Som att alla var jättebesvikna på mig

29 augusti

Stack tidigt in till byn, tog bilen och red på Mjölnir. Soligt och fint, han var lite lat och så, men go och snäll. Skönt med en häst man kan blunda och släppa tyglarna på. Ont i ändan. Längesen nu.

Sen segade jag lite hemma, stack så småningom till Åsa, och vi såg Almost famous. Sen kändes allt skitknäppt, för jag skulle ju ha åkt tidigare till mamma med Henrik, och det kändes som att alla var jättebesvikna på mig, och pappa hade åkt bort så jag visste inte om jag sumpat säga hejdå till honom. Anspänning och stress gjorde väl sitt till så att allt kändes KATASTROF där jag gick hemma ensam i huset och väntade på buss. Men lugnade ner mig, och pappa kom hem sen och var inte sur alls, och när jag for till mamma var hon inte sur heller. Såg en kostymfilm, och jag har fått massor av trosor och bh:ar av mamma.

Ett tag idag tänkte jag på att jag inte tänkte på Thomas, men nu gör jag det igen. Får träffa honom snart. Väldigt snart. Känns nästan lite overkligt. Det är så att jag blir helt less på att skriva dagbok för att jag vill tänka på honom i stället.

För overkligt bra att han finns där

28 augusti

Kom mig för att cykla och hyra filmer. Sen kom jag mig inte för så mycket mer. For till mamma. Såg "the Cold light of day" och sen "Eyes wide shut". Den första var okej, den andra var lite speciell och därför snäppet bättre.

Jag och mamma har snackat relationer. Hon vill bara snacka om Örjan och jag vill snacka av mig om Thomas. Fick ett mail idag "vill nog inte prata mer med dig innan du kommer ner, för du försvinner ju aldrig ur skallen då..." skriver han. LÄNGTAR. Samtidigt som nån liten oro förstås finns för att det ska kännas jobbigt igen när värsta återföreningsruset har lagt sig. Men just nu känns det bara för overkligt bra att han finns där och väntar på att krama mig.

Svårt att inte bli disträ

27 augusti

Regn. Såg på tv. Ringde Åsa, men orkade inte cykla till henne i spöregnet. Orkade inte hyra film. Ringde Thomas. Fortsatte spöregna.

Åkte till Mormor. Käkade och fikade, och hon var på trevligt bortskämmarhumör. Kul att träffa henne, men hur jag än försökte var det svårt att inte bli disträ och tänka på Thomas. Försökte sen en collegefilm hemma sen. Kass. Skrev thomasmail i stället.

Upptäckte att jag fått mens. Hur nojjig får man vara, jag är helt körd, kan jag tänka nu i efterhand. Sen har jag inte gjort ett skit. Har för mycket roligt kär-pirr i skallen. Hormonerna, antagligen. Vet liksom inte vad jag ska göra av mig själv.

Hur många dagar

26 augusti

Vaknade tidigt av tvärstopp i ena örat. Så jag har varit halvdöv hela dagen, ännu inte släppt, skumt. Gick upp och käkade frukost, diskade och så. Lite småseg förmiddag. Käkade ris-sallad sen, innan vi for hemåt.

Hade en halvseg men okej henrik-kväll och sen trevligt när mamma kom. Väntar än... Aldrig har magont varit så efterlängtat. Hur många dagar innan det bergsäkert är kört? två? Tre? Men det ordnar sig hur det än blir. Fast kul vore det inte.

Sen hängde vi i Marias stuga

25 augusti

For iväg vid tolv och handlade en massa. Sen hängde vi i Marias stuga, bara hängde, hela eftermiddan. Käkade varmisar och soppa. Anna kom efter lite felkörning, det var trevligt. Spelade lite kort, drack the. Sen for hon, och jag och Maria har babblat på. Pojkar och sex. Aldrig töms ämnena ut, och trevligt är det. Jag längtar så förbannat efter Thomas nu också, känns som att jag bara blir mer och mer kär, samtidigt har jag nåt i mig att jag vill behålla mitt överläge. Jag vill inte bli MER kär än honom. Då skulle kontrollen ju bli förlorad. Men kanske är det skönt att släppa efter också?

