Nedräkningen är inte krampaktig längre

11 juli

Sov rejält dåligt i natt, dels p.g.a. mage, men också en gästande oväsnande hund. Sen var det en avslappnad dag nu med, ja det börjar kännas rätt okej, nedräkningen är inte krampaktig längre, det beror väl också på att det inte är så många dagar kvar. Inte alls långt till "de sista dagarna" då jag kommer att vilja utnyttja tiden och islandsnjuta.

Ella var borta så jag fixade lunch åt mig och Halldór, och sen lagade jag en laddning falafel, tog det lite lugnt och så. Marius lärde mig köra traktor - skoj! Sen blev det TV-kväll, och Lára var här också. Har känts rätt trivsamt. Men jag är kass i magen fortfarande.

Harmlös dag

10 juli

Otroligt stillsam och harmlös dag som känts rätt avslappnad och skön. Grima har mest varit med en kompis hela dagen. Vädret har varit pissigt och kallt, och jag har mest läst, listat mina låtar, och haft lite statistik och sånt för mig. Hjälpt till med lite småsaker ute då och då.

Min mage är helt skum, förstoppad med bajsvätska och fisnödighet. Är det också så underbart som att jag håller på att få urinkraset tillbaka?

Som att det släppt lite

9 juli

Okej, halvtid. Och det känns bättre nu. Vegetarianhetsjakten fortsatte, de är oroade över hur lite jag äter + "tyckte de inte på de andra gårdarna du var att det var dåligt att inte äta deras mat?". Jag började prata lite om hemlängtan och spändhet, så det känns väl som att det släppt lite. Var ute och vallade lite, Therna var lugn idag. Hävde förresten lite bräder på en lastbil också. Annars lugnt idag, läst mycket inne och sett på tv.

Utsatt för köttsoppesnack

8 juli

Antingen är jag verkligen på väg att bli sjuk, eller så är det bara kroppen som säger ifrån gällande mitt bortlängtande. Eller båda kanske. Kan inte neka till att det vore helt okej att sjuka bort ett par dagar här, bara ligga och läsa.

Jag och Gríma städade ut hö ur djurhuset, sen red vi till Smyrholl. Fin väg, pigga hästar, en sjukt lång galopp hemåt. Sen fick jag spyillamående typ, och lade mig ett par timmar. Kