30 januari
Idag blev det isländsk töntfilm och argentinsk bra film. Sen kände jag mig som att jag haft en arbetsdag så jag slöade i soffan under Kalles matlagning. Efter maten funderade vi på att gå och öla på nån lokalpub, Rut var väldigt sugen, men det blev bara hemmaslapp. Lite korsord och teaterrepliker.
Utvärdering av den nya känslohanteringen då? Jo det känns väl rätt bra. Men hade jag väntat mig nedlugning så trodde jag ju fel. Det blir värre. Men det känns bättre. Så länge jag kan spinna iväg i mitt huvud och plocka snuttar som tillsammans blir en bra och laddad "On our way to fall"-film känns det bra. Men att gå loss så här innebär att jag kommer att gå loss nåt otroligt i misärdeppet när det är så dags också.
Idag när vi korsordsträngdes tänkte jag på hur lätt det vore att försöka kyssa honom, lättare än att låta bli, så nära sitter han. Tänk om jag skulle få ett ryck, vad skulle hända. Det skulle inte funka i alla fall. Det skulle bli VÄLDIGT konstigt. Läskiga tanke. Men vad jag skulle önska att läget varit där och känts naturligt. Men jag får nöja mig med mina filmklipp.
torsdag 30 januari 2020
onsdag 29 januari 2020
Nu byter jag taktik
29 januari
Filmhets. Libabrödspizza. Matsalsfest. En okej dag.
Nu byter jag taktik. Den gamla fungerar ju uppenbarligen helt kasst. Gå och intala sig saker och leka att man har kontroll, kämpa emot alla känsloerkännanden. Det är löjligt och hjälper inte ett skit.
Jag är så uppenbart kär. Om jag säger okej till det nu , accepterar faktum, kanske jag kan ta mig nånstans och slippa motkampsenergi.
Filmhets. Libabrödspizza. Matsalsfest. En okej dag.
Nu byter jag taktik. Den gamla fungerar ju uppenbarligen helt kasst. Gå och intala sig saker och leka att man har kontroll, kämpa emot alla känsloerkännanden. Det är löjligt och hjälper inte ett skit.
Jag är så uppenbart kär. Om jag säger okej till det nu , accepterar faktum, kanske jag kan ta mig nånstans och slippa motkampsenergi.
tisdag 28 januari 2020
Råmaterialversionen säger ju att jag är kär
28 januari
Jag blir ju ändå lite rädd för mig själv när jag ser att jag skriver i dagboken "Han måste väl fatta att JAG vill? Eh, när blev det en självklarhet ens för mig själv att jag vill att det ska bli nåt med Kalle? Har jag inte hållt på och analyserat fram motsatsen, att jag är nöjd så här, att allt annat vore galet. Men framför allt är det ju så att det vore livsfarligt att på allvar låta sig vilja något. Det är bekvämare att hitta på analyser om hur det ligger till med mina känslor än att bara läsa dem rakt av. Den oarbetade råmaterialversionen säger ju att jag är kär, att jag vill vara med honom hela tiden, att jag skulle döda för att komma närmre, att jag vill somna och vakna i samma säng som honom, och ha tillåtelse att ta på honom hur mycket som helst, att jag hoppas att det här får ett annat slut än sandutrinning, att förr eller senare går det så överstyr att nåt faktiskt händer.
Den finare tolkningen av ovanstående: Äsch, jag har lite tråkigt på kärleksfronten och får för mig nån skit, men det fattar jag ju att jag aldrig skulle bli kär i honom på riktigt.
Nu kommer det här att fucka upp filmfestivalen också. Jag kommer att bli less om han inte vill gå med mig, och dödsless på mig själv över det.
Jag blir ju ändå lite rädd för mig själv när jag ser att jag skriver i dagboken "Han måste väl fatta att JAG vill? Eh, när blev det en självklarhet ens för mig själv att jag vill att det ska bli nåt med Kalle? Har jag inte hållt på och analyserat fram motsatsen, att jag är nöjd så här, att allt annat vore galet. Men framför allt är det ju så att det vore livsfarligt att på allvar låta sig vilja något. Det är bekvämare att hitta på analyser om hur det ligger till med mina känslor än att bara läsa dem rakt av. Den oarbetade råmaterialversionen säger ju att jag är kär, att jag vill vara med honom hela tiden, att jag skulle döda för att komma närmre, att jag vill somna och vakna i samma säng som honom, och ha tillåtelse att ta på honom hur mycket som helst, att jag hoppas att det här får ett annat slut än sandutrinning, att förr eller senare går det så överstyr att nåt faktiskt händer.
Den finare tolkningen av ovanstående: Äsch, jag har lite tråkigt på kärleksfronten och får för mig nån skit, men det fattar jag ju att jag aldrig skulle bli kär i honom på riktigt.
Nu kommer det här att fucka upp filmfestivalen också. Jag kommer att bli less om han inte vill gå med mig, och dödsless på mig själv över det.
Ibland tänker jag på möjligheten att det är jag som är korkad
27 januari
Idag gick jag upp hyfsat, och tog en tramsig promenad med Kalle. Hällde ut lite gegga, men den hade blivit för tjock så det var inte så kul, men vi såg i alla fall roliga istappar. Sen grejade jag väl med datorn, plockade på rummet, spelade synt och gitarr, fram till matlaget. Korvstroganoff. ingen höjdare kanske, men trevligt. Ikväll såg vi American pie och kulturprogram.
Jag är dödligt frustrerad. Känner mig som i nån konstig fälla. Jag kan inte sluta känna saker så länge det är så här att såväl logik som intuition säger mig att han också känner nåt, så länge vi fortsätter bete oss så här mot varann. Det borde vara en sjysst känsla men den låser kvar en i kännandet, och när så frustrationen över vetskapen att det inte kan bli nåt sätter in, blir det skit. Men hade det varit meningen att vi skulle snacka om det här, då hade det ju hänt redan.
Fast ibland tänker jag på möjligheten att det är jag som är korkad, och typ som i filmen jag och Rut såg häromkvällen, Ett par som strulade och var jättekära, så när det kom till kritan gjorde de slut, för han tyckte hon såg ut att vilja det, och då sa han att de inte borde träffas mer (fast han inte alls tänkt säga så), och hon tänkte att han har ju rätt (fast hon inte alls tänkt så innan). Sådär är det väl ofta. Stolthetsprylen. Och stolthet vet jag ju att jag och Kalle har så det räcker och blir över. Tänk om han känner som mig, tror samma om mig som jag om honom. Vad är det jag går på när jag tänker att jag är den som sänder mest signaler? Alla gånger han lagt sig före mig, nån promenad han avböjt, en stel hejdåkram, ett litet enstaka samtalstillfälle som jag försökt styra i en onappad riktning. Det är inga bärande bevis. Men ändå, han måste väl fatta att jag vill? Och han skulle ha gjort nåt åt det om han velat.
Idag gick jag upp hyfsat, och tog en tramsig promenad med Kalle. Hällde ut lite gegga, men den hade blivit för tjock så det var inte så kul, men vi såg i alla fall roliga istappar. Sen grejade jag väl med datorn, plockade på rummet, spelade synt och gitarr, fram till matlaget. Korvstroganoff. ingen höjdare kanske, men trevligt. Ikväll såg vi American pie och kulturprogram.
Jag är dödligt frustrerad. Känner mig som i nån konstig fälla. Jag kan inte sluta känna saker så länge det är så här att såväl logik som intuition säger mig att han också känner nåt, så länge vi fortsätter bete oss så här mot varann. Det borde vara en sjysst känsla men den låser kvar en i kännandet, och när så frustrationen över vetskapen att det inte kan bli nåt sätter in, blir det skit. Men hade det varit meningen att vi skulle snacka om det här, då hade det ju hänt redan.
Fast ibland tänker jag på möjligheten att det är jag som är korkad, och typ som i filmen jag och Rut såg häromkvällen, Ett par som strulade och var jättekära, så när det kom till kritan gjorde de slut, för han tyckte hon såg ut att vilja det, och då sa han att de inte borde träffas mer (fast han inte alls tänkt säga så), och hon tänkte att han har ju rätt (fast hon inte alls tänkt så innan). Sådär är det väl ofta. Stolthetsprylen. Och stolthet vet jag ju att jag och Kalle har så det räcker och blir över. Tänk om han känner som mig, tror samma om mig som jag om honom. Vad är det jag går på när jag tänker att jag är den som sänder mest signaler? Alla gånger han lagt sig före mig, nån promenad han avböjt, en stel hejdåkram, ett litet enstaka samtalstillfälle som jag försökt styra i en onappad riktning. Det är inga bärande bevis. Men ändå, han måste väl fatta att jag vill? Och han skulle ha gjort nåt åt det om han velat.
En lätt touch av hans hand när han lär mig skala brysselkål
26 januari
Drömde konstiga saker om skunkmeddelanden, och sex, en snopp som gick helt av utan att det var nåt konstigt med det. Ja ja.
I morse vaknade jag åtta pga fysiska symptom på den här psykosen, men jag kunde ju inte gå upp. Lite jobbansökningar, sen var det rep. Vår nya lilla låt blir SÅÅÅ fin, man blir så glad av den. Blev inget andrarep, var hos Julie i stället och snackade, lyssnade lite musik och så, bara vi två. Det var sjysst.
