25 januari
Det har varit både sjysst och frustrerade dagar... Jag klarar inte av Sarah och hennes gnäll, anpassningssvårigheter, respektlösa segande, tjurighet... Men vi har haft kul ändå, och det är helsjysst att umgås med Sandra, gillar verkligen henne.
På Cosy den var det lätt väckelsemötestämning bland oss invigda... Jag hade kul! Hade ju många kompisar med mig, så gjorde inget att en person höll på att dö över hur hemskt allt var där.
Sen var det fest, i grannkollektivet och hos oss. Filip var väldigt rolig och på gång, och det blev onödigt mycket drickande där efter två. Dock nykter nog att se att jag inte var på Kalle, så det blev inget jobbigt med det dagen efter. Nu i helgen har vi hängt hemma lite, tagit promenader, gått på bio, och världskulturmuséet.
Alla i kollektivet har tyckt Sarah verkat lite extrem. Men det har funkat. Kalle är väl den som hängt mest med oss, typ hela tiden vi varit hemma. Väldigt uppmärksamhetstörstande... det känns väl lite bra, jag inser att han nog skulle bli lite svartsjuk om JAG skulle träffa nån. Det är inte bara jag som har lite ägandevilja. Men det känns kanske lite jobbigt nu. Jag vill för mycket, hänget räcker inte till riktigt, och så vill jag ju inte känna. Vill mota bort såna tankar som "tänk om han känner exakt likadant som jag nu utan att jag vet det..."Men det är ju bara att vänta in den gamla fina bedövningen som alltid sätter in när det blir för mycket.
(kväll)
Djöfulsins! Vad håller jag på med? Vad har jag tagit för nåt som ger såna känslohallucinationer, de är värre än någonsin.
För det är inte alls lugnt och sjysst och roligt att vi umgås och har kul, och att vi nog ska skaffa dagpass på filmerna båda två, och att han vill att jag ska köra rollträning med honom, och att han är engagerad i mina bandgrejer och så vidare... Eller visst, det är sjysst. Men just nu håller jag på och frustreras till döds om jag inte får röra vid honom. Vill vara nära, önskar jag hade en suverän ursäkt till det innan jag exploderar.
Helvete, om jag fortsätter känna så här mer än nån dag till kommer det att innebära att jag gör nåt dumt. Säger nåt jag bara står för då, och inte den övriga 95% av tiden. Nu när det egentligen känns så bra.
tisdag 28 januari 2020
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar