Ville väl nästan föreslå att han kom hit

6 augusti

Men ifall jag är kär en hel dag då? Är det fortfarande bara tillfälligt? Helt klart är att OM jag är kär så kommer jag inom kort ändå att grubbla sönder det.

Försökt spela in. Mixat lite gammalt också. Lite svårt, och lite bökigare och jobbigare än man tänker sig. Gick rastlöst ut på promenad. Det spöregnade och rå-åskade. Sen har jag pratat icq med Maria, telefon med Sarah och Sandra (ska till Malmö om en vecka) och lite med Thomas. Han tyckte jag skulle komma ner på stan, men jag orkade inte. Ville väl nästan föreslå att han kom hit, men... Halva glädjen är ju att få längta ett tag. Är skraj också att när jag träffar honom kanske det inte alls längre känns som nu. Det är som att det är så enormt känsligt, men så skönt att jag bara VILL hålla kvar det.

Jag vet att som jag känner nu har jag faktiskt inte känt för honom förut, även om det väl dragit lite åt det hållet. Men pojkvän? Nä jag vill inte ha nån. Eller jag vill ha, men jag vill inte vara en flickvän, så är det nog.