Nojjan kvar, lätt stegrad. Öm nu. Så det är snart eller inte alls som gäller. Men vore det SÅ farligt? Skitjobbigt och orättvist, men visst finns det värre grejer att råka ut för.

Hypokondrikern som är i farten

24 augusti

Inget gjort, slow motion-dag fram till fyra. Thomas ringde en snabbis från mobil, kort halvdåligt samtal. For till stan och träffade mammas Örjan lite kort. Han är nog trevlig. Sen var jag och Henrik på Jurassic park III. Den var okej spännande, men jobbiga publikungar. Tv-godis-soffa hos mamma sen. Trevligt. Snackade ett bra tag med Thomas igen, nu kändes det bra.

Nåt som känns jobbigt och tynger just nu är en nojja. Sannolikheten är så förbannat liten, men för varje dag blir det ju alltmer nojjigt. Så ENORMT orättvist det vore, blä vad jobbigt. Men det är förhoppningsvis bara hypokondrikern som är i farten.

Längtar efter Thomas. Mycket.

Skönt att ha en sån kompis

23 augusti

Träffade Maria, hon var här, och vi satt mest bara och pratade. Pratade mest killar och mycket sex - faktiskt är det så att det bara är Maria jag kan snacka om sex med, och vi gör det obehindrat. Skönt att ha en sån kompis. Åkte och handlade, sen så grillade vi. Maria for hem så småningom.

Försökt ringa Thomas, fick hans nummer till landet på Lunar, han har inte velat ringa för att jag verkat så busy här, typ. Jag är märklig i hur jag härleder sakar, ALLA negativa känningar vill jag koppla samman med att jag är för lite kär och så. Men om jag är less för att jag inte pratar i telefon med honom har det ju inte med att vara okär att göra, utan tvärtom.

Nu grubblar, velar, tänker jag MINDRE än känner, längtar, trånar och går åt. Faktiskt. Ska ringa honom imorgon. Hur kan jag vara så glad åt bara det?

Eftermatensnack om relationer

22 augusti

Tittade på hästhoppning och åt frukost. Näthängde kort, satt och läste lite. Henrik kom hem. Jag tvingades följa med honom till tandläkarn.

Sen tog vi pizza med till stugan. Härligt. Eftermatensnack om relationer... Rätt förutsägbart att det skulle bli så. Pappa är bra. Fattar precis vad jag menar och gör mig lugn i att jag nog tänker rätt. Badade, kallt. Gick en sväng.

Spelade kubb hemma, vann varsin gång. Sett på tv lite. Näthängt. Känner att jag har väldig lust att ringa Thomas imorrn, så det får jag nog ta och göra. Känns fint och bra nu. Kan det inte stanna så, måste jag hamna i grubbel hela tiden?

En helt okej resa

21 augusti

Gick upp sju. Frukost och packning. Sen så blev det tågfikaköp. Kom iväg på rätt tåg trots att alla konduktörer var förvirrade. Lugnt och skönt fram till Stockholm, eget fyrasäte. Från Stockholm fick jag också sitta hela vägen men det var fullt, och jobbiga arbetande mobilgubbar. En helt okej resa får jag väl i alla fall säga.

Iskall kväll här i Norrland. Sett lite tv. Fast pappa var lite osocial och skulle lägga sig, men pratar nu i stället i telefon, så jag inte kan gå ut på nätet. Och att jag vill ut på nätet är väl för att se nån lite hälsning från en viss person. Saknar honom ju. Jag borde låta det tala för sig själv i stället för att panikartat känna efter och tycka att jag känner för lite.

Man kan bli less och känna sig okär

20 augusti

Lite tråkigt och jobbigt på morgonen nu med. Så jobbigt att vara närvarande hela tiden. Han gick till skolan, jag grejade med totala onödigheter som kåravgift och så. Ingen nytta ändå ju.

Så småningom kom jag i varje fall på att jag ville träffa Thomas på kvällen. Först fikade jag med Ulrika, och hon var bra att snacka med, lugnade ner mig med att det ÄR så att man kan bli less och känna sig okär, det gör ju hon med. Och det här med gemensamma intressen hittar man ju så småningom.

Blev väldigt trevliga öl med Thomas på Krakow, och ett trevligt hejdå. Allt kändes bra. Sen var jag ölseg och spelade in blandband, så packningen tog ju evigheter. Inte ens klar när jag tvingades lägga mig.

Kanske kan det funka med Thomas. Det är jobbigt när det är jobbigt och tvivlande, men jag vill ju ha honom.

Fick gå genom en stor djungel

19 augusti

Gick upp och segade lite, men så småningom for jag och Thomas ut till vrångö. Där var jag duktig guide, och vi lyckades hamna helt konstigt och fick gå genom en stor djungel. Jag tyckte det var väldigt kul, det tyckte nog inte riktigt han. Så hittade vi vägen så småningom, och även badplats. Hittade en trevlig plätt i lä bland klippor och låg och kelade. Sen fick vi för oss att göra mer än kela, så vi letade oss ut i bushen lite. Var väl småkul, fast inte så bra precis, svårt att slappna av.

Gick till färjan. Det började regna lite. Otroligt sömnig av båtfärden. Sen käkade vi hos Thomas, jag träffade hans pappa lite också. Ingen öppenhjärtlig typ precis, men inte otrevlig heller.

Vi var på bio, Livvakterna. Den var faktiskt bra, riktigt spännande. Hem till mig, spöregn. Tråkigt och jobbigt, jag hade ingen lust med nåt alls. Men gosigt att somna intill honom i alla fall.

Jag blev sådär less

18 augusti

Var väl lite halvjobbig men ändå okej mysig morgon. Han kåt, men inte jag, som vanligt. Handlade, käkade frukost ute, sen så gick vi på Liseberg. Nervös över Hangover, men den var jättehärlig. Höjdskräcken och Lisebergsbanan likaså. Men köerna var inget vidare. Fast gratisbiljetter ska man ju inte klaga över (hade fått av Jenny som jobbar där).

Hans armar runt mig titt som tätt, och visst ryser jag till av hans beröring. Ändå kändes det jobbigt sen  i alla fall. Jag blev sådär less, och less över att jag var less, nervös över om jag inte är ett dugg kär i själva verket eftersom jag känner sådär... och så känns allt bara skitjobbigt och jag vill INTE ha nån pojkvän.

Sen han gått låg jag och tänkte. Sen kändes allt lite bättre så småningom. Det är klart jag känner nåt för honom. Även om jag inte är störtkär kan jag nog kalla mig kär... Och visst vill jag träffa honom snart igen. Helst redan imorgon.

Han skulle ut och öla

17 augusti

Vaknade åtta, försökte ringa lastbilar men fick inte tag i nån, så tänkte satsa på att komma iväg med buss, men kunde ju inte skynda mig för Sarah var lite dålig och behövde sova länge länge... Men det var lugnt. Kom iväg med en buss 15.30 i alla fall. Skön resa.

Sen ringde jag Thomas. Han skulle ut och öla, jag bestämde mig för att hänga med, efter dusch och käk. De var redan rätt igång när jag kom till Kellys. Nog första gången jag såg Thomas berusad utan att själv vara full. Hans kompisar pratade jag inte mycket med (hemsk ljudvolym också), men de var nog trevliga. Jag och Thomas kunde inte låta bli att kela lite. Jag fick mig en femölare, sen gick vi hem till mig. Nåt enormt tänd, stannade massa gånger på hemvägen för att jag inte kunde låta bli att kyssa honom. Så det kändes bra.

Mycket falafel och mycket festivalspring

13-16 augusti

Varit i Malmö under veckan. Det har varit väldigt trevligt, om än också lite frustrerande, jag har svårt att klara vissa av Sarahs sidor, och fattar inte hur Sandra klarat det så länge.

Har blivit MYCKET falafel och mycket festivalspring, trevliga filmer, konserter och sånt. Hängde en hel del med Sarahs kompis Alice också, en go tjej som man superlätt fick kontakt med direkt. Sandra jobbade under dagarna, Sarah strulade på, så jag fick knalla lite själv på stan, det gick rätt bra, inte vilse. Såg en bra rätt så feministisk film om sexlust.

På torsdan var det kul. Jag och Sandra gick upp tidigt, och så fixade vi baguetter, mötte Alice, och delade en flaska vin där på förmiddan i Slottsparken nere vid kanalen. Sen skulle Sandra jobba, jag och Alice gick och fikade, inväntade sarah, sen hyrde vi trampbåt, jättekul och skönt i stekhettan, och lyxade med en till flaska vin så vi nästan blev snurriga när vi klev i land.

