägnat kvällen åt filmkatalogen.

Sen tänkte jag inte gå på bio

29 januari

Promenad till Skivhugget, för Gay Icon (som vanligt går det inte att bedöma en BQ-skiva efter en lyssning, men den är nog bra. Omslaget består av nakenbilder på Jari).

Sen tänkte jag inte gå på bio, men det var ju så långt att gå hem. Så jag såg i alla fall "My heart", koreansk, helt okej. Lite mammafilm. Åt en falafel och var på isländskan. Sen gick jag hem och låg på sängen och kände mig störtdeprimerad över hur allt är, hur ingen nånsin gör anspråk på min tid och vill ha mig. Men sen ringde jag Leni och pratade lite, och Åsa och pratade lite, och Åsa ville till och med hänga med på bio faktiskt. Så sen kändes det bra.

Och ännu bättre när min bror ringde och sa att han ville gå på film med mig nu till helgen. Först ska han till Bonnie, som ska göra en abort. Usch, jag får nästan ångest, för deras skull. Och så tänker jag ju, nån jag skulle blivit faster åt. Känns så nära på nåt vis. Själv drömde jag nån natt att jag dummat mig med ...suck... och var livrädd för att blivit gravid. Då var det rätt skönt att vakna.

Lyssnat på BQ-special på P3. Matti är så skön. "Vi försöker hela tiden sluta med bandet, för det är ju så jobbigt å hålla på å tvingas ha med folk å göra".

Man kan nog gilla folk ändå

28 januari

Inte fått tag i några att gå på film med idag heller. Pratade en stund med Emma i alla fall, det var trevligt. Satte igång med riktiga transkriberingen nu, åh så jobbigt. Dumma tjejer som bara mumlar i mun på varann.

Fikade med Carin och hennes blivande combo. Trevligt att träffa Carin igen. Jag tycker om henne, det gör jag ju, fast hon inte alls är min typ. Man kan nog gilla folk ändå. Killen var lite tafatt på nåt vis. Dålig humor. Men trevlig och så.

Bakade bröd på kvällen, de blev helt okej. Inget recept. Jag älskar att leka oberoende. Pluggat isländska som vanligt. Inbillar mig att det kommer att gå hyfsat, allt känns liksom logiskt. Jag SKA bli bra på isländska.

Bara det att det är en så skamlig sak

27 januari

Tänkte jag skulle tvinga nån att gå på filmfestivalen med mig idag. Vet inte riktigt vad som hände, men till sist hamnade jag i min fåtölj med en folköl i näven och Palace Brothers i stereon, efter att ha haft en precis lika händelselös och ensam dag som alla andra.

Men det kändes okej. Rannsakar jag mig själv kommer jag fram till att det ÄR helt okej att bara vara hemma och ha det lugnt, det är bara det att det är en så skamlig sak att man mår dåligt åt det.

Grejade mig bara i miserabel stämning

26 januari

Fredag, BLÄ, ännu värre. Men jag grejade mig bara i miserabel stämning och lät det vara så, så det har varit lugnt. Hade ont i magen när jag vaknade och blev länge i sängen. Jag vaknade dessutom lagom till att radiorösten sa "och låten före var en helt ny osläppt Bear Quartet-låt". Något störigt.

Gick till datasalen. Råkade på Pelle, det var jobbigt. Han är ju så trevlig, och jag hur förbannat pinsamt stel som helst, ucsh, hatar mig ibland. Träffade på Teo sen som skrattade gott när jag berättade om gubben jag ringde igår, som skrivit upp sig på lappen om att vara med i ämnesgruppen. Han blev ju helt förvirrad för han trodde han skrivit på en närvarolista. Kul i alla fall att man faktiskt nästan alltid råkar på nån man känner på Humanisten, det känns liksom trevligt.

Hade turen att halka in på en chatt med Matti Alkberg, men oturen att vara i slutet, så hann inte fråga mycket, och var så ställd att jag inte hade nåt att fråga heller. Gillar ni alla Klas Östergren? Får ni många beundrarbrev?

Kom till slutet av grovlyssningen på transkriberingsbandet. Jag gillar det verkligen, ser fram emot nästa band. Pluggat isländska, käkat italienkäk och godis, och köpte ett par folköl för att va jättemiserabel men de blev aldrig druckna.

Kan stanna på rummet resten av livet

25 januari

Blä, en sån där dag som känns som känns som att man lika gärna kan stanna på rummet resten av livet, ingen skulle bry sig. Transkriberat, pluggat lite, gjort en låt (som dock ev. är bortglömd nu, inspelaren verkar ha pajat tyvärr. Transkriberingen blir nog roligare och roligare, känns lite som en dokusåpa.

Gjorde piroger, de blev lite degiga. Skrev lite. Klockan råkade bli tre. Inte trött. Härlig dygnsrytm man har, men den funkar ju i drygt tre veckor till.

Inte har ett dugg att binda upp de närmaste dagarna på

24 januari

Pluggade isländska, mycket. Fortsatte med den svåra transkriberingen. Var alltså bara nyttig. Sen var jag på isländska föreläsningen. Fick klart för mig allt uttal nu. Det mesta sitter faktiskt. Trots konstiga ljud man inte trodde fanns.

Gjorde potatis och böngrejs. Fullt liv i köket faktiskt. I allmänhet rätt mycket folk hela tiden nu, det är trevligt. Sen transkriberade jag igen tills jag spydde på det, ungefär.

Känner mig lite less nu, "tappat tron" lite. Kom plötsligt på att jag inte har ett dugg att binda upp de närmaste dagarna på. Och nästa vecka, vad har jag då? Jo två osociala isländskaföreläsningar och en liten ÄG-träff. Det blir bättre när skolan börjar på riktigt. Lite i alla fall. Det hänger väl på mig det, kanske.

Pratade ju mer än förut i alla fall

22 januari

Vaknade halvfem av värsta liv, nån hade visst fest med hög musikvolym. Knepigt. Fick svårt att komma upp sen. Gick på antikvariat, inga fynd. Satt i datasalen en stund, hem och fikade, och sen till humanisten igen för isländskan. Riktigt svårt och riktigt roligt verkar det, men vi har inga raster, så det lär ju inte bli så mycket av att lära känna de andra.

Sen var det tjejgruppsträff hos Desirée. Bara jag hade visst läst Skönhetsmyten, så jag fick prata om den. Hyfsat bra ikväll, jag pratade ju mer än förut i alla fall.

Sen har jag vräkt i mig popcorn och kakor. En sån där hungrig dag tydligen. Läst högt hela Litli graeni drekinn också. Jag måste verkligen satsa nu, annars går det aldrig.

Ingen mailstefan. Han svarar nog inte alls nu, men jag bryr mig inte. Jag ska ju ragga på lingvister nu, när det väl kommer igång.

Örgryte hette kanske trakten

21 januari

Gick efter frukosten ut på promenad, till nåt berg på andra sidan Liseberg. Örgryte hette kanske trakten. Det var väl rätt skönt. Men sen när jag handlade på Willys var jag bra stel i knät. Jobbiga kassar. Lagade ris och grönsaksgryta som blev bra. Snackade med Jessica, hon är riktigt sjysst ju, men det blir nog bara för sällan att vi råkar på varann, hon har ju varit hemma en del också.

Under kvällen tänkte jag skriva nåt vettigt, i stället skrev jag på ett beundrarbrev till BQ som jag började på för nåt år sen. Ska nog faktiskt skicka det. Min dator har hängt sig en gång ikväll. Det är första gången. Ser fram emot isländskan imorgon, jättespännande, nu först fattar jag hur gärna jag alltid velat lära mig det.

Lite less på kamratgruppen

20 januari

Drog mig i flera timmar. Inte helt välmående kanske, dock ingen fara. Gick upp och åt frukost vid halvtre. Upptäckte att mitt ben fått sig en smäll, antagligen när jag gick in i sängen när jag skulle lägga mig i natt. För ramlingen innan var ju helt lealös och smärtfri.

Sen har jag lyssnat på mina skivor och läst lite i olika böcker, kan inte bestämma mig. Varit lite jobbig fest i korridoren, packat med utbytesstudenter, men nu har det viss lugnat sig. Igår var jag på bushumör, såg en äcklig gammal köttbit på spisen när jag skulle äta frukost, så jag ritade lite ledsna kor och blödande grisar på en lapp och lade där. Vet inte vems det var, men kan tänka mig en irriterad suck.

Jag tror festen igår var helt okej (Inga minnesluckor). Fast jag börjar bli lite less på Kamratgruppen nu. Vissa av dom skulle jag väl vilja fortsätta umgås med, typ Leni, Åsa, Anna, Morgan. Men det blir ju helt enkelt konstigt om man börjar plocka ut folk, det är ju faktiskt mot hela det här konceptet med kamratgruppen. Så får väl se hur det blir, om jag hoppar av snart.

Lite lagom full

19 januari

Gjort idag: Segat mig. Sen ner på stan. Det var kul. Köpte sju böcker och tre skivor som jag inte behövde. Sen var jag på fest hos Åsa, det var hyfsat trevligt. Drack mitt vin. Fixade en äkta Håkan Hellström-ramling, sådär snyggt och så, på vägen till spårvagnen.

Kände att det fick räcka för kvällen sen, och gick hem, värmde ett par mackor. Det är rätt kul att bli lite lagom full ibland, man tänker ju rätt hyfsat då. Synd bara att inte få hångla lite också.

Kanske till och med läskiga tjejerna

18 januari

Fixardag. Fixade kakor och saft. Kopierade 100 flygblad om ÄG. Kopierade demo-omslag, blev som hårdrock på nåt vis. Träffade på Nour, pratade en stund.

Åt spaghetti hemma, och gick sen till Humanisten igen, för vårt intromöte. Rätt mycket folk ändå, faktiskt. En del okända. Och så Erik, Jenny, de farliga cooltjejerna, mamman, och så några av grabbarna. Mina span Dirty records-kassen, och den ljushåriga (som jag faktiskt vet heter Tom), ljushårigas kompis, och han som Nour spanat på.

Fick scheman och så. Jag får det skittufft halva terminen, åtta föreläsningar i veckan. Värsta skoldagarna. Efter det blev det lite dötid. Jag träffade Nils och satt och hängde med honom och Erik. Sen pratade vi på de smås möte, det gick dåligt, vi var oförberedda. Men två namn på listan i alla fall, killar. Och så Eriks sambo Oscar då, det blir visst jag och grabbarna även denna termin. Jag klantblandade saft, vet verkligen inte hur jag lyckades få den så förvirrad. Ingen ville komma och ta kakor, alla bara gick, utom några få. Men vi hade trevligt ändå. Oscar verkade okej. Men ingen jag föll för sådär.

Dock har jag väl hyfsat läge vad gäller lingvistkillar i alla fall. Så snart som möjligt ska jag väl lyckas snacka med han, Tom. Eller ja, vecka 7 blir det väl... Jag ska prata mycket med de mer okända denna termin, se vad de är för några. Kanske till och med läskiga tjejerna, de som ser arga och strama ut.

Trött ikväll. Och less på knakningarna i näsgångarna.

Möte på Krasnapolsky

17 januari

Tyckte bara allt var jobbigt och orkade inte göra nåt alls, städade badrummet bara. Men sen lyckades jag få tag i Erik, och då kändes det bättre. Skyndade ner på stan och köpte Load it. Sen hade vi möte på Krasnapolsky. Det var helt okej, kändes ju att drivige Björn inte var med, men det funkade ändå. Ska bjuda på fika imorgon, och ragga folk, det kan nog gå. Hoppas jag. Eriks kompis Oscar kommer i alla fall till. Han känns det som att jag skulle kunna ta osedd, läst musikvetenskap och filosofi och är en rolig kille säger Erik. Han är säkert snygg.

Jag bakade receptfria kakor igen. De blev lite hårda. Sen fipplade jag klart demo-omslaget, bara att kopiera nu. Ska bli så skönt att äntligen komma igång imorgon, få grepp om tillvaron.

Bara sitta och tänka

16 januari

Blä, får inte tag i Erik, det här med ÄG kan skita sig har jag en känsla av. Har annars haft lite tråkigt idag. Vet inte vad jag gjort. Men var i alla fall på stan på eftermiddan, handlade nödvändiga tunga saker i Nordstan. Sen lagade jag nåt riktigt obenämnbart kladd som jag åt och ägnade kvällen åt att greja med demo-omslag. Snowfighter Smile blev det, artistnamnet.

Nån har rivit ner min spelkompislapp. Hur sjysst är det? Får se om jag orkar sätta upp en ny. Inte spelat gitarr idag. Jag som är låtskrivarsugen nu igen. Ägnat för mycket tid åt att bara sitta och tänka...

Att livet blir bra och min tid snart är här

15 januari

Oj vad saker jag skulle fixa idag. Så blev det inte riktigt. Anmäld till alla kurserna nu i alla fall. Men hon på expeditionen hade ingen koll alls på hur schemat blir och så. Mötte mitt kursarsmåspan, hejade bara. Hoppas verkligen att han halkar in på B-kursen han med. Känner för att lära känna honom. Det blev G på semantiken. Jag ska väl inte vara missnöjd heller.

Mailade lite. Inget från Stefan. Fast på hans sida stod "förlåt om jag dröjer med att svara på mail. Jag är inte ond", så jag får väl se. Känns dock som att det varit ett antal gånger nu som jag sagt "okej, det var det, nu glömmer jag honom, han är less på mig". Sen skriver han och jag tänker "men kanske..." igen. Fast nu bryr jag mig åtminstone inte så mycket.

Gjorde pizza. Det blev gott. Ringde AnnaStina och pratade lite, eller lyssnade kanske... Spelat lite gitarr. Lyssnat på mitt och Marias gamla band Comfort Flax, nästan bra faktiskt. Härligt ljud.

Känner mig rätt uppåt, går och sjunger hela tiden, det är precis som om jag känner på mig att livet blir bra och min tid snart är här. Med den inställningen kanske det blir så? Fast jag har en stor elak finne på hakan.

Spelkompissökande

14 januari

Ingen baksmälla, bara lite lagom seg och avtrubbad på ett skönt sätt. Gick till Masthugget för att köpa BQ-singeln, men den var okommen. Det var jobbigt att gå (måste väl vara minst 4 km dit). Jag tröstade mig med en greenburger på avenyn sen. Gick och handlade, och så har jag satt upp min kontaktannons vid Ica. Spelkompissökande alltså. Just som jag stod och häftade kom Emma förbi också.

Skrev en del på datorn. Kommit fram till BQ nu som bakgrundsmusik. Annat jag gjort ikväll är väl att kolla hur mycket sprit det är i den äckliga kvarvarande ÖB-chokladen. Hällde ut allt i en mugg. Det var absolut tillräckligt för att nån ungdom skulle kunna bli full på fyra askar. Jag borde kanske anmäla det. Eller också sälja idén till minderåriga.

Undrar om nåt händer med min lapp. Men jag tror inte det. På Olofshöjd är alla tråkiga. Vad bor jag här för?

Med brinnande bokstäver över hela himlen

13 januari

Full, eller snarare snedfull, på fyra öl. Inget att vara glad över, men innebär åtminstone att jag inte suttit hemma årets första lördagskväll i Gbg.

Städat hela dagen. Sen fick jag Nour med mig på en fest hos Sara, vilken var halvtrist. Visst, det fanns verkligen intressanta människor där, men pratar jag med dom? Nej nej. Vi hade för lite att dricka också, fick gå till nån rockbar som var rätt komisk. Sen gick vi en massa. Till sist var allt bara trist.

När jag gick hem var jag verkligen snedfull. Det enda som löd i mitt huvud var BQ-låtraderna "Someone... please have me" Och "Someone... Someone" med brinnande bokstäver över hela himlen, så patetiskt. Jag är patetisk. Det är så. Hade kunnat snacka musik ikväll, snacka om Red house painters, vad som helst, men fattar mitt huvud att stanna till där i trappen? Nej då.

LOSER LOSER LOSER

Jag vill bo i kollektiv

12 januari

Sov länge, framåt halvett. Det är skönt med Josefin , att hon också är riktigt morgontrött. En lugn frukost sen, pratade med korridoraren Rebecka, en rolig babblig och trevlig tjej. Sen så blev det dags att ta på ryggsäcken och knata ner till station igen. Var jättekul att träffa Josefin igen, vi kan ha kul ihop och mycket att prata om.

Jag hade ingen koll på tågen riktigt, skulle visst sitta kvar på samma hela vägen. Fast de tog inte kort, utan sa att de skulle komma tillbaka efter personalbytet med en räkning. Då klev jag av i Stockholm och tog ut pengar, och klev på en annan vagn sen. Tjuvåkte alltså mellan Uppsala och Stockholm, till ett värde av 5 kr visade det sig. Snopet. Jag ville tjuvåka hela vägen, men konduktörn "väckte" mig när jag låtsades sova. Svindyrt med 295 från Sthlm till Gbg ju.

När jag kom hem visade det sig att nästan alla affischer åkt ner, jag hade fått en telefonräkning och ingen kul post, fel på avloppet så det stinker rutten skit i hela rummet, och under sängen glömda odiskade plastburkar fyllda med grönt ludd.

Jag skrev lite tjafs på datorn, åt en bit paj, låg och läste och funderade och kände mig lite ensam med tanke på att jag visste att nu är det så här igen, ingen som bryr sig om var jag är, ingen att laga mat eller se en film med. Vardagsprivatliv igen, men undantag vid vissa sociala tillfällen som umgänge med kompisar nån kväll.

Jag vill bo i kollektiv. Det är det enda rätta. Människan är till för att se människor dygnet runt tror jag. Men det är skönt att vara själv också förstås, att inte behöva visa någon som helst hänsyn. Men jag vet ju vad jag skulle vilja välja.

Domkyrkan, silverbibeln och sånt bra

11 januari

Sa hejdå till Henrik och mamma tidigt. Sen så vaknade jag senare, och hade en ostressad morgon innan tåget gick. En skön tågfärd i solljus. Höll precis på att somna när jag anlände till Uppsala.

Kul att se Josefin igen. Upp med ryggsäcken, sen stan. Såg t.ex. domkyrkan, silverbibeln och sånt bra, och den stora begagnade skivaffären. Vi handlade och lagade mat, spaghetti och spenatsås. Chokladpudding och glass sen. Riktigt mätta när vi tog en liten pubkväll. Satt och pratade och töntfnittrade när den söte bartendern var i närheten. Promenad hem igen. Kallt men skönt.

Nu är jag laddad

10 januari

Ettan strejkade... Jag packade klart och så. Sen, som genom ett under, fick jag in hela låten med bas och allt, några sekunder innan nålen på ettan fick spel igen. Klar nu. Nils tycker att jag ska heta Snowfighter. Jag ska fundera.

For till mamma. Har spelat spel med Henrik, ätit raggmunkar, kastat badboll och nästan förstört lampor, och pratat med mamma.

Nu vill jag härifrån, nu är jag laddad, och det är så mycket jag ska. Ska vara framåt, skaffa fler kompisar, prata med killar. Inga mesigheter nu. För det enda som kan komma loss i mitt liv är ju jag själv. Och det kan jag vara mogen för nu.

Skit i det, gjort en demo alldeles själv

9 januari

Försökt mixa. Inget vidare. Ettan strejkade förstås. Jag och Nils råkade hamna framför en intressant dålig 40-talsfilm som hette En mans kvinna. Sen lagade vi falafel och äkte potatismos. Jag stack till Åsa, vi pratade, såg en collegefilm och lyssnade på mina låtar, de lät skitkasst på hennes stereo. Sen gick jag hem, gick inte att mixa nu heller. Men jag har tappat prestationsångesten tror jag, nu fattar jag att det blir rätt så dåligt. Jag tycker det låter sämre och sämre för varje gång jag lyssnar. Men skit i det, gjort en demo alldeles själv, och är väldigt sugen på att köpa en egen fyrakanalare.

Blir nog Josefin på torsdag. Och kanske Gabriella sen? Ska ringa och kolla.

En sån här introvert musiker

8 januari

Spelat in. Spelat in mer. Ätit. Spelat in. Försökt mixa.

Hela dagen bara varit en sån här introvert musiker, det känns lite sjukligt på nåt vis att ägna så mycket tid åt att göra om och göra om saker, som till sist ändå bara blir halvdana. Men imorgon blir jag klar. Är lite stressad, känns jobbigt att behöva ta tag i andra saker snart.

Hålt på och mixat

7 januari

Hållt på och mixat hela dagen, det är skittråkigt, för jag kan ingenting och det blir bara dåligt hur man än håller på, usch. Fick in både Broken now och The song till sist. Vi var och åt pizza, pappa kom på idén att vi kunde bjuda honom, så då gjorde vi så. På grillen alltså.

Sen när vi var hemma var det en stor lättnad att få sätta sig och spela in igen. Lade sång och snygg stämsång på My favourite band, och försökte med bas, men det blev rätt fult. Det är verkligen bara musik som gäller nu, känns det som. Undrar vad jag ska ta för artistnamn? Jag är rätt bra i alla fall. Men ganska amatörmässig också.

Skönt här långt ifrån mitt lilla ensamma rum

6 januari

Åt frukost, var försökskanin åt pappas muskelsträckargrejer och så. Sen spelade jag in Favourite band och Ear plugs out som Henrik sjöng sött på. Läste ut Skönhetsmyten och såg på filmen Carrington.

Är lite låg eller nåt, kanske för att det är så skönt här långt ifrån mitt lilla ensamma rum på Olofshöjd, och att det känns lite jobbigt att jag snart åker tillbaka för att finna allt likadant som förut. Fast inte riktigt hoppas jag. Nya klasser, nya kurser. Visst kan väl saker komma att öppna sig. Nytt folk till ämnesgruppen kanske. Kanske, kanske nån ny bra korridorare. Kanske kanske nån nappar på min spelkompislapp som jag ska sätta upp. Och kanske kanske får jag snart mailsvar från Stefan och vågar sen fråga om vi ska gå och fika. Och så får jag ju bredband snart, det kan ju vara trevligt.

Fast lite ångest, hur som helst. Vill så gärna leva ett härligt liv i Göteborg med massor av bra kompisar, och det är så svårt att få till det.

Inspelningen blev väldigt lo-fi

5 januari

Blä, har druckit pappas hemgjorda öl och farfars hemgjorda rödvin så att jag snart börjar känna mig bakfull. Spelade in "the song" idag. Har mens och varit less och sur, och fått skulden för all oreda i huset av min far. Sen på kvällen såg vi på film och så, så dagen blev väl hyfsad. Inspelningen blev väldigt lo-fi, jag kan ju inte ens spela rätt när jag blir nervös.

Blivit tonåring sådär tio år för sent

4 januari

Jag fick snilleblixten att baka muffins åt Åsa i present. Så det gjorde jag, och ritade ett fint lock till burken. Stack dit sen och där var hennes släktfolk, och John med flickvän. Supergod tårta och kakor och trevligt och sådär. Sen så gick dom, droppade av efterhand allihopa, men jag blev kvar och underhöll Åsas diskande med prat. Det räckte med att säga "den mest otänkbara i din gymnasieklass" för att hon skulle ropa "Tony" och skratta mycket gott när jag generat nickade. Tror hon till och med ryste lite vid tanken. Så vi pratade lite om den lustiga grejen, sen pratade vi om allt annat i livet. Såg en film så småningom, pratade ännu mer, och hon följde mig hem för att ge hunden en promenad. Jag kokade spaghetti, vid midnatt, men inte käkat annat än kakor idag ju. Och så funderar jag över om jag är klar för sömn eller om det blir halvfem som igår.

Och det här uppväckta monstret då, som fortsätter att kräva halva min koncentration, kommer det att fortsätta vara så eller är det bara extra påträngande nu vid nyuppvaknandet, och lugnar sig sen? Har jag just blivit tonåring, sådär tio år för sent? Visst, jag har väl velat saker förr, men aldrig så starkt, mycket och ofta som nu, efter påminnelsen om hur en riktigt tänd killes armar runt en känns, men jag undrar om JAG är mer tänd på tanken nu än jag var då, i ögonblicket. Nu kan jag inte tro på att jag verkligen "lessnade", jag tror att det bara var pinsamheten som gjorde det jobbigt. Men det kan vara en efterhandskonstruktion. För som jag känner nu... Har visst antingen blivit helt knäpp, eller kanske äntligen normal. Fast jag känner mig som alla fixerade killar i ungdomsböcker. Inte riktigt, men på nåt sätt.

Och så var det dags att försöka sova då.

För att det är ett nytt år kanske

3 januari

Inspelningsdag. Fast det gick ju inte före ett, det var för tidigt. Och det gick ju inte vid ett, för då tjatade Henrik ut mig. Vi byggde en snöjättespindel, sen åkte vi pulka i skolbacken med de andra två "barnen". Gick hem, och var så trött och hungrig att jag i stället för att spela in måste läsa ut Gentlemen i två timmar. Sen fixade jag käk, och så skulle vi spela skattkammarön och se på Sleepy hollow. Den var bra.

Nu är klockan kvart över tolv. Jag tror att det är för sent för att spela in, och har dessutom hypokondrireumatism i ena armen. Imorgon ska jag på födelsedagsfika hos Åsa, det ska bli jättekul att träffa henna. Jag har inte bestämt ifall jag ska berätta om nyår. Hon skulle definitivt dö om jag gjorde det, jag tror han är den sista person Åsa skulle kunna tänka sig att jag strulade med.

Fortfarande händer oväntade saker här i livet, otrevliga som trevliga. Jag som tyckt allt stått så stilla, men det är väl för att det är ett nytt åt kanske, som det rör lite på sig. Nä, jag är väl bara vidskeplig. Men nåt måste ju min framtidstro betyda, eller är det bara fel i skallen på mig?

Vaknat något slags monster

2 januari

Såg på Sune, och blev sen kvar i segheten, tills jag tog tag i grejer och började spela in "Broken now". Jobbigt. Dum porta som älskar att förstöra ens kreativitet och lust. Men på kvällen var låten klar.

Bedömning:
Pappa: Snyggt gitarrljud, bra sång. Överraskande bra.
Nils: Popkänsla, melodier, snyggt slingrande stämsång, bra låt.
Henrik: Låter som en skiva.
Bonnie: Jättebra!

Så jag får väl vara nöjd. Sett på en film om en fiol. Den var rätt så bra.

Det har vaknat något slags monster i mig. Det bränner till ibland, nånstans under nedre delen av bröstkorgen. Vad sitter det för organ där? Jag tycker nog att det är kul i alla fall. Jag tror att det kan driva mig till nåt bra, kanske synas i min utstrålning, vad vet jag?

Men om jag gillade det ändå?

1 januari

Vaknade fysiskt välmående vid halvelvatiden. I allmänhet lindrig baksmälla, lite seg, och halvkass aptit bara. Dock var dagenefterångesten desto större. Kom på att jag glömt den fina dyra tröjan där också. Mamma blev väldigt upprörd över det.

Efter frukost fick jag tag på Alex nummer och kunde gå dit för att hämta tröjan. Den första jag mötte var Tony, som sa ett vänligt hej, som lät lite som "det vi höll på med igår var bara en fyllegrej så vi ska heja på varann tycker jag". Tröjan fanns där. Varför skulle den inte det egentligen?

Åkte hem med Henrik. Vi var ute i snön länge, byggde snögrottor, åkte spark och tefat. Första riktiga snökrälandet denna vinter. Käkade potatisgratäng och fick ordentlighetsbannor av pappa (dra in snö, ej torka bord, matrester i diskhon...). Sen hyrde vi film, och kort efter att vi åkt från kiosken kom  visst Nils och hans tjej dit och hyrde två filmer de med.

Vi såg Man in the moon och Allt om min mamma. Två bra filmer. Och ångesten rullar på. Och jag försöker komma på exakt vad den grundar sig i. Kanske det att jag visst är så desperat att jag hånglar med en kille ja är så oattraherad av att jag inte kan se honom i ögonen. Men om jag gillade det ändå? För det gjorde jag ju, ett tag, på nåt sätt tände jag ju, tills jag tröttnade. Och vad är det för fel med det då?

Man ska ju inte göra så, man strular inte med nån bara för att han är av manligt kön. Om man inte är svältfödd och med en längtan efter nåns armar runt en, känslan av att nån är riktigt tänd på en. För det var ju det jag ville ha, och tror mig behöva också, har jag inte på sista tiden gått och tänkt på den där killen på Marias Cantina, min senaste kyss för evigheters evigheter sen, och nästan längtat mig tillbaka trots att det i slutänden också blev en rätt jobbig kväll. Bara närheten. Borde inte ha ångest. Eller, lite kanske, men inte så här.

Jag har inte gjort bort mig, folk har annat att prata om, och dessutom ar det inte min värld häruppe längre. Jag fick mig ett litet strul, det första jag gjorde år 2001. Detta innebär att det i det fortsatta året blir mer av den varan, men av bättre sort, och det är i år jag för första gången kommer att kyssa en kille jag är kär i. Det kommer att kännas så fruktansvärt bra. Och på nåt vis är det väl bra att ha tränat ett antal gånger innan också.

Hånglar jag med en person jag skrivit en hatlåt om

31 december

Haha. Mängden glädje beror antagligen på den alkohol som ännu cirkulerar i blodet, så imorgon är det väl full ångest. Är sjuk i huvet.

I morse var det kul, som jullov för 10-15 år sen. Jag och Nils tittade på disneyfilm med täckena i soffan. Sen segade dagen sig fram till s det var dags att fara till stan. Såg på tv, åt mammas grönsakspaj, och hade det mysigt.

Sen var jag på nyårsfest. Det var ju kul att träffa kompisarna, fast annars tråkigt. Jag kom på två bra test för att avgöra om en fest är kul eller inte. 1. Går jag på toa bara för att ha nåt att göra? 2. Dricker jag vatten för att ha nåt att göra? Båda stämde in på denna fest.

Sen kommer nummer 3. Hånglar jag med en person jag skrivit en hatlåt om (jag skrev den efter att han körde ut oss ur replokalen) bara för att ha nåt att göra?

Allvarligt talat, det var rätt beräknande. Jag måste hångla med nån snart för att minnas hur det känns och känna att nån kan tända på mig. Och att göra det med TONY av alla... En cool grej, tyckte jag, dum i huvet, det är tredje gången jag tror att det går att hångla en aning med killar och sen fortsätta kvällen som om inget hänt. Naturligtvis gick det inte. Fast frågan är om så mycket fest gick förlorad. Hur som helst, han var nog rätt sur sen. Han sa "GOD natt" med en väldigt övertydlig sarkastisk stämma. Och Nettan och Jonna som vet om min hatlåt lär väl skratta ihjäl sig. Oj vad jag kunnat bli av med min oskuld ikväll. Men det hade jag ingen lust med.

Helt sjuk grej, jag är helt blåst. Tony? If you´d fall and break your nose it would give me a real kick.