Sen for jag hem rätt trött. Kokade makaroner och brysselkål, och kände mig lite svartsjuk för att de andra sett på tv hela kvällen utan mig. Kalle ville ha sällskap med att fundera ut sin skatt via internettabeller, och lät mig stjäla en ursäkt till att hänga 5 cm från honom en stund. En lightversion av njutbart självplågeri. Man är så nära, det vore så lätt... Men det mesta man får är en lätt touch av hans hand när han lär mig skala brysselkål.
Jag borde ta vara på denna sinnesstämning till att skriva fler låtar i Field mice-stil.
Drömde konstiga saker om skunkmeddelanden, och sex, en snopp som gick helt av utan att det var nåt konstigt med det. Ja ja.
I morse vaknade jag åtta pga fysiska symptom på den här psykosen, men jag kunde ju inte gå upp. Lite jobbansökningar, sen var det rep. Vår nya lilla låt blir SÅÅÅ fin, man blir så glad av den. Blev inget andrarep, var hos Julie i stället och snackade, lyssnade lite musik och så, bara vi två. Det var sjysst.
Sen for jag hem rätt trött. Kokade makaroner och brysselkål, och kände mig lite svartsjuk för att de andra sett på tv hela kvällen utan mig. Kalle ville ha sällskap med att fundera ut sin skatt via internettabeller, och lät mig stjäla en ursäkt till att hänga 5 cm från honom en stund. En lightversion av njutbart självplågeri. Man är så nära, det vore så lätt... Men det mesta man får är en lätt touch av hans hand när han lär mig skala brysselkål.
Jag borde ta vara på denna sinnesstämning till att skriva fler låtar i Field mice-stil.
På Cosy Den var det väckelsemötesstämning
25 januari
Det har varit både sjysst och frustrerade dagar... Jag klarar inte av Sarah och hennes gnäll, anpassningssvårigheter, respektlösa segande, tjurighet... Men vi har haft kul ändå, och det är helsjysst att umgås med Sandra, gillar verkligen henne.
På Cosy den var det lätt väckelsemötestämning bland oss invigda... Jag hade kul! Hade ju många kompisar med mig, så gjorde inget att en person höll på att dö över hur hemskt allt var där.
Sen var det fest, i grannkollektivet och hos oss. Filip var väldigt rolig och på gång, och det blev onödigt mycket drickande där efter två. Dock nykter nog att se att jag inte var på Kalle, så det blev inget jobbigt med det dagen efter. Nu i helgen har vi hängt hemma lite, tagit promenader, gått på bio, och världskulturmuséet.
Alla i kollektivet har tyckt Sarah verkat lite extrem. Men det har funkat. Kalle är väl den som hängt mest med oss, typ hela tiden vi varit hemma. Väldigt uppmärksamhetstörstande... det känns väl lite bra, jag inser att han nog skulle bli lite svartsjuk om JAG skulle träffa nån. Det är inte bara jag som har lite ägandevilja. Men det känns kanske lite jobbigt nu. Jag vill för mycket, hänget räcker inte till riktigt, och så vill jag ju inte känna. Vill mota bort såna tankar som "tänk om han känner exakt likadant som jag nu utan att jag vet det..."Men det är ju bara att vänta in den gamla fina bedövningen som alltid sätter in när det blir för mycket.
(kväll)
Djöfulsins! Vad håller jag på med? Vad har jag tagit för nåt som ger såna känslohallucinationer, de är värre än någonsin.
För det är inte alls lugnt och sjysst och roligt att vi umgås och har kul, och att vi nog ska skaffa dagpass på filmerna båda två, och att han vill att jag ska köra rollträning med honom, och att han är engagerad i mina bandgrejer och så vidare... Eller visst, det är sjysst. Men just nu håller jag på och frustreras till döds om jag inte får röra vid honom. Vill vara nära, önskar jag hade en suverän ursäkt till det innan jag exploderar.
Helvete, om jag fortsätter känna så här mer än nån dag till kommer det att innebära att jag gör nåt dumt. Säger nåt jag bara står för då, och inte den övriga 95% av tiden. Nu när det egentligen känns så bra.
Det har varit både sjysst och frustrerade dagar... Jag klarar inte av Sarah och hennes gnäll, anpassningssvårigheter, respektlösa segande, tjurighet... Men vi har haft kul ändå, och det är helsjysst att umgås med Sandra, gillar verkligen henne.
På Cosy den var det lätt väckelsemötestämning bland oss invigda... Jag hade kul! Hade ju många kompisar med mig, så gjorde inget att en person höll på att dö över hur hemskt allt var där.
Sen var det fest, i grannkollektivet och hos oss. Filip var väldigt rolig och på gång, och det blev onödigt mycket drickande där efter två. Dock nykter nog att se att jag inte var på Kalle, så det blev inget jobbigt med det dagen efter. Nu i helgen har vi hängt hemma lite, tagit promenader, gått på bio, och världskulturmuséet.
Alla i kollektivet har tyckt Sarah verkat lite extrem. Men det har funkat. Kalle är väl den som hängt mest med oss, typ hela tiden vi varit hemma. Väldigt uppmärksamhetstörstande... det känns väl lite bra, jag inser att han nog skulle bli lite svartsjuk om JAG skulle träffa nån. Det är inte bara jag som har lite ägandevilja. Men det känns kanske lite jobbigt nu. Jag vill för mycket, hänget räcker inte till riktigt, och så vill jag ju inte känna. Vill mota bort såna tankar som "tänk om han känner exakt likadant som jag nu utan att jag vet det..."Men det är ju bara att vänta in den gamla fina bedövningen som alltid sätter in när det blir för mycket.
(kväll)
Djöfulsins! Vad håller jag på med? Vad har jag tagit för nåt som ger såna känslohallucinationer, de är värre än någonsin.
För det är inte alls lugnt och sjysst och roligt att vi umgås och har kul, och att vi nog ska skaffa dagpass på filmerna båda två, och att han vill att jag ska köra rollträning med honom, och att han är engagerad i mina bandgrejer och så vidare... Eller visst, det är sjysst. Men just nu håller jag på och frustreras till döds om jag inte får röra vid honom. Vill vara nära, önskar jag hade en suverän ursäkt till det innan jag exploderar.
Helvete, om jag fortsätter känna så här mer än nån dag till kommer det att innebära att jag gör nåt dumt. Säger nåt jag bara står för då, och inte den övriga 95% av tiden. Nu när det egentligen känns så bra.
söndag 19 januari 2020
Leenden över randomhårddisk och samförstådd musiksmak
20 januari
Idag var en bra dag. Först fixade Kalle diskardisco åt mig, det var grymt. Sen gick jag vidare till städparty på mitt rum. Hämtade Sarah och så var det lasagne på matlaget. Gott och trevligt. Sen lite häng här uppe, jag och brorsan gottade oss lite åt vår spelning, sen var det soffsnack med Kalle och Rut. Och så avslutande relationsprat på tu man hand med Sarah, och det är så skönt när man får ur sig den här kallehistorien som jag aldrig får prata om med folk.
Idag hade jag och han extremt kul, och det var inte bara jag som hade svårt att hålla tillbaka lyckliga leenden över hur sjysst det är med en randomhårddisk och samförstådd musiksmak. Men imorgon är det Cosy den. Det brukar ju bli tråkigare då.
Idag var en bra dag. Först fixade Kalle diskardisco åt mig, det var grymt. Sen gick jag vidare till städparty på mitt rum. Hämtade Sarah och så var det lasagne på matlaget. Gott och trevligt. Sen lite häng här uppe, jag och brorsan gottade oss lite åt vår spelning, sen var det soffsnack med Kalle och Rut. Och så avslutande relationsprat på tu man hand med Sarah, och det är så skönt när man får ur sig den här kallehistorien som jag aldrig får prata om med folk.
Idag hade jag och han extremt kul, och det var inte bara jag som hade svårt att hålla tillbaka lyckliga leenden över hur sjysst det är med en randomhårddisk och samförstådd musiksmak. Men imorgon är det Cosy den. Det brukar ju bli tråkigare då.
Om jag tittar för mycket på honom ibland
19 januari
Idag skulle jag ju fixa mycket, men gick inte precis. Blev en kollektivmiddag i alla fall, med burgare, strips och cola. Kidsen var överlyckliga. Sen repade jag med GJ, hade verkligen glömt hur skitbra vi är, kul! Blev helt flamsig också. Vad bra det går med musiken nu.
Hemma blev det lite konsumtion av den i stället. Jag och Kalle lyssnade på Tant strul, och lite annat, tills klockan var läggdags. Och han är grymt söt när han sitter på soffkanten och flinar till över nåt vi pratar om. Då undrar jag om jag tittar för mycket på honom ibland. Om han märker. Jag tänker ju att jag bara kollar på honom på ett naturligt sätt, som man gör när man pratar. Men ögonen frossar ju egentligen. Vad jobbigt om han märker det.
Men samtidigt som han är söt blir jag ibland less på hans babblande och dramatiktjafs, och undrar varför jag är med honom hela tiden.
Idag skulle jag ju fixa mycket, men gick inte precis. Blev en kollektivmiddag i alla fall, med burgare, strips och cola. Kidsen var överlyckliga. Sen repade jag med GJ, hade verkligen glömt hur skitbra vi är, kul! Blev helt flamsig också. Vad bra det går med musiken nu.
Hemma blev det lite konsumtion av den i stället. Jag och Kalle lyssnade på Tant strul, och lite annat, tills klockan var läggdags. Och han är grymt söt när han sitter på soffkanten och flinar till över nåt vi pratar om. Då undrar jag om jag tittar för mycket på honom ibland. Om han märker. Jag tänker ju att jag bara kollar på honom på ett naturligt sätt, som man gör när man pratar. Men ögonen frossar ju egentligen. Vad jobbigt om han märker det.
Men samtidigt som han är söt blir jag ibland less på hans babblande och dramatiktjafs, och undrar varför jag är med honom hela tiden.
En blodapelsin och rostade solrosfrön. Nu känns det bra igen.
18 januari
Haft fixardag och gåbredvidjobb. Fick inte jobba med musiknördkillen utan med tjötrövtanter i stället. Mattias hade varit roligare. Fast ingen flirtvarning där. Sånt kan kännas så tydligt ibland. Ofta. Men hur ofta man har fel vet jag inte, och vad som ger känsla av flirt/oflirt vet jag inte heller. Men det har ju med fokus och motintresse att göra. Flirtandets interaktion... Undrar om det finns nån avhandling.
Sen har det varit lite såna där distansdagar med småjobbiga känslor så att jag blir lite lite undvikande, inte hänger kvar som jag brukar, inte nappar på allt... Och sen får jag en jobbig känsla för att vi umgås mindre. Så störd är jag. Men det jobbiga botas så enkelt med en sjysst stund i tv-soffan, en blodapelsin och rostade solrosfrön. Nu känns det bra igen. Jag är inte kär i honom. För fatta vilket helvete det hade varit, det hade aldrig gått så här soft till. Det här är nåt annat, men jag vet inte vad.
Haft fixardag och gåbredvidjobb. Fick inte jobba med musiknördkillen utan med tjötrövtanter i stället. Mattias hade varit roligare. Fast ingen flirtvarning där. Sånt kan kännas så tydligt ibland. Ofta. Men hur ofta man har fel vet jag inte, och vad som ger känsla av flirt/oflirt vet jag inte heller. Men det har ju med fokus och motintresse att göra. Flirtandets interaktion... Undrar om det finns nån avhandling.
Sen har det varit lite såna där distansdagar med småjobbiga känslor så att jag blir lite lite undvikande, inte hänger kvar som jag brukar, inte nappar på allt... Och sen får jag en jobbig känsla för att vi umgås mindre. Så störd är jag. Men det jobbiga botas så enkelt med en sjysst stund i tv-soffan, en blodapelsin och rostade solrosfrön. Nu känns det bra igen. Jag är inte kär i honom. För fatta vilket helvete det hade varit, det hade aldrig gått så här soft till. Det här är nåt annat, men jag vet inte vad.
Trots att jag var tillåten enligt ölräknarpolisen
16 januari
Igår var jag ute med Tuva-Li, Gunnel, Gunnels kompis Annika, Desirée och hennes kompis Fanny. Trevligt!
Erfor tre personlighetsförändringar hos mig själv också:
Helplankar på vagnen och tycker det är lugnt.
Ingen hitta nåt strul-drivkraft
När de andra beställde sin sista öl kände jag att det vore väl onödigt och sket i att ta en, trots att jag var tillåten enligt ölräknarpolisen. När hände nåt sånt sist?
Idag var det rep, och sen såg vi Ghost world, och så lyssnade jag och Kalle lite på Ted Gärdestad. Hemska texter. Äckliga smygtittare som ligger naken bakom buskarna.
Det är lite lugnare nu. Lite mindre roligt.
Igår var jag ute med Tuva-Li, Gunnel, Gunnels kompis Annika, Desirée och hennes kompis Fanny. Trevligt!
Erfor tre personlighetsförändringar hos mig själv också:
Helplankar på vagnen och tycker det är lugnt.
Ingen hitta nåt strul-drivkraft
När de andra beställde sin sista öl kände jag att det vore väl onödigt och sket i att ta en, trots att jag var tillåten enligt ölräknarpolisen. När hände nåt sånt sist?
Idag var det rep, och sen såg vi Ghost world, och så lyssnade jag och Kalle lite på Ted Gärdestad. Hemska texter. Äckliga smygtittare som ligger naken bakom buskarna.
Det är lite lugnare nu. Lite mindre roligt.
tisdag 14 januari 2020
Så sjysst med tekvällar
14 januari
Jag och Jane gick runt sjön, det var väldigt trevligt. Sen har jag jobbat på att leta popklubbar. Mayday lär ju i alla fall gå vägen.
Segade mig men stack iväg sen till Elsa. Det är så sjysst med tekvällar! Folk blir så mycket trevligare och mer uppmärksamma på varann utan alkohol. Slarvade bort ett potentiellt ragg (lingvist), men hade trevligt ändå. Träffade Lisa denna gång också, och Edward såklart, och kärnvapenpaula.
Imorgon blir det öl. Hoppas inte Kalle ska med, jag får ju alltid ångest av att festa med honom. Det kommer väl av svartsjuketouchar, känsla av beteendekontrollbrist och nåt slags oborttagbar dum förväntning som stärks av alkoholen.
Jag och Jane gick runt sjön, det var väldigt trevligt. Sen har jag jobbat på att leta popklubbar. Mayday lär ju i alla fall gå vägen.
Segade mig men stack iväg sen till Elsa. Det är så sjysst med tekvällar! Folk blir så mycket trevligare och mer uppmärksamma på varann utan alkohol. Slarvade bort ett potentiellt ragg (lingvist), men hade trevligt ändå. Träffade Lisa denna gång också, och Edward såklart, och kärnvapenpaula.
Imorgon blir det öl. Hoppas inte Kalle ska med, jag får ju alltid ångest av att festa med honom. Det kommer väl av svartsjuketouchar, känsla av beteendekontrollbrist och nåt slags oborttagbar dum förväntning som stärks av alkoholen.
söndag 12 januari 2020
Vi drog ut datorn och trängdes i soffan
13 januari
Fixade grejer, sen var det bandsnack, och vi fixade ihop ett gäng promo-ex. Bara att börja sitt administrativa krafs nu. Ikväll skulle vi se "Saw", världens läskigaste film enligt Kalle. Vi drog ut datorn och trängdes i soffan, jag Kalle och Rut. Filmen var nog inte så läskig. De andra flög rätt mycket, jag har nog avtrubbad reaktionsförmåga eller är svårskrämd.
Mysigt att trängas i alla fall. Hasade ner mig och tänkte på vad mysigt det varit att luta huvet mot hans axel men att tanken räckte. Sen gjorde jag det i alla fall litegrann, för det var lätt gjort. Fast det kändes ändå sen som att det kanske var för mycket. Men varför skulle det? Det var verkligen inte menat som nån signal. Bara bekvämt och trevligt. Imorgon ska jag på tekväll, hoppas jag får nåt ragg, det behövs!
Fixade grejer, sen var det bandsnack, och vi fixade ihop ett gäng promo-ex. Bara att börja sitt administrativa krafs nu. Ikväll skulle vi se "Saw", världens läskigaste film enligt Kalle. Vi drog ut datorn och trängdes i soffan, jag Kalle och Rut. Filmen var nog inte så läskig. De andra flög rätt mycket, jag har nog avtrubbad reaktionsförmåga eller är svårskrämd.
Mysigt att trängas i alla fall. Hasade ner mig och tänkte på vad mysigt det varit att luta huvet mot hans axel men att tanken räckte. Sen gjorde jag det i alla fall litegrann, för det var lätt gjort. Fast det kändes ändå sen som att det kanske var för mycket. Men varför skulle det? Det var verkligen inte menat som nån signal. Bara bekvämt och trevligt. Imorgon ska jag på tekväll, hoppas jag får nåt ragg, det behövs!
Sen hade han ändå inte lagt sig
12 januari
Vet verkligen inte vart den här dagen tog vägen. Jag lagade i alla fall soppa och bakade bröd (Bra recept: Stekt lök, rivna morötter/potatis, vitlök, buljong, passerade tomater, mycket chilisås, peppar m.fl. kryddor, snabbmakaroner, sojagrädde till.).
Sen hängde vi väl lite i soffan och gick till cafét en stund. Mycket folk, men jag var inte på folkhumör, så jag och Kalle pratade mest med varann, och sen gick vi upp och satt vid hans dator och laddade filmer, och sen kändes det jobbigt när han sa "nu ska jag lägga mig snart". Jag gick och spelade lite synt, sen hade han ändå inte lagt sig utan snackade med Rut, då kändes det ännu jobbigare och så grymt patetiskt, men det är ju sån här jag blir förr eller senare.
Vet verkligen inte vart den här dagen tog vägen. Jag lagade i alla fall soppa och bakade bröd (Bra recept: Stekt lök, rivna morötter/potatis, vitlök, buljong, passerade tomater, mycket chilisås, peppar m.fl. kryddor, snabbmakaroner, sojagrädde till.).
Sen hängde vi väl lite i soffan och gick till cafét en stund. Mycket folk, men jag var inte på folkhumör, så jag och Kalle pratade mest med varann, och sen gick vi upp och satt vid hans dator och laddade filmer, och sen kändes det jobbigt när han sa "nu ska jag lägga mig snart". Jag gick och spelade lite synt, sen hade han ändå inte lagt sig utan snackade med Rut, då kändes det ännu jobbigare och så grymt patetiskt, men det är ju sån här jag blir förr eller senare.
Rätt tråkig kväll får jag väl säga
11 januari
Åh, det är jättegosigt att lägga sig nu. Jag har köpt nytt täcke och kudde! Var och shoppade loss rätt ordentligt på Backaplan. Sen blev det en rätt tråkig kväll får jag väl säga. Chattade ett rejält tag med Anine, Maria, Carin, Thomas. Usch vad jag blev mätt på det. Sen såg vi på tv länge fast det inte var så mycket bra, blev rätt mätt på det också. Men satt väl uppe till Kalle kom hem för att jag kände att jag behövde träffa honom en liten stund. Jag äter det där nu.
Att det håller i sig så som det gör utan framsteg eller förändringar måste ju tyda på att vi gillar det så här, vill ha det så. Annars hade det för längesen hänt nåt eller lagts ner. Men det är en märklig grej.
Åh, det är jättegosigt att lägga sig nu. Jag har köpt nytt täcke och kudde! Var och shoppade loss rätt ordentligt på Backaplan. Sen blev det en rätt tråkig kväll får jag väl säga. Chattade ett rejält tag med Anine, Maria, Carin, Thomas. Usch vad jag blev mätt på det. Sen såg vi på tv länge fast det inte var så mycket bra, blev rätt mätt på det också. Men satt väl uppe till Kalle kom hem för att jag kände att jag behövde träffa honom en liten stund. Jag äter det där nu.
Att det håller i sig så som det gör utan framsteg eller förändringar måste ju tyda på att vi gillar det så här, vill ha det så. Annars hade det för längesen hänt nåt eller lagts ner. Men det är en märklig grej.
Bra avslappnad i att göra ganska lite
10 januari
Jag har haft en soft dag igen, är sådär bra avslappnad i att göra ganska lite och vara hemma. Spanade rotvältor i skogen i alla fall. Sen har jag väl spelat rätt mycket. Mia, Rut och Jane käkade ihop och flamsade och stängde in sig på Janes rum sen. Får några små utanförskänslor, men jag ville ju inte vara med. Jag pratade i telefon med Desirée och Sarah.
Det är grymt att spela piano, en sån uppenbarelse hur lätt det är att hitta tonerna, ta ut låtar, och så kan jag ju ha hörlurar och spela mitt i natten.
Avslutade kvällen med lite kökssnack om roliga namn folk visst heter. Vad sägs om Eisenbeisser? Eller Nermin Kuko.
Han är söt. Utan attraktionen hade det varit så mycket lättare att hålla sig kall i det här. Naturligtvis. Inget känns jobbigt än, men vet ju att det kommer, mönstrena är förutsägbara och patetiska, men är det en sån big deal egentligen?
Jag har haft en soft dag igen, är sådär bra avslappnad i att göra ganska lite och vara hemma. Spanade rotvältor i skogen i alla fall. Sen har jag väl spelat rätt mycket. Mia, Rut och Jane käkade ihop och flamsade och stängde in sig på Janes rum sen. Får några små utanförskänslor, men jag ville ju inte vara med. Jag pratade i telefon med Desirée och Sarah.
Det är grymt att spela piano, en sån uppenbarelse hur lätt det är att hitta tonerna, ta ut låtar, och så kan jag ju ha hörlurar och spela mitt i natten.
Avslutade kvällen med lite kökssnack om roliga namn folk visst heter. Vad sägs om Eisenbeisser? Eller Nermin Kuko.
Han är söt. Utan attraktionen hade det varit så mycket lättare att hålla sig kall i det här. Naturligtvis. Inget känns jobbigt än, men vet ju att det kommer, mönstrena är förutsägbara och patetiska, men är det en sån big deal egentligen?
Träden låg i plockepinn
9 januari
Segrfukost som vanligt, sen gick jag och Kalle på en rätt rejäl promenad och kollade in slagfältet efter stormen. Träden låg i plockepinn på vissa ställen. Resten av dagen försvann rätt fort. Spelade lite synt, men annars blev det mest att jag hängde med Kalle. Vi drog igenom pjäsmanuset han repar, det var rätt kul. Så nu har vi sagt att vi älskar varann. Sen när jag satt vid datorn/synten kom han och skulle prova synten och så blev det att vi fortsatte hänga, lyssna på varandras låtar och så. Han är bra på att göra söta syntlåtar. Och jag blir peppad själv på att lära mig.
Idag var det han som ville hänga hela tiden, det var nästan så jag var lite less på honom nu på slutet, fast ändå inte... Tänkte på att jag skulle aldrig orka hålla på och ge honom så här mycket uppmärksamhet, utrymme i mitt liv och respons på saker han gör och snackar om ifall jag inte var svag för honom. Men han älskar det ju. Och jag mår lite illa av att tänka på det, är det här lite galet egentligen? Samtidigt får ju jag bekräftelse av att se hur gärna han vill vara med mig. Ikväll lade jag mig till och med först.
Segrfukost som vanligt, sen gick jag och Kalle på en rätt rejäl promenad och kollade in slagfältet efter stormen. Träden låg i plockepinn på vissa ställen. Resten av dagen försvann rätt fort. Spelade lite synt, men annars blev det mest att jag hängde med Kalle. Vi drog igenom pjäsmanuset han repar, det var rätt kul. Så nu har vi sagt att vi älskar varann. Sen när jag satt vid datorn/synten kom han och skulle prova synten och så blev det att vi fortsatte hänga, lyssna på varandras låtar och så. Han är bra på att göra söta syntlåtar. Och jag blir peppad själv på att lära mig.
Idag var det han som ville hänga hela tiden, det var nästan så jag var lite less på honom nu på slutet, fast ändå inte... Tänkte på att jag skulle aldrig orka hålla på och ge honom så här mycket uppmärksamhet, utrymme i mitt liv och respons på saker han gör och snackar om ifall jag inte var svag för honom. Men han älskar det ju. Och jag mår lite illa av att tänka på det, är det här lite galet egentligen? Samtidigt får ju jag bekräftelse av att se hur gärna han vill vara med mig. Ikväll lade jag mig till och med först.
tisdag 7 januari 2020
Sen såg vi på skräckfilm och drack glögg
8 januari
Idag blev en hemmadag. Storm ute, var bara på en liten promenad för kul. Har hängt med Rut och Kalle, och så har jag börjat spela synt. Gjorde en låt. Sen såg vi på skräckfilm och drack glögg. Det blev aldrig tillräckligt läskigt, men vi hade kul i alla fall.
Känns lite nu som att jag kanske ändå kommer behöva stålsätta mig en aning. Men står stadigt på balansbrädan nu i alla fall, utan beteendejustering (den här dagboken kräver lexikon för att läsas).
Idag blev en hemmadag. Storm ute, var bara på en liten promenad för kul. Har hängt med Rut och Kalle, och så har jag börjat spela synt. Gjorde en låt. Sen såg vi på skräckfilm och drack glögg. Det blev aldrig tillräckligt läskigt, men vi hade kul i alla fall.
Känns lite nu som att jag kanske ändå kommer behöva stålsätta mig en aning. Men står stadigt på balansbrädan nu i alla fall, utan beteendejustering (den här dagboken kräver lexikon för att läsas).
Kul att han är hemma
7 januari
Testet gick bra. Såklart. Jobbet kändes ju också bra. Usch med morgnar, men annars är det ju verkligen ingen ångest i det där jobbet.
Jag tog en promenad i regnet och storhandlade. Kalle var hemma när jag kom. Lite uppdateringspladder. Och det är kul att han är hemma, men det känns bara extremt konstigt nu att tänka sig att jag skulle känna mig kär i honom, tycka nåt är jobbigt, vilja ta upp det...Vad bra att jag känner så nu.
Vi såg på A beautiful mind och spelade Labyrint. Perfekt ikväll. Det har varit småkul.
Testet gick bra. Såklart. Jobbet kändes ju också bra. Usch med morgnar, men annars är det ju verkligen ingen ångest i det där jobbet.
Jag tog en promenad i regnet och storhandlade. Kalle var hemma när jag kom. Lite uppdateringspladder. Och det är kul att han är hemma, men det känns bara extremt konstigt nu att tänka sig att jag skulle känna mig kär i honom, tycka nåt är jobbigt, vilja ta upp det...Vad bra att jag känner så nu.
Vi såg på A beautiful mind och spelade Labyrint. Perfekt ikväll. Det har varit småkul.
Hur ska det gå till att man vill ha barn ihop med nån?
6 januari
Usch, ännu en typ sömnlös natt. Men jobbet blev väldigt soft också. Sen var jag och Kristian hos Hanif, vi lagade käk åt dom, och träffade lillgrabben Stefan. Han var jätteliten och jättesöt. Blir rätt sugen på nåt vis, men kände ju också så starkt att det som kändes så härligt var att de var två om sitt barn. Klart jag vill ha barn, kanske inte om skitmånga år, men hur ska det gå till att man vill ha barn IHOP med nån? Usch vad jobbigt det vore om jag mot förmodan får ett positivt gravtest imorgon.
Kalle inte hemma idag heller. Suck. Vad förnedrande om han inte längtar ett skit efter mig också, som jag håller på. Men det måste han väl göra, lite i alla fall.
Usch, ännu en typ sömnlös natt. Men jobbet blev väldigt soft också. Sen var jag och Kristian hos Hanif, vi lagade käk åt dom, och träffade lillgrabben Stefan. Han var jätteliten och jättesöt. Blir rätt sugen på nåt vis, men kände ju också så starkt att det som kändes så härligt var att de var två om sitt barn. Klart jag vill ha barn, kanske inte om skitmånga år, men hur ska det gå till att man vill ha barn IHOP med nån? Usch vad jobbigt det vore om jag mot förmodan får ett positivt gravtest imorgon.
Kalle inte hemma idag heller. Suck. Vad förnedrande om han inte längtar ett skit efter mig också, som jag håller på. Men det måste han väl göra, lite i alla fall.
Han får ta och komma snart
5 januari
Idag for mamma. Jag har inte kommit mig för med så mycket alls. Bara ett projekt slutfört typ, tog bort ben på sängen, och fixat att träffa både Kristian och Hanif-familjen imorgon. Har helt ont nånstans nu. Äggstockarna kanske? Måste kolla upp det där.
Kalle är inte hemma än och han saknas väldigt mycket. Han får ta och komma snart. Men det känns nog mest bra att längta nu, inget spår av avgrundsdeppet jag kände på tåget innan jul.
Idag for mamma. Jag har inte kommit mig för med så mycket alls. Bara ett projekt slutfört typ, tog bort ben på sängen, och fixat att träffa både Kristian och Hanif-familjen imorgon. Har helt ont nånstans nu. Äggstockarna kanske? Måste kolla upp det där.
Kalle är inte hemma än och han saknas väldigt mycket. Han får ta och komma snart. Men det känns nog mest bra att längta nu, inget spår av avgrundsdeppet jag kände på tåget innan jul.
Bra att vara hemma
3 januari
Åkt hem. Det var trevligt. Nu är mamma här ett par dagar. Känns väldigt bra att vara hemma faktiskt. Börjar jobba lite redan imorgon också så jag slipper gå och gruva mig för det.
Här har jag bara träffat Rut. Kalle och Håkan har inte kommit än, men Håkan kommer inte flytta i alla fall. Härligt! Nu är vi ju väldigt stabila här. Kul att snacka med Rut igen. Sjysst att allt börjar. Nu när jag är på hemmaplan känner jag redan också att känslorna inte är så uppfuckade som de blir när man är långt bort med massa tänketid.
Åkt hem. Det var trevligt. Nu är mamma här ett par dagar. Känns väldigt bra att vara hemma faktiskt. Börjar jobba lite redan imorgon också så jag slipper gå och gruva mig för det.
Här har jag bara träffat Rut. Kalle och Håkan har inte kommit än, men Håkan kommer inte flytta i alla fall. Härligt! Nu är vi ju väldigt stabila här. Kul att snacka med Rut igen. Sjysst att allt börjar. Nu när jag är på hemmaplan känner jag redan också att känslorna inte är så uppfuckade som de blir när man är långt bort med massa tänketid.
Nån internetsida om tidiga graviditetstecken
2 januari
Idag mådde jag lite illa. Helt utan anledning. Så var jag inne på nån internetsida om tidiga graviditetstecken och såg att ett av den är urinvägsträngningar. Då mådde jag ännu sämre. Men jag nojjar mig säkert.
Åsa kom hit ikväll. Vi hade kul, snackade, käkade, sjöng karaoke. Riktigt sjysst att träffa henne igen. Efter det har jag väl packat lite, bränt mp3:or, filmat en bordshockeymatch... Tänkt lite på därhemma och vad kul det ska bli med karaoke, film, matlagningar, öl, och så har jag tänkt på att det bara är Kalle jag tänker på när jag tänker på att det ska bli kul. När känner jag så här för andra kompisar? Hur kär är jag egentligen? Och ändå vill jag inte riktigt erkänna det för mig.
Idag mådde jag lite illa. Helt utan anledning. Så var jag inne på nån internetsida om tidiga graviditetstecken och såg att ett av den är urinvägsträngningar. Då mådde jag ännu sämre. Men jag nojjar mig säkert.
Åsa kom hit ikväll. Vi hade kul, snackade, käkade, sjöng karaoke. Riktigt sjysst att träffa henne igen. Efter det har jag väl packat lite, bränt mp3:or, filmat en bordshockeymatch... Tänkt lite på därhemma och vad kul det ska bli med karaoke, film, matlagningar, öl, och så har jag tänkt på att det bara är Kalle jag tänker på när jag tänker på att det ska bli kul. När känner jag så här för andra kompisar? Hur kär är jag egentligen? Och ändå vill jag inte riktigt erkänna det för mig.
Det har ju tillfört hösten en massa
1 januari
Oj så segt... Gick upp efter tre. Läste ut Nesser-boken, packade ihop, läste lite gamla Starlet. Sen for vi till pappa.
Det ska bli skönt ändå att inte vara med nattugglor hela tiden, nu när jag lägger mig är det ju sovdags på en gång, ingen skön stund för mig själv med musiklyssning hinns med. Och alla sover ihjäl sig på morgonen så att jag inte heller kan gå upp. Har det bra här såklart men längtar hem mycket.
Och funderar på Kalle såklart och hur det blir. Tänker på vårt bandspelarbus, soffglöggandet och musikdiggandet på lördagskvällen, allt annat sjysst häng under hela hösten. Jag tycker väldigt mycket om honom, och det har ju tillfört hösten en massa, i form av bekräftelse, umgänge, samhörighet, attraktion, och fåniga grubblerier. Inte som att ha en relation, men ett bra substitut. Sån tur man kan ha ibland när kärlekslivet är på tomgång. Är väl ingen tillfällighet att man jobbar upp nåt sånt då. Vill bara veta att det gett honom nåt också. Men han kanske inte bryr sig så värst.
Oj så segt... Gick upp efter tre. Läste ut Nesser-boken, packade ihop, läste lite gamla Starlet. Sen for vi till pappa.
Det ska bli skönt ändå att inte vara med nattugglor hela tiden, nu när jag lägger mig är det ju sovdags på en gång, ingen skön stund för mig själv med musiklyssning hinns med. Och alla sover ihjäl sig på morgonen så att jag inte heller kan gå upp. Har det bra här såklart men längtar hem mycket.
Och funderar på Kalle såklart och hur det blir. Tänker på vårt bandspelarbus, soffglöggandet och musikdiggandet på lördagskvällen, allt annat sjysst häng under hela hösten. Jag tycker väldigt mycket om honom, och det har ju tillfört hösten en massa, i form av bekräftelse, umgänge, samhörighet, attraktion, och fåniga grubblerier. Inte som att ha en relation, men ett bra substitut. Sån tur man kan ha ibland när kärlekslivet är på tomgång. Är väl ingen tillfällighet att man jobbar upp nåt sånt då. Vill bara veta att det gett honom nåt också. Men han kanske inte bryr sig så värst.
Så vi blev tvärtysta fram till tolvslaget
31 december
Idag var nog den tråkigaste nyårsafton jag varit med om. Vi var hos mormor som inte mådde så bra nu efter Markus, så det var sur och jobbig stämning och klockan SNIGLADE sig fram. Så kom räddningen, en film, Sånt är livet. Men rätt snart gick mormor upp, skitupprörd för att filmen var så hemsk. Så vi bytte kanal, åt fruktsallad, fortsatte sniglandet i dålig stämning. Peter Jöback sjöng och så, vi småpratade lite, då skrek plötsligt mormor "MÅSTE NI PRATA HELA TIDEN, KAN NI INTE LYSSNA" så vi blev tvärtysta fram till tolvslaget. Befrielse att åka hem,
Läste mina brev till mig själv. Prognoser. En del stämde, men mycket var fel. Som att bandet skulle gå åt skogen, att jag inte skulle hångla med Håkan, att jag skulle ha en relation på hösten, att jag skulle resa utomlands. Men 2004 har väl varit väldigt bra, allmänt sett.
Idag var nog den tråkigaste nyårsafton jag varit med om. Vi var hos mormor som inte mådde så bra nu efter Markus, så det var sur och jobbig stämning och klockan SNIGLADE sig fram. Så kom räddningen, en film, Sånt är livet. Men rätt snart gick mormor upp, skitupprörd för att filmen var så hemsk. Så vi bytte kanal, åt fruktsallad, fortsatte sniglandet i dålig stämning. Peter Jöback sjöng och så, vi småpratade lite, då skrek plötsligt mormor "MÅSTE NI PRATA HELA TIDEN, KAN NI INTE LYSSNA" så vi blev tvärtysta fram till tolvslaget. Befrielse att åka hem,
Läste mina brev till mig själv. Prognoser. En del stämde, men mycket var fel. Som att bandet skulle gå åt skogen, att jag inte skulle hångla med Håkan, att jag skulle ha en relation på hösten, att jag skulle resa utomlands. Men 2004 har väl varit väldigt bra, allmänt sett.