Tänkt en massa på Thomas, ömsom längtat, ömsom blivit nervös över frånvaron av längtan.

När jag fick åka ut själv och babbla med tanterna

12 augusti

Riktigt slö. Vet inte vad jag gjorde före jobbet. Jo, tvättade i alla fall. Jobbet segt. Trött. Less. Bästa stunden var när jag fick åka ut själv och babbla med tanterna. Riktigt flyt hos ryska tanten nu. Eller näe, men pratade om lite saker i alla fall, kul att ha användning för språket. Packade under kvällen.

Längtade mer efter honom igår kväll... men skitsamma. Kan inte hålla på och känna efter så här. Om jag tänker mig in i att han inte skulle finnas typ, så fattar jag att han betyder saker och att jag aldrig i livet skulle vilja sluta träffa honom. Men jag är inte bland molnen just nu.

Hemma börjar längtan efter honom genast komma krypande

11 augusti

Som vanligt var jag lite less och inte lika kelvillig som honom, och det fick mig som vanligt att börja känna efter och tvivla på känslorna. Men det var en okej morgon. Fast jag fortsatte ju att känna mig en aning för okär sen.

Jobbigt jobb igen. Men god pizza typ. Sömnig. Less. Hemma börjar längtan efter honom genast komma krypande. Klart jag är kär. Hur kan jag vara det, hur kan det bli så? Hur kan jag sova själv nu? Och i en vecka framåt?

Har börjat kunna tänka mig att ha en pojkvän nu. Faktiskt tilltalar mig tanken nästan.

Lite för kär för att somna

10 augusti

Var en god granne, hjälpte polskan telefonbabbla om nåt papper hon inte förstod, och jagade ut en geting ur Jessicas rum. Sen var jag på biblioteket. På jobbet var det jobbigt. Hur trevlig och pratsam Ann-kristin än är så tycker jag nog inte riktigt om henne, och jag har överhuvudtaget mycket svårare att trivas på rasterna nu än när vi mest var vikariekids som kvällsjobbade. Nu ska dom röka hela tiden också... suck.

Sen mötte jag Thomas på stan i alla fall. Vi valde film urlänge. Köpte godis. Så såg vi Anna och kungen hemma hos honom, den var rätt okej, men seg. Tog det lugnt sen pga lite inf.-känningar. Men det var härligt hångel som ibland gjorde mig yr. Vi sa väl gonatt efter en del gos, vid tre, han somnade som en stock, själv låg jag och kände mig lite för kär för att somna faktiskt. Men det gick väl till sist.

Att få lite andrum

9 augusti

Seg morgon. Var ändå lite mysigt ett tag förstås, men småjobbigt bitvis. Två kommentarer "jag tycker om dig" och "vad fin du är" fastnade i alla fall i sinnet.

Käkade frukost. Sen blev det värst jobbigt när jag bara ville att han skulle gå för att få lite andrum innan jobbet, och han inte ville gå, och jag blev besviken på varför jag ville det, och sur över hur jobbigt icke-kär jag plötsligt kände mig.

Låg på golvet och tänkte i en timme. Sen gick jag till jobbet. Personalmöte och så, allt flöt väl okej. Fast ännu när jag kom hem väldigt osäker över vad jag känner, så jag tänkte väl lägga ifrån mig pennan och känna efter lite nu. Misstänker positiva resultat. Fast urinvägarna börjar kännas lite skumma igen.

Satt och drack öl och var typ kära

8 augusti

Inte så glad morgon såklart. Klarar inte det där riktigt. Men sen handlade jag frukost och det var trevligt och gott och så. Stack hem till Thomas och såg på South-park-filmen. En snabb vända med kondom snodd ur pappans necessär, för sen kom han hem från jobbet. Sa bara hej. Vi skulle käka sen, med Thomas mamma. Hon verkade trevlig, sådär okej, och indiska käket på Bombay var suveränt. Jag och Thomas satt och drack öl och var typ kära sen på nåt ställe. Sen gick vi hem till mig.

I slutet av dagen var jag less och kände efter alldeles för mycket, och saker kändes inte riktigt bra. Men tänkte att det också kan bero på hur ensamvargig jag är.

