Ska nog hinna tuggas om många gånger till

25 december

Och så idag känns allt mest segt och trist och intetsägande. Lite urinvägsinfektionskänningar, nån sjysst promenad för mig själv i snön, Masjävlar på bio...
Men jag är lite disharmonisk och det beror inte på några fåniga känslor som jag trodde förut. Känns som den grejen lagt sig till sist, för den här gången, men ska nog hinna tuggas om många gånger till. Om han hade bemödat sig med att svara på mitt sms hade läget såklart känts annorlunda, till exempel. Men nu känns det bara meningslöst, stopp på scenariotänkandet och ömket och snackplanerandet. Skönt.