De fysiska orosmolnen tar ner humöret
30 december
De fysiska orosmolnen tar ju ner humöret, oundvikligt. Vad skönt det ska bli sen, om jag nu inte dör, att vara frisk och trygg.
Sen är jag väl lite uttråkad. Börjar tänka att det är väl ändå lite kul att känna sig förälskad? Men jag ska inte. Det ska vara lugnt och avfokuserat. Är rätt säker på att han kommer att hålla tillbaks en del nu. Känner det på mig. Han lär ju också ha tänkt lite.
De fysiska orosmolnen tar ju ner humöret, oundvikligt. Vad skönt det ska bli sen, om jag nu inte dör, att vara frisk och trygg.
Sen är jag väl lite uttråkad. Börjar tänka att det är väl ändå lite kul att känna sig förälskad? Men jag ska inte. Det ska vara lugnt och avfokuserat. Är rätt säker på att han kommer att hålla tillbaks en del nu. Känner det på mig. Han lär ju också ha tänkt lite.
En politisk aktion mot moderaterna
29 december
Idag hade jag väl rätt så ångest ett tag. Fortfarande känningar, och dessutom typ mens igen. Med så konstiga blödningar är det säkert nåt skit att jag är gravid typ, tänkte jag, men insåg att det kan jag nog avfärda, det är bara dagenefterpillret jag tog som fuckat upp det och gett en extrablödning. Men sen det andra... det har jag också förlikat mig med. Hellre det än en urinvägsinfektion som går upp i njurarna och jag måste transplantera dom och dör under operationen och pappa får stämma vårdcentralen här som inte såg bakterierna.
Men okej, bortsett från hypokondriångest har det varit en vanlig dag. Åkte till mamma. Har tråkat en del, men också gjort lite matutrensningsgegga med Henrik. Det blev verkligen bajs den här gången. Men om jag och Kalle gjorde en konstinstallation så gick jag och Henrik steget längre, en politisk aktion mot moderaterna. Lite spännande. Visste inte att poliserna faktiskt var runt hörnet dock. Men det gick bra.
Idag hade jag väl rätt så ångest ett tag. Fortfarande känningar, och dessutom typ mens igen. Med så konstiga blödningar är det säkert nåt skit att jag är gravid typ, tänkte jag, men insåg att det kan jag nog avfärda, det är bara dagenefterpillret jag tog som fuckat upp det och gett en extrablödning. Men sen det andra... det har jag också förlikat mig med. Hellre det än en urinvägsinfektion som går upp i njurarna och jag måste transplantera dom och dör under operationen och pappa får stämma vårdcentralen här som inte såg bakterierna.
Men okej, bortsett från hypokondriångest har det varit en vanlig dag. Åkte till mamma. Har tråkat en del, men också gjort lite matutrensningsgegga med Henrik. Det blev verkligen bajs den här gången. Men om jag och Kalle gjorde en konstinstallation så gick jag och Henrik steget längre, en politisk aktion mot moderaterna. Lite spännande. Visste inte att poliserna faktiskt var runt hörnet dock. Men det gick bra.
Vad sjysst det blir att åka tillbaks igen
28 december
Ingen urinvägsinfektion, provet var cleant, men jag känner ju att det är nåt. En viss oro såklart för att det ska vara nån värre skit. Det vore så störigt och orättvist. Jag har haft sex två gånger på ett helt år, använt kondom självfallet. Så går den sönder en av gångerna. Sån otur kan jag väl inte ha. Men får ta och kolla lite symptombeskrivningar hur som helst.
Idag blev rätt okej. Långpromenad med pappa. Tv-segande. Sen kom Maria. Vi snackade (hon ska inte flytta från Sollefteå ändå) och sjöng karaoke. Det är så beroendeframkallande. Sen blev det käk, och counterstrike. Jag gick vilse skitmycket.
"Ses snart" skriver Kalle i sms:et och det gör vi ju faktiskt kom jag på. Vad sjysst det blir att åka tillbaks igen. Hänga med alla dom, fortsätta grejandet med banden, jobba på nåt nytt ställe. Mera fester. Jag gillar mitt göteborgsliv.
Ingen urinvägsinfektion, provet var cleant, men jag känner ju att det är nåt. En viss oro såklart för att det ska vara nån värre skit. Det vore så störigt och orättvist. Jag har haft sex två gånger på ett helt år, använt kondom självfallet. Så går den sönder en av gångerna. Sån otur kan jag väl inte ha. Men får ta och kolla lite symptombeskrivningar hur som helst.
Idag blev rätt okej. Långpromenad med pappa. Tv-segande. Sen kom Maria. Vi snackade (hon ska inte flytta från Sollefteå ändå) och sjöng karaoke. Det är så beroendeframkallande. Sen blev det käk, och counterstrike. Jag gick vilse skitmycket.
"Ses snart" skriver Kalle i sms:et och det gör vi ju faktiskt kom jag på. Vad sjysst det blir att åka tillbaks igen. Hänga med alla dom, fortsätta grejandet med banden, jobba på nåt nytt ställe. Mera fester. Jag gillar mitt göteborgsliv.
Jag vill vara först
27 december
Åkte in och träffade Sandra i stan. Vi fikade och hängde, det var sjysst att snacka med henne igen. Ikväll har vi käkat tacos och tittat på the Village. Den var rätt sjysst.
Jag hämtade ut foton idag. Mycket svampkort var det. Skäggkalle ser rätt snygg ut. Men tänk om jag verkligen kunde lyckas hålla det på den här nivån när Kalle är min kompis som jag längtar efter att träffa men inte vill nåt mer med. Vad lätt och bra det vore. Men det kan jag ju glömma. Det här läggs inte ner förrän nån av oss träffar nån annan. Jag vill vara först men det är väl tveksamt.
Åkte in och träffade Sandra i stan. Vi fikade och hängde, det var sjysst att snacka med henne igen. Ikväll har vi käkat tacos och tittat på the Village. Den var rätt sjysst.
Jag hämtade ut foton idag. Mycket svampkort var det. Skäggkalle ser rätt snygg ut. Men tänk om jag verkligen kunde lyckas hålla det på den här nivån när Kalle är min kompis som jag längtar efter att träffa men inte vill nåt mer med. Vad lätt och bra det vore. Men det kan jag ju glömma. Det här läggs inte ner förrän nån av oss träffar nån annan. Jag vill vara först men det är väl tveksamt.
Att Floyd vill träffa mig igen
26 december
Vi packade oss iväg och skulle på hockey idag, men det var utsålt, så vi for till Valbo och köpte en radio som Henrik kunde följa matchen på. Skor också. Ikväll har jag druckit flera dl pressad citron, men det verkar inte hjälpa mycket mot den förbannade urinvägsinfektionen. Vi har laddat lite karaoke och så, lyssnat på Karin Dreijer, sett lite tv.
Nu har jag kommit på en ny grej igen, det är att Kalle är ett lillebrorssubstitut för mig. En lekkompis, nån att gå loss i barnsligheter med. Men man kan ju inte vara kär i sin lillebror? Så då är jag väl inte det. Nä jag är rätt nykter igen nu, och har svårt att se hur jag kunnat tänka som jag gjort. Kanske blir rätt lugnt att komma tillbaks.
Men har ju en annan grej att ta tag i också, som jag väl borde sköta snyggt på nåt sätt, att Floyd vill träffa mig igen. Jag hade ju kunnat göra det lättare för mig, men det var så skönt att säga "jag ska bort nu, kommer hem efter nyår". "Kan du ringa när du är tillbaks" sa han, och jag sa att jag skulle det. Så vad ska jag göra, bara skita i det eller vara rak? Jag vill ju inte träffa honom, fast han är snäll. Möjligtvis skulle jag kunna träffa honom bara för att ha sex, men det vet jag inte heller om jag skulle vilja, vet bara att jag blev kåt vid det där tillfället. Tänker nog för mycket på vad annat folk tänker också.
Vi packade oss iväg och skulle på hockey idag, men det var utsålt, så vi for till Valbo och köpte en radio som Henrik kunde följa matchen på. Skor också. Ikväll har jag druckit flera dl pressad citron, men det verkar inte hjälpa mycket mot den förbannade urinvägsinfektionen. Vi har laddat lite karaoke och så, lyssnat på Karin Dreijer, sett lite tv.
Nu har jag kommit på en ny grej igen, det är att Kalle är ett lillebrorssubstitut för mig. En lekkompis, nån att gå loss i barnsligheter med. Men man kan ju inte vara kär i sin lillebror? Så då är jag väl inte det. Nä jag är rätt nykter igen nu, och har svårt att se hur jag kunnat tänka som jag gjort. Kanske blir rätt lugnt att komma tillbaks.
