31 mars

31 mars

Dagssoundtrack: Before the trenches / the Bear Quartet

Åkte till Nils, fikade på Alnö, såg ett spökhus, lyssnade på skivor, åt pizza. Ganska så trevligt. Åkte hem, slöade, lyssnade på Sparklehorse.

30 mars

30 mars

Dagssoundtrack: When you smile / Flaming lips

Upp, sommartid, usch. Gick bra i alla fall. Sen slöade jag lite, städade lite, spelade trummor en massa gånger. Det är så kul nu. Åt påskmiddag med pappa och Kerstin, kom på att man kan hälla lite cider i vin, jättegott, det tog. Gick faktiskt svinbra att spela trummor i det tillståndet. Sen blev det inte att jag städade klart rummet, satt bara i soffan och såg på Robert Broberg. Åh så kul! Lade mig.

29 mars

29 mars

Dagssoundtrack: I´d hurt a fly / Built to spill

Vaknade hyfsat tidigt, och cyklade med mamma till Maria. Där gjorde vi inte så värst mycket. Åkte hem till mig och åt mat, åkte till internet, det var mest datastrul där, men ibland gick det. Hemma hände väl ingenting.

28 mars

28 mars

Dagssoundtrack: Starlings on the slipstream / pavement

Sen vakning. Åkte till mormor och åt potatissallad och potatisgratäng. Åkte till secondhandaffären, inga kap. Hem och städade lite. Såg en film, Dödsleken.

Lite smått oneutral

27 mars

Dagssoundtrack: Number / A shrine

En sån där hyfsat normal skoldag. Åt mat 2 ggr idag (Sallad å bröd, mjölk å flingor). VG på spanskaprovet tjoho! 88 av 110. Åkte ner på stan en sväng och köpte en gitarrsträng (skolk från gympan). Lugn hemmakväll med godis och pizza, och film, dracula, som man somnade från.

Jag är på sånt humör att jag NÄSTAN går och drömmer lite om Paul, trots allt. Men det är enbart tillfälligt. Idag när jag skulle hämta en tallrik i matkön, fick jag en blick av honom på tillbakavägen. Kändes skönt på nåt vis, det var så längesen jag hade ögonkontakt med honom nu. Jag ser ju aldrig åt hans håll så att han kan se det nuförtiden, så det där kändes bra, nästan nostalgiskt. Det var ju inte jag som kollade på han, jag råkade bara ha huvet åt hans håll när han riktade blicken på mig.
Äh, jag vet inte... känner mig lite smått oneutral nu. Men KÄR i Paul kommer jag aldrig att bli igen, såvida inga under sker.

Mitt humör är ganska ur led

26 mars

Dagssoundtrack: Hanging by a thread / American music club

Samma gamla dåliga humör. Ryskaprovet gick skit, jag tänkte inte på att det var på tid. Fick i alla fall sticka från spanskan, och hemma var det tv-kväll som gällde.

Mitt humör är ganska ur led för tillfället. Inget går som det ska. Misslyckades på ryskaprovet fast jag egentligen kunde rubbet, missar nog VG i spanska också, har en hemsk teckenspråkspress över mig, fattar inte hur vi ska kunna bli ett band om Åsa ska sura sådär, har inte fått nya BQ-skivan än, är less på trams-selvina, och har absolut ingen att spana på.
Livet är tungt ibland.
Det är i alla fall bra på tv ikväll.
Paul är lika snygg som vanligt såklart, men nu när jag ska byta till hans grupp måste jag verkligen verka ointresserad för att lindra pinsamhetsgraden.Han får inte tro att jag är kär än. Då blir det jobbigt. Det lär bli nervigt nog ändå. Men jag kommer att gilla det. Det borde jag inte, men så är det. Jag gillar tanken på att vara i en 10personers babbelgrupp med honom för ett antal lektioner framåt. Bara jag inte gör bort mig.

25 mars

25 mars

Dagssoundtrack: Time with you / fIREHOSE

Normala morgonlektioner. Matrasten blev väl mest i cafeterian. På historian skulle vi jobba med grejer, satt i biblioteket och pratade med Åsa, på skratthumör. Efter psykologin försökte jag chatta, utan att lyckas så värst. Sen var det spela, försökte göra en låt. Jag, Nettan och Jonna hade väl rätt kul, men Åsa var lite sur och konstig, det var lite trist. Ryskaplugg hemma. Dåligt humör.

Om Paul tror nåt så tror han tyvärr rätt

24 mars

Dagssoundtrack: Carpet people

Tog lite sovmorron, skönt. Hörde bellmansånger på svenskan, sen blev det prov, svårt, missnöjd, får nog ej VG. Rolig psykologi som vanligt. Ensam på teckenspråket, HEMSKT! Jag blev dödeppad, för hur ska jag kunna få G, det kommer ju aldrig att lossna. Retorikgubben babblade. Jag ska byta grupp. Pluggade lite ryska på kvällen. Dåligt humör.

Äh, han får tro som han vill.
Vi skulle såklart ha kvar samma grupper som förr, indelade i debattpar också. När Jasmin blev udda i andra gruppen såg jag min chans, och efter lektionen frågade jag lärarn om jag inte kunde få vara med henne då, och hoppa över till den gruppen. Visst. Sen undrade jag vad jag höll på med, hur töntig får man va? Och vad ska Paul tro? Ingen ska i alla fall få veta att jag egentligen inte bryr mig ett skit om de där grupperingarna förutom av en speciell anledning. Så om Paul tror nåt tror han tyvärr rätt. Nu har jag ordnat det där i alla fall. Och till vilken nytta? Jag har redan magont. Men jag tror i alla fall att jag har bra inverkan på mina tre klasskamrater i den gruppen, så de inte hoppar av eller så, så nåt bra är det väl med mitt drag. Och kanske kan jag glömma Paul om jag får se honom mer.

23 mars

23 mars

Dagssoundtrack: Faded / Afghan whigs

C:a 3 timmars sömn. Drömde att Mamma dog, usch, bara för filmen. Kallt med tidningen. Åkte och pimplade med Maria, urskönt väder, annars lite tråkigt. Töntigt folk. Hemma försökte jag plugga spanska, somnade lite, men en del plugg blev det.

22 mars

22 mars

Dagssoundtrack: Tonight tonight / Smashing pumpkins

Vaknade två, åkte ner på skolan för internet, datorn var skitjobbig. Den enda vi pratade med var nån tönt som gillade Jumper, Metallica och Bon jovi. Där länge, sen gick vi hem. Jag såg nån film och somnade två-halvtre.

Jag brinner inte, men ändå

21 mars

Dagssoundtrack: Transport is arranged / Pavement

Normal retorik, bara lärarbabbel. Sen flöt dagen på med cafeteriasittande och lite ryska. Linda är heltänd på nån kille, jätterolig. Själv är jag väl inte helt botad om än nästan. Ner på stan, hem en sväng, till Klara sen på filmkväll. Halvkul. Ingrid strulade med bussarna, fick ta halvtvåbussen hem.

Det irriterar mig att jag inte kan låta bli att vilja se honom. Det irriterar mig väldigt att jag säkerligen kommer att va sur på måndag när lärarn säkert säger att "vi kör väl på med de gamla grupperna, så struligt att ordna nya". Det irriterar mig att jag gillar att ha honom i närheten.
Han är inte bortglömd. Jag brinner inte, men ändå... Han är fortfarande Han.

Ibland önskar jag nästan att det vore som förut, som i höstas. Att jag kunde se på honom utan att han var medveten om det, njuta av hans närhet utan att med säkerhet veta att han var ointresserad.
Det var skönt att spana. Nu känner jag mig dum om jag så bara råkar slänga en liten blick åt hans håll så han ser det. Det är hårt.

20 mars

20 mars

Dagssoundtrack: Sometimes / fIREHOSE

Ganska segig och trist dag. Vanliga småtrista lektioner. Var inte på gympan. Grejat lite med internet med Ingrid. Slöat hemma, spelat gitarr, pluggat lite.

19 mars

19 mars

Dagssoundtrack: I´m a cruiser / Carpet people

Polisfilm på psykologin. Lärarlös babbellektion på historian. Efter maten var det spanska, uppskjutet prov, tjoho! Sen var det frågetävling om Östeuropa. Vårt lag, Jonna, Elisabet, Kitty och jag, flummade på bra. Nästan kul. Hem med halfyrabussen. Alternative nation och tv, ritade lite med Henrik, och spelade bas nån timme, jag kan inte.