Konstig i telefon

7 augusti

Vaknade med underbart magont och nästan små yrselatacker. Trevligt trevligt. Satt ute lite, sen var jag på jobbet. Ringde Thomas på rasten. Kände mig konstig i telefon, nervös typ.

Sen jag slutat kom han hit. Det kändes annorlunda nu, helt klart. Även om det inte går att känna lika för en person som är i närheten som när man längtar efter honom var jag stundtals så glad att det pirrade av att ha honom nära. Bra sex också. Men även om det är riktigt bra når det aldrig ända fram, jag är så himla trög.

Sen pratade vi lite. Jag sa som jag kände, och han sa att han nog funderat en del på om han också var på väg att bli kär.

Ville väl nästan föreslå att han kom hit

6 augusti

Men ifall jag är kär en hel dag då? Är det fortfarande bara tillfälligt? Helt klart är att OM jag är kär så kommer jag inom kort ändå att grubbla sönder det.

Försökt spela in. Mixat lite gammalt också. Lite svårt, och lite bökigare och jobbigare än man tänker sig. Gick rastlöst ut på promenad. Det spöregnade och rå-åskade. Sen har jag pratat icq med Maria, telefon med Sarah och Sandra (ska till Malmö om en vecka) och lite med Thomas. Han tyckte jag skulle komma ner på stan, men jag orkade inte. Ville väl nästan föreslå att han kom hit, men... Halva glädjen är ju att få längta ett tag. Är skraj också att när jag träffar honom kanske det inte alls längre känns som nu. Det är som att det är så enormt känsligt, men så skönt att jag bara VILL hålla kvar det.

Jag vet att som jag känner nu har jag faktiskt inte känt för honom förut, även om det väl dragit lite åt det hållet. Men pojkvän? Nä jag vill inte ha nån. Eller jag vill ha, men jag vill inte vara en flickvän, så är det nog.

Vet bara att jag känner.

5 augusti

Thomas var för första gången i världshistorien inte jättepå i morse. Eventuellt var det bidragande orsak till att jag tände. Sen lyckas det ändå aldrig gå för mig, väntar bara på det, men tänk om det aldrig gör det? Det är ju rätt skönt redan som det är, fast i alla fall...

Handlade frukost sen och åt ute. Sen for vi och badade i havet. Det blåste nåt fruktansvärt och kallt, så först gruvade vi oss bara, sen var badet underbart. Tog en fika i Vasastan, sen skjutsade han hem mig och jag tvättade, lagade massa käk och så. Sen städade jag rummet hela kvällen. Skönt! Blev lite panik-icq också, jättemassa folk som ville prata med en.

Och så är man förvirrad. Kär? Bara kåthet? Felkänningar? Feltänkningar? Pojkvänslängtan? Jag vet inte alls vad det är. Vet bara att jag känner. Och att det känns väldigt bra. Och att det trist nog säkert är tillfälligt. För att JAG skulle bli kär i honom NU är väldigt ologiskt.

Vet inte alls hur jag funkar

4 augusti

Den vanliga visan på morgonen, han jättepå, jag trött och av. Sen började jag må illa också, helt överdrivet illa, troligen kombination av ölen och penicillintabletterna. Thomas for mitt på dan nån gång, själv mådde jag ännu sämre, fick gå upp och spy lite galla. Sen mådde jag okej, kunde käka lite, sova en timme, käka ordentlig frukost och vara i form att sticka och bada med Thomas i Sisjön. Var okej, lagom ljummet i luften.

Vi stack hem till mig, trötta och sega. Lite kel och sex, sen blev allt bara rastlöst från min sida, så vi gick en sväng på stan. Göteborgskalas, vidrigt med folk, jobbiga dessutom. Var inte ett dugg tänd sen heller. Vet inte alls hur jag funkar. Är jag så här, eller är det bara att jag inte känner tillräckligt för honom? Eller är det nån press som får motsatt effekt när jag vet att han ALLTID vill? Vi sov.

Var nog inte så full men minns dåligt

3 augusti

Mulet. Började plocka ordning i mitt rum och så. Sen lagade jag käk. For hem till Thomas och satt där och drack öl och såg på Skärgårdsdoktorn. Hans kompis Frank kom. Trevlig och söt kille. Tyckte lite synd om honom för han borde känt sig lite i vägen - den känslan kan man ju.