Men har ju en annan grej att ta tag i också, som jag väl borde sköta snyggt på nåt sätt, att Floyd vill träffa mig igen. Jag hade ju kunnat göra det lättare för mig, men det var så skönt att säga "jag ska bort nu, kommer hem efter nyår". "Kan du ringa när du är tillbaks" sa han, och jag sa att jag skulle det. Så vad ska jag göra, bara skita i det eller vara rak? Jag vill ju inte träffa honom, fast han är snäll. Möjligtvis skulle jag kunna träffa honom bara för att ha sex, men det vet jag inte heller om jag skulle vilja, vet bara att jag blev kåt vid det där tillfället. Tänker nog för mycket på vad annat folk tänker också.
Ska nog hinna tuggas om många gånger till
25 december
Och så idag känns allt mest segt och trist och intetsägande. Lite urinvägsinfektionskänningar, nån sjysst promenad för mig själv i snön, Masjävlar på bio...
Men jag är lite disharmonisk och det beror inte på några fåniga känslor som jag trodde förut. Känns som den grejen lagt sig till sist, för den här gången, men ska nog hinna tuggas om många gånger till. Om han hade bemödat sig med att svara på mitt sms hade läget såklart känts annorlunda, till exempel. Men nu känns det bara meningslöst, stopp på scenariotänkandet och ömket och snackplanerandet. Skönt.
Och så idag känns allt mest segt och trist och intetsägande. Lite urinvägsinfektionskänningar, nån sjysst promenad för mig själv i snön, Masjävlar på bio...
Men jag är lite disharmonisk och det beror inte på några fåniga känslor som jag trodde förut. Känns som den grejen lagt sig till sist, för den här gången, men ska nog hinna tuggas om många gånger till. Om han hade bemödat sig med att svara på mitt sms hade läget såklart känts annorlunda, till exempel. Men nu känns det bara meningslöst, stopp på scenariotänkandet och ömket och snackplanerandet. Skönt.
Hade lust att slänga iväg ett sms
24 december
En helt ok julafton antar jag. Käkfixande, ätande, tv, halvdan karaoke, promenad... Och så ett nytt förhållningssätt som jag hoppas att jag tycker är bra, inte bara mitt i natten. Hade lust att slänga iväg ett sms till Kalle om att var sjysst att gå loss på karaoke även på släktingjulafton. Men det "borde" jag ju inte göra. Så tänkte jag på att om det varit jag och vem som helst, typ Rut eller Jane som peppat på grejen hade jag ju slängt iväg messet utan tanke. Aha, det är det som är grejen tänkte jag. Och skickade iväg det utan ångest.
Jag ska inte behöva vakta på mitt beteende så här, det måste läggas ner. Om det är kompisar vi ska vara måste det få vara ohämmat. Kanske är det vad jag saknar när jag tror mig sakna att vara mer än kompis med honom.
Jag längtar så mycket efter honom. Måste få göra det, utan att kräkas på hur kär jag verkar vara. För det är till stor del bara kompislängtan. Och jag tror det är en bra utgångspunkt i ett snack också. Soft och säkert. Jag vill reda ut det här så jag slipper tänka på ifall jag flirtar med dig eller inte.
En helt ok julafton antar jag. Käkfixande, ätande, tv, halvdan karaoke, promenad... Och så ett nytt förhållningssätt som jag hoppas att jag tycker är bra, inte bara mitt i natten. Hade lust att slänga iväg ett sms till Kalle om att var sjysst att gå loss på karaoke även på släktingjulafton. Men det "borde" jag ju inte göra. Så tänkte jag på att om det varit jag och vem som helst, typ Rut eller Jane som peppat på grejen hade jag ju slängt iväg messet utan tanke. Aha, det är det som är grejen tänkte jag. Och skickade iväg det utan ångest.
Jag ska inte behöva vakta på mitt beteende så här, det måste läggas ner. Om det är kompisar vi ska vara måste det få vara ohämmat. Kanske är det vad jag saknar när jag tror mig sakna att vara mer än kompis med honom.
Jag längtar så mycket efter honom. Måste få göra det, utan att kräkas på hur kär jag verkar vara. För det är till stor del bara kompislängtan. Och jag tror det är en bra utgångspunkt i ett snack också. Soft och säkert. Jag vill reda ut det här så jag slipper tänka på ifall jag flirtar med dig eller inte.
måndag 6 januari 2020
Som vanligt förutom att farfar blir äldre
23 december
Är hos farmor och farfar nu, och det är väl typ som vanligt förutom att farfar blir äldre väldigt fort, och att "de vuxna" går och lägger sig tidigare än samtliga kids nu... Ändå byter de fortfarande julklappar åt oss. Och vi bara tar emot.
Snökaos när vi for idag. Vi satt allihop med varsin freestyle typ hela resan i stället för att prata.
Igår kväll hade jag en skriftlig monolog för att reda ut hur det skulle kännas att snacka med Kalle. Det kändes bra. Allt blev fint avdramatiserat och inte speciellt jobbigt, och jag somnade fast besluten att låta det där snacket bli av nån gång. Men idag var det inte lika självklart förstås. Det är värre än jag tänkt det här, tar så mycket tankektraft, jag fattar inte. Inte speciellt kul just nu.
Är hos farmor och farfar nu, och det är väl typ som vanligt förutom att farfar blir äldre väldigt fort, och att "de vuxna" går och lägger sig tidigare än samtliga kids nu... Ändå byter de fortfarande julklappar åt oss. Och vi bara tar emot.
Snökaos när vi for idag. Vi satt allihop med varsin freestyle typ hela resan i stället för att prata.
Igår kväll hade jag en skriftlig monolog för att reda ut hur det skulle kännas att snacka med Kalle. Det kändes bra. Allt blev fint avdramatiserat och inte speciellt jobbigt, och jag somnade fast besluten att låta det där snacket bli av nån gång. Men idag var det inte lika självklart förstås. Det är värre än jag tänkt det här, tar så mycket tankektraft, jag fattar inte. Inte speciellt kul just nu.
Att ingen annan verkar märka nåt
21 december
Var lite på stan, och sen till Mormor. Konstigt att inte Markus var där och aldrig kommer vara det heller... Men det verkar gå rätt bra för mormor i alla fall. Var hemma ett tag innan vi for och hämtade brorsan i Ljusdal. Det var en mysig bilfärd. Sen blev jag lite less när vi snackade om festen, och han INTE sa "Men är det nåt mellan dig och Kalle eller?". Det oroar mig att ingen annan verkar märka nåt. Tänk om det bara är i mitt huvud då. För övrigt har jag gått loss idag på tramsiga scenarion, nu kräks jag snart på mig.
Var lite på stan, och sen till Mormor. Konstigt att inte Markus var där och aldrig kommer vara det heller... Men det verkar gå rätt bra för mormor i alla fall. Var hemma ett tag innan vi for och hämtade brorsan i Ljusdal. Det var en mysig bilfärd. Sen blev jag lite less när vi snackade om festen, och han INTE sa "Men är det nåt mellan dig och Kalle eller?". Det oroar mig att ingen annan verkar märka nåt. Tänk om det bara är i mitt huvud då. För övrigt har jag gått loss idag på tramsiga scenarion, nu kräks jag snart på mig.
Är det inte bara en Surtsaräven-backup
20 december
Det var en seg morgon. Sen gick vi en sväng i alla fall, for och handlade, käkade tacos, drack lite folköl. Rätt så trevligt. Är inte sådär avgrundsdeppig som jag var igår. Nu är det väl mer lite hemlängtan jag känner, efter dem allihop. Men mest han, det är klart. Det är inget jag borde deppa över dock, om ett par veckor kommer vi glatt se varann igen, gå ut och gå, käka sega frukostar, styra upp karaoke, festa...
En sak jag skulle fundera på blev lite överhoppad i den här tvärförälskelsegrejen. Det är "vad vill jag egentligen?" Det har jag tänkt lite på ikväll. Till att börja med har jag det jag känt hela tiden "jag är attraherad, jag skulle vilja strula med honom, jag vill att det ska vara nästan nåt, men vara tillsammans med honom - nej". Men är det inte bara en Surtsaräven-backup att jag tänker så? Om jag tar bort allt sånt och verkligen känner efter drömscenariot - klart jag skulle vilja ha ett förhållande med honom just nu. Det är inget långsiktigt jag ser framför mig, ingen djup kärlek, inget förlora sig... utan en behaglig fortsatt kompisrelation på den nivån vi har nu, med tillägg av fysisk närhet. Och jag skulle ha kontroll, inget underläge. Det vore helt sjysst just nu. Jag skulle mer än gärna vakna i hans säng, pussa honom i nacken medan han diskar, bli klängd på i tv-soffan.
Då så. Så lätt var det alltså att tänka över den frågan. Men nu ska jag sätta på Surtsaräven-backupen igen så det inte blir för farligt.
Det var en seg morgon. Sen gick vi en sväng i alla fall, for och handlade, käkade tacos, drack lite folköl. Rätt så trevligt. Är inte sådär avgrundsdeppig som jag var igår. Nu är det väl mer lite hemlängtan jag känner, efter dem allihop. Men mest han, det är klart. Det är inget jag borde deppa över dock, om ett par veckor kommer vi glatt se varann igen, gå ut och gå, käka sega frukostar, styra upp karaoke, festa...