En mer eller mindre okej människa

18 mars

Dagssoundtrack: Stereo / Pavement

Stängde nog av väckarklockan i sömnen, tog tiobussen in. Lång himla rast, var lite i klassrummet och sådär. Sen var det psykologi. Inget spelande idag heller, Åsa mådde dåligt, de andra ville plugga. Suck. Hem och plugga och lyssna på musik mest.

Eftersom jag nu i över ett halvår känt mig som en mer eller mindre okej människa som aldrig skulle vilja vara nån annan än just mig, är det nog så det ska vara. Min deppiga låga useltsjälvförtroende-vår var en tillfällighet. Numera ber jag inte om ursäkt för att jag finns till.
Stunderna av disharmoni när jag blir tyst och inte vet var jag hör hemma - jag klarar av dom. Jag måste låta mig få vara tyst emellanåt, det är ju jag, även om jag i såna lägen kan vara lite villig att försvinna. Ser jag mig om finns det andra som är tysta. Och i nästa sekund har jag hamnat i en livlig pratstund med Jonna om ett flummband som vi borde starta.
Jag är okej. Ingen ska behöva se ner på mig så länge de inte är värsta stroppar.
Jag kan i alla fall tycka om mig själv nu. Det är bra.

kan inte vara helt tyst nu

17 mars

Dagssoundtrack: Same spell on everyone / the Bear Quartet

Hade bio, Priest, den var bra. Men alla killar hade ju bögfobi. Sen blev det knappt nån psykologi. Inget teckenspråk heller pga brandövning. På retoriken var vi bara 4 pers. Pluggade spanska hela kvällen.

Vi var bara 4 pers på retoriken idag, för resten var på bio. Satt och babblade om mäns och kvinnors sätt att tala. På slutet kom två pluggon som orkat sig upp till skolan efter bion trots att alla andra struntat i det. En av de två var Paul, och det var jag ju inte beredd på, så LITE nervigt var det nog trots allt. Satt där och tänkte att NÅGOT måste jag säga, jag kan inte vara helt tyst nu när han är här, måste visa mig normal. Men att komma på nån kommentar var lite hårt. Fick i alla fall in ett par "ja", och nånting om att det var historian och kyrkan de skyllde på i det där tv-programmet vi sett. Så jag får väl ge mig själv ett G, de andra sa inte så mycket de heller. Paul sa bara nåt om hur hans mamma babblade. Jag skötte mig okej, men varför bryr jag mig överhuvudtaget? Varför ägna hjärna åt att försöka komma på nåt att säga bara för att den där inte ska tro att jag är världens tystaste? Som om han skulle bry sig.
Egentligen är det kanske ganska naturligt att jag håller på så här och tänker stenhårt på hur jag är när Paul är i närheten. Det är ju inte att jag är kär och fortfarande drömmer. Det är det att jag ser hellre att han inte är kär i en helt okej tjej, än att han inte är kär i nån tyst konstig tönt. Jag vill visa vem jag är, bara. Men hur som helst har han en uppfattning om mig som nog inte kommer att ändras. Och jag antar att uppfattningen inte är alltför hemsk. Fattas kanske lite humor bara. Men jag ska skita i Paul. Försöka se mig om. Efter vad? Det finns ingen.

kanske gruppera om

16 mars

Dagssoundtrack: Oh what a disappointment / Lambchop

Åkte först till Kungsberg en liten sväng, sen var det bara spanskaplugg och fika. Åkte hem.

Imorrn är det måndag, och vi ska kanske gruppera om på retoriken, och jag ligger här och kommer på mig själv med att vilja hamna i samma grupp som en viss person. Jag är så dum. Vad vore det för glädje med att va i samma grupp som Paul, jag skulle bara få se hans ointresse på ännu närmre håll, och dessutom har jag väl vid det här laget kommit fram till att han är på väg att glömmas bort?
Jag kommer säkert att va lite sur imorrn om han blir i andra gruppen. Men det är så idiotiskt meningslöst.
Hursomhelst så vore det inte pinsamt om det blev samma grupp. På nåt vis är det väl det också att jag vill visa att jag är en okej person, för jag vet inte vad han har för bild av mig. Så jag hoppas litegrann, men inte så speciellt mycket.

15 mars

15 mars

Dagssoundtrack: Today / Smashing pumpkins

Åkte till köpcentret. Trist. Jag köpte i alla fall ett tyskt lexikon. Åt mat. Försökte jobba på mitt tal, lyckades fixa till det ganska bra. Sen kväll, c:a halvtre. Halebopp blir bara ljusare och ljusare.

Ingen livsfarlig handling

14 mars

Dagssoundtrack:Untrustable / Built to spill

Ingen retorik idag. Råkade fråga Paul efter Åsa, det bara blev så. Tyska, 5 pers i en studiecell. Rätt okej. Sen var det mat, och ryska. For ner på stan, köpte skosnören, och bilar åt Maria. Upp igen och var i cafeterian, gav bort Marias bilar, för hon verkade borta, men det var hon inte, dumt drag av mig. Till farmor och farfar sen. Slökväll.

Jag ville absolut snacka med Åsa nu när hon enligt ryggsäcken verkade vara här, hon var ju sjuk igår och i förrgår. Och hon borde ju ha rast för hela den klassen var vid skåpen. Jag gick förbi där och kände mig sådär dumt sneglande, men hon var ju inte där såklart, och jag bestämde att är hon inte där sen så måste jag fråga nån, KAN inte bara gå förbi och glo sådär. Så jag bestämde mig för att fråga nån ofarlig person som John eller Erik, men av nån underlig anledning råkade det vara Paul som stod närmast, och det var just honom jag vände mig till och såg på när jag inväntade svar.
"Hon är... nånstans" sa han intelligent, och Erik fyllde i med nåt att hon var i skolan men inte varit på miljökunskapen.
Jag gick därifrån och var lite överdrivet kokhet av förvåning över mitt mod och över hur enkelt och smärtfritt det var. Sen började jag undra om jag kanske kollade lite för rakt på honom, om han kanske skulle kunna tro att jag frågade just honom medvetet. Men det borde han väl inte tro ändå. Visst såg jag på honom ganska ordentligt, men det skulle jag ju gjort om det hade varit en fullständigt neutral person som jag råkade fråga också. Just han råkade stå närmast bara.

Det där var i alla fall ingen livsfarlig handling. Jag hade fullständigt normal röst när jag sa "Vart är Åsa?" och jag rodnade inte. Allt var bara fullständigt normalt. Paul svarade ju normalt han med, och såg inte bort. Så det är över nu med allt vad pinsamheter heter. Och kär är jag ju inte heller. Jag är inte kär, grovt räknat, men ska man va petig kan jag kanske inte kalla mig riktigt totalt helt och fullt okär.

Knappast nån som kollar in mig

13 mars

Dagssoundtrack: I´d hurt a fly / Built to spill

En ganska så normal dag. Rätt mycket cafeteriasittande. Badminton på gympan, spelade mest med Linda. Sen väntade jag på Maria för hemfärd. Tog det enbart lugnt hela kvällen, läste väl och såg på tv, och lyssnade musik.

Idag när jag gick i en korridor var det en kille som sa "Tjena!" och lät sådär väldigt igenkännande. Jag blev lite överrumplad, mumlade hej, och kollade knappt vem det var, det var nån jag inte kan minnas att jag haft den minsta kontakt med, den lilla fula med skägg i bildestetklassen. Vad skulle han heja på mig för? Dum typ. Han fick väl nåt ryck som såna där estet-esteter får. Ändå blir man ju lite sådär dumt fundersam, så jag kommer säkert löjligt nog att hålla ögonen lite på den där.
För mig skulle det räcka att bara ana lite att en kille är lite intresserad för att jag skulle bli lite euforisk, även om det vore nån jag aldrig skulle kunna gilla. Jag har liksom inget självförtroende på den fronten, så det skulle värma enormt.
Men det är knappast nån som kollar in mig. Jag är för töntig för att nån estetaktig skulle kunna göra det, och för konstig för att nån icke-estet skulle kunna det. Vad kan nån se hos mig?

i en dörröppning

12 mars

Dagssoundtrack: Friend is a four letter word / Cake

Intelligenstest på psykologin, USCH! Jag var dålig. Äcklig mat, det fick bli mjölk och flingor. På spanskan film, jag stack två. Gjorde häxmiddag hemma med Henrik efter Alternative nation-glo.

Det är inte speciellt ofta jag ser Paul men jag hajar inte till speciellt mycket när jag väl gör det. Undrar hur länge jag med förvåning kommer att fortsätta konstatera att jag är okär. Borde väl vänja mig snart. Mötte honom i en dörröppning idag. Lite för konkret för att jag skulle hålla mig totallugn, men inget farligt. Hans ögon sa väl ett lätt igenkännande ointresserat litet "öh, hej", och mina ögon så väl nåt slags "eh, hej" de också, utan att det var speciellt pinsamt. Men nu när man inte ens har nåt att känna sig pinsam för är ju livet lite tråkigt.

11 mars

11 mars

Språkförmiddag som var normal. Halvkul lång rast, var mest i klassrummet. Föredrag i aulan om Ryssland. Gäsp. Psykologi, kul som vanligt. Ner på stan med Jasmin, Ingrid, Selvina. Käkade på grillen. Sen var det bara jag och Jonna som spelade, det var väl kul ändå, hon är väldigt sjysst. Nettan ska nog vara Sara-ersättare, tror det blir avspändare så faktiskt. Men vad usel jag är! Och störiga musikestetkillar som kommer in och glor.

att vara okär

10 mars

Hemskt skolhumör, tung liksom, stressad. Fick VG på svenskauppsatsen som jag var missnöjd med. Såg film om homosexuella på spanskan. Fick VG på psykologiprovet. Gick hyfsat på teckenspråket. Fick faktiskt beröm på retoriken. Så dagen har väl gjort sitt bästa för att vara mig till lags. Har hjälpt lite, men huvudvärk. Somnade före halvtio.

Det här är hyfsat trist och samtidigt lite lättsamt, Totalt okär. Endast sett paul en gång idag, och det fick mig knappast att kippa efter andan. Hamnade bredvid Lars på retoriken, men det var inget speciellt med det. Han är snygg att se på men rätt ointressant.
Ja, rätt trist är det. Har liksom inget att gå till skolan för, inga raster att se fram emot. Knepigt. Jag hade nästan glömt hur det var att vara okär.

Oivrig att börja skolan

9 mars

Dagssoundtrack: Today / Smashing pumpkins

Tidningen gick bra. Sen tänkte jag inte sova, men lät mig göra det ändå = äcklig hela eftermiddan. Åt mat, till Anna en sväng. Vi tog ut Today sen och jag lärde mig en del truminlägg. Usch, skola, usch, usch, usch.

Har aldrig förr varit så oivrig att börja skolan efter ett lov. Jag har ingen lust alls! Normalt brukar jag ju längta efter nåt fint att titta på, men det gör jag inte nu. Visst är det alltid LITE trevligt att se den där snyggisen Paul, men det är inte så jag bryr mig. Och visst blir det kanske LITE trevligt att ha babbelgrupp med den där snyggisen Lars, men det är inte heller så jag bryr mig. Fast det kan hända att jag bryr mig lite mer imorrn.

8 mars

8 mars

Dagssoundtrack: Drop / Red house painters

Gjorde inte just nåt hela dagen, sen kom Nils hem, vi fikade hos mormor. Sen var det tv-kväll, lite trumlektion som slutade vid två, sömn halvtre. Jättekul. Ganska spänd trög dag annars, lov snart slut.

Rädsla och lycka

7 mars

Dagssoundtrack: Spoiled / Sebadoh

Promenad, annars lugn dag. Spelade lite gitarr och trummor. Tänkte plugga men... Pappa åkte, jag satt i soffan och skrev brev och lite sånt.

Jag har kommit på att rädsla och lycka är samma sak. Rädsla leder ganska ofta till den största lycka man kan känna. Det är en unik känsla. Känslan när jag idag var så rädd för att ha förlorat min freestyle, så less att jag knappt kunde äta, och så ringde Anna och sa att jag tappat den i hennes bil. Så underbart! Känslan när jag var så rädd att mitt borttappade busskort skulle kosta mig 600 kr och så kostade det bara en hundring. Känslan när jag var så rädd för vad Paul tyckte om mig och så sa Maria att så tyckte han inte alls.

Ja, den där känslan, när allt bara lyfts bort, den är värd all den sorgskräck som ligger före. Det ska jag tänka på nästa gång jag är deppigt rädd.

Just nu tror jag nog på fullaste allvar att jag aldrig blir riktigt kär i Paul igen. Skulle han börja visa intresse vore det en annan sak, men det kommer han aldrig att göra. Det KAN hända att jag vuxit upp nu, fattat att Paul inte är nån för mig. Hoppas det. Men nån mening har det väl i alla fall varit med Paul, så mycket trevlig spänning och glädjestänk som han orsakat. Han har också lärt mig att det finns gränser för hur mycket man bör glo på en person. Och han har fått mig att nästan gilla skolan hela höstterminen. Han har nog betytt ganska mycket, med andra ord. Undrar om jag betytt det minsta lilla för honom?