Vi var på Götas och tog en öl till. Var nog inte så full, men minns dåligt hur som helst. Träffade Tom på spårvagnen, minns inte vad vi pratade om. Jag och Thomas skulle hem till mig, men råkade kliva på bussen mot Skogen och fick ta en taxi från nånstans utanför Mölnlycke. Hemma så gjorde vi det, men jag minns det knappt, hur det var och så. Rätt så trött.

Vill träffa Thomas

2 augusti

Segigt, läste lite ute. På jobbet lite nyckeltjafs och så, och stressad Annkristin. Signe är död. Värsta och bäste mest originella lilla tanten. Hon blir saknad.

Lite internet blev det ju sen såklart. Vill träffa Thomas. Verkligen. Ser fram emot det. Blir väl öl imorgon kväll, kanske med hans kompisar. Fast jag är tvärsäker på att jag kommer att bli störtförälskad i nån av hans kompisar bara för att det vore den allra knivigaste situationen man skulle kunna komma på och helt idiotiskt.

Hittade en massa öde klippor

1 augusti

Bättre redan. Skönt. Seg sen. Sur över att vilja ut i skärgårn, men ingen att ha med mig. Fast sen släpade jag mig dit själv, och det var INTE ångrat. Hittade en massa öde klippor där man kunde kliva omkring, ligga på varma platta hällar, och sjunga med högt till freestylen. Men det blåste väldigt.

For hem vid sju. Åt en vegburgare, och råkade på Johanna på vägen hem, och det var kul! Väldigt mysig tjej, synd att både hon och Stefka flyttar till hösten. Köpte godis. Åt mig illamående, slut på födelsedagspresentandet nu. Näthängde och kom ikapp med inläggen.

Känner som igår denna kväll med. Men jag är tveksam över om det är allmän kåthet eller verkligen har nåt med honom att göra. Fast det är väl egalt.

Citronkaka på fikarasten

31 juli

Vaknade före sju av plågor. Ringde vårdcentral och fick tid. Fick medicin. Lite piggare sen, var ner på stan och köpte skivor för födelsedagspengar. Trevligt! Sen hann jag bara hem och käka innan jobb.

Jobbigt och mer ansträngade att vara med Annkristin. Jag hade köpt citronkaka som vi käkade på fikarasten. Blev senare än vanligt, för Signe ramlade. Lilla stackarn.

Snackat med familjemedlemmar sen, tre stycken. Trevligt. Massa osvarade gästboksinlägg nu. Längtar lite efter Thomas. Fast vi sågs i förrgår. Men tre dagar emellan tror jag kan vara bra. Minst. Största skillnaden mellan oss är att han vill träffa mig mer ju oftare vi ses, medan jag är lite tvärtom. Men nu längtar jag lite. Och då känner jag mig nästan lite kär, och det är trevligt.

22 år och INTE oskuld

30 juli

Seg. Ur humör pga infektionen. På feministsnacket var det rätt trögt. Jag och Emelie rätt normala, Desirée nyförälskad och uppåt, och Jonna dödsdeppig. Och inget ämne heller.

Hemma kollade jag portan, det funkar att spela in på andra spår än kanalerna, det gjorde mig glad. Städade lite till BQ P3live, trött. Kom på att jag fyller år imorrn och så blev jag lite deppig över det. Vilken födelsedag, urinvägsinfektion, inga kompisar, jobba, ingen tårta. Men det går. Jag är vuxen.

Bäst av allt är nog i alla fall: 22 år och INTE oskuld. Men det kände jag väl på mig rätt starkt, att det skulle ordna till sig detta året. Men om jag ska få urinvägsinfektion så fort jag har sex känns det ändå alltför orättvist... Men i måndags fick jag det inte. Då gick det ju rätt fort också i och för sig.

Hur jag känner nu vet jag inte. Blev mer tänd på honom på en parkbänk än här hemma. Det är som att jag tänder mer på att inte få ha sex än att ha det, förklarar ju hur jag kunde bli så dödligt tänd på honom under den där "pratpromenaden" också, när allt var laddat och inget självklart. Äh, jag vet inte... Kanske var det bara avhållsamheten.