En sak jag skulle fundera på blev lite överhoppad i den här tvärförälskelsegrejen. Det är "vad vill jag egentligen?" Det har jag tänkt lite på ikväll. Till att börja med har jag det jag känt hela tiden "jag är attraherad, jag skulle vilja strula med honom, jag vill att det ska vara nästan nåt, men vara tillsammans med honom - nej". Men är det inte bara en Surtsaräven-backup att jag tänker så? Om jag tar bort allt sånt och verkligen känner efter drömscenariot - klart jag skulle vilja ha ett förhållande med honom just nu. Det är inget långsiktigt jag ser framför mig, ingen djup kärlek, inget förlora sig... utan en behaglig fortsatt kompisrelation på den nivån vi har nu, med tillägg av fysisk närhet. Och jag skulle ha kontroll, inget underläge. Det vore helt sjysst just nu. Jag skulle mer än gärna vakna i hans säng, pussa honom i nacken medan han diskar, bli klängd på i tv-soffan.
Då så. Så lätt var det alltså att tänka över den frågan. Men nu ska jag sätta på Surtsaräven-backupen igen så det inte blir för farligt.
Sitter på tåget, sagt godnatt
19 december
Sitter på tåget, sagt god natt till Kalle och Håkan, så nu håller jag på och lyssnar på musik och kämpar med att inte vara patetisk. Det går inget vidare. Hur har det kunnat bli så här, hur kan jag vara den som känner så här, som tycker att det gör ont och frustrerar... Blir förbannad.
Igår var en rätt trevlig dag. Seg frukost, en kort promenad, sen satte vi igång med julbordet, och det blev suveränt gott. Glöggade och lyssnade på musik och käkade knäck i soffan. Folk droppade av till diverse aktiviteter, jag och Kalle hängde kvar och hade väldigt trevligt. Vi har så kul ihop, när det känns sådär vill jag ju bara hänga med honom hela tiden.
Så kom Kristian. Vi snackade en del alla tre, sen drog Kalle. Jag och Kristian lyssnade på musik, våra inspelningar bl.a. (en låt handlar ju om vår relation), och spelade lite. Sen for vi till Lotta. Det var okej där, men jag var lite låg och tyst på slutet. Trött också. Sov över där och hade en bra seg frukostmorgon med en Annelie från Borås. Så idag blev stressig! Varvat packning, chumbawambabrännande och ätande av Kalles kakor.
Hos Mamma nu. På tåget var det trevligt, men jag blev rådeppig så fort de lagt sig. (Jag snodde mig en kram från Kalle som var råstel). Blä vad jag håller på.
Sitter på tåget, sagt god natt till Kalle och Håkan, så nu håller jag på och lyssnar på musik och kämpar med att inte vara patetisk. Det går inget vidare. Hur har det kunnat bli så här, hur kan jag vara den som känner så här, som tycker att det gör ont och frustrerar... Blir förbannad.
Igår var en rätt trevlig dag. Seg frukost, en kort promenad, sen satte vi igång med julbordet, och det blev suveränt gott. Glöggade och lyssnade på musik och käkade knäck i soffan. Folk droppade av till diverse aktiviteter, jag och Kalle hängde kvar och hade väldigt trevligt. Vi har så kul ihop, när det känns sådär vill jag ju bara hänga med honom hela tiden.
Så kom Kristian. Vi snackade en del alla tre, sen drog Kalle. Jag och Kristian lyssnade på musik, våra inspelningar bl.a. (en låt handlar ju om vår relation), och spelade lite. Sen for vi till Lotta. Det var okej där, men jag var lite låg och tyst på slutet. Trött också. Sov över där och hade en bra seg frukostmorgon med en Annelie från Borås. Så idag blev stressig! Varvat packning, chumbawambabrännande och ätande av Kalles kakor.
Hos Mamma nu. På tåget var det trevligt, men jag blev rådeppig så fort de lagt sig. (Jag snodde mig en kram från Kalle som var råstel). Blä vad jag håller på.
Om det inte blir nåt på vägen hem nu
17 december
Hyfsat känsloladdad kväll antar jag. Just nu känns det kanske inget vidare, men...
Spelningen gick bra. Sen var det karaokefest. Jag fick svårhanterbar respons. Fiona grät och snackade länge med mig om hur underbara låtar jag gör... Hon var full visserligen, men menade ju vad hon sa. Lexi sa ungefär lika fylleuppriktigt att hon var kär i mig. Första gången jag får sån kraftig respons "Du får mig att gå sönder lite...". Känns väldigt starkt.
Sen har ju jag och Kalle suttit och tightat oss hela kvällen. Jag tänkte att "om det inte blir så att vi gör nåt eller säger nåt på vägen hem nu så kommer det aldrig att hända". Och så är det nog. Skogspromenaden i månskenet blev extremneutral. Soffsamtalet lyckades jag leda lite in på nåt spår. Vi pratade om Ruts killbesattheter. Jag sa "Vore kanske skönt ändå att bara kunna släppa loss som hon gör... Inte ha en massa tillbakahållning, tänka förnuftigt på vad man får känna eller inte". Han sa att han är väldigt mycket så, att han tänker. Sen vet jag inte vad vi sa, men det blev väl tyst ett bra tag också, och LITE nära var jag nog där, men ögonblicket försvann.
Jag tror inte han vill. Han vill dock förbannat mycket att jag ska vilja ha honom, och det är det jag känner.
Usch. Less.
Hyfsat känsloladdad kväll antar jag. Just nu känns det kanske inget vidare, men...
Spelningen gick bra. Sen var det karaokefest. Jag fick svårhanterbar respons. Fiona grät och snackade länge med mig om hur underbara låtar jag gör... Hon var full visserligen, men menade ju vad hon sa. Lexi sa ungefär lika fylleuppriktigt att hon var kär i mig. Första gången jag får sån kraftig respons "Du får mig att gå sönder lite...". Känns väldigt starkt.
Sen har ju jag och Kalle suttit och tightat oss hela kvällen. Jag tänkte att "om det inte blir så att vi gör nåt eller säger nåt på vägen hem nu så kommer det aldrig att hända". Och så är det nog. Skogspromenaden i månskenet blev extremneutral. Soffsamtalet lyckades jag leda lite in på nåt spår. Vi pratade om Ruts killbesattheter. Jag sa "Vore kanske skönt ändå att bara kunna släppa loss som hon gör... Inte ha en massa tillbakahållning, tänka förnuftigt på vad man får känna eller inte". Han sa att han är väldigt mycket så, att han tänker. Sen vet jag inte vad vi sa, men det blev väl tyst ett bra tag också, och LITE nära var jag nog där, men ögonblicket försvann.
Jag tror inte han vill. Han vill dock förbannat mycket att jag ska vilja ha honom, och det är det jag känner.
Usch. Less.
Ännu flamsigare och tramsigare
16 december
Ännu flamsigare och tramsigare. Eller får jag bara för mig det? För varför märker ingen annan?
Ännu flamsigare och tramsigare. Eller får jag bara för mig det? För varför märker ingen annan?
Hon greppade inte att det var låten från filmen
15 december
Både Kalle och jag sov skitkasst och oroligt, och drömde en massa om hur vårt bus gick fel. Sen gick det ändå helt vägen på Jane - utom på en punkt, hon greppade inte att det var låten från filmen! Men hon var helt glad "Va? Kommer ni in och spelar musik för mig på morgonen?". Det var inte Håkan. Han kastade arga kuddar.
Jag ställde ingen klocka sen, och vaknade skitförvånad klockan 12.40. Så jag hann inget idag. Käkade med Tuva-Li och Julie på Solrosen, och såg Rancid, som var bra trots lite okoncentration.
Det går dåligt nu att köra den där Field Mice-misär-grejen. Jag har för roligt, och det känns mest bara härligt att hålla på och känna saker. Farligt, när jobbighetsatacken kommer sen lär det bli värre än vanligt. Ikväll kände jag mig rätt tramsig, men han kändes också rätt tramsig.
Det skulle ju varit bättre för mig att fortsätta ömkgrejen, men hur ska man kunna känna sig olyckligt kär när man bara är helt nöjd och får träffa personen hela tiden med en känsla av motrespons?
Både Kalle och jag sov skitkasst och oroligt, och drömde en massa om hur vårt bus gick fel. Sen gick det ändå helt vägen på Jane - utom på en punkt, hon greppade inte att det var låten från filmen! Men hon var helt glad "Va? Kommer ni in och spelar musik för mig på morgonen?". Det var inte Håkan. Han kastade arga kuddar.
Jag ställde ingen klocka sen, och vaknade skitförvånad klockan 12.40. Så jag hann inget idag. Käkade med Tuva-Li och Julie på Solrosen, och såg Rancid, som var bra trots lite okoncentration.
Det går dåligt nu att köra den där Field Mice-misär-grejen. Jag har för roligt, och det känns mest bara härligt att hålla på och känna saker. Farligt, när jobbighetsatacken kommer sen lär det bli värre än vanligt. Ikväll kände jag mig rätt tramsig, men han kändes också rätt tramsig.
Det skulle ju varit bättre för mig att fortsätta ömkgrejen, men hur ska man kunna känna sig olyckligt kär när man bara är helt nöjd och får träffa personen hela tiden med en känsla av motrespons?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)