6 mars

6 mars

Dagssoundtrack: Totally peace

Åkte och red på fel häst, men travaren Poseidon pride var också kul. Söt, snäll och pigg, lite springig på hemvägen. Gick på Smillas känsla för snö, åt pizza, var hos Nils, hörde hans demo och sådär.

5 mars

5 mars

Dagssoundtrack: Red gas circle / Guided by voices

Gick upp och for till Gävle med Maria och Anna. Sightseeingbusstur ungefär, till sist framme. Käkat en massa, inhandlat två lo-fi-skivor och fick en liten på köpet, sen for vi hem på kvällen. Ganska slutkörd. Men kul var det.

4 mars

4 mars

Dagssoundtrack: I´m slow / the Bear Quartet

Gick upp och försökte spela lite gitarr å sådär. Så kom Maria så småningom, vi såg på film, sen hade vi Henrikvakt, läste och lekte begravning och lite sånt kul. Maria sov här.

Inget objekt

3 februari

Dagssoundtrack: Shady lane / pavement

Vaknade sådär exakt lagom utvilad. Slömorgon, ner på byn en sväng, Maria kom hit, såg När lammen tystnar, och åt mat. Snackade med Åsa, såg Gilbert grape.

Känner just nu som om jag är i ett fruktansvärt behov av att vara lite kär. Magkänningarna, nerverna och de drömmande tankarna finns där, det är bara det att de inte har nåt objekt. I synnerhet inte nu, när det är dött sportlov.
Paul vill jag i alla fall bara glömma. Han är för fin för att mina tankar ska kunna släppa taget riktigt, men det är ju bara hans utseende jag varit kär i. Eller så är det hans stil. Snäll, söt, charmig, rolig... och bra på att spela gitarr. Men det är bara yta det också. Jag har ingenting vettigt att vara kär i. Ändå kan jag inte tänka mig att Paul någonsin skulle kunna bli en neutral person för mig, att jag skulle kunna gilla någon annan mer.
Jag är åtminstone inte kär nu, och det är bra. Jag är inte längre sur över gruppindelningen, och det är ju också bra. Däremot vore det mindre bra ifall anledningen till att jag inte är sur råkar ha ett namn... Tror inte att det är så, men på nåt underligt sätt längtar jag litegrann tills på måndag klockan tjugo över två. Det irriterar mig. Kunde inte den killen vara lite fulare, vara en sån där som bara jag upptäcker? Och varför har jag överhuvudtaget upptäckt honom, den sortens killar brukar ju gallras bort ur mina beräkningar innan jag ens hunnit notera hårfärgen på dom.
Men det är inget allvarligt med Lars, jag är inte på väg att bli kär, det är bara den killfria lovdesperationen som kan få en att tro nåt sånt.

2 mars

Dagssoundtrack: Date with Ikea / Pavement

Halkig cykling, sen blev det lugn dag med vasaloppstittande och fem-mil. Usla svenskar där. Sen for vi och åt god pizza och ut till havet en sväng.

Han som jag inte ska börja kolla in

1 mars

Dagssoundtrack: Starlings of the slipstream / Pavement

Sent vaknande. Såg på tv och sådär, Maria åkte hem och jag bara slöade.

Igår var det gymnasiefest, och det var väl hyfsat tråkigt, utan nån speciell anledning. Ingen att spana på. Han som jag inte ska börja kolla in var ju inte heller där, förrän jag klockan halvett upptäckte att han var det. Han pratade med nån tjej som går i hans klass, och han verkade nykter. Jag småkikade lite på honom, sen försvann han igen, men jag var riktigt tillpiggnad den sista halvtimmen innan bussdags.
Han är väldigt söt. Och snygg. Han måste va populär bland tjejer. Han verkar ju jättesnäll, men han är inget för mig, jag SKA inte börja fundera på honom. Men faktum är att han var det mesta jag hade i tankarna igår, och även idag har jag hans ögon nånstans i skallen. Ingen mening med att fundera mer.
Om en vecka är det måndag, babbelgrupp igen, och antagligen tänker jag inte ens på att han finns till då. Skulle så inte vara fallet så är det väl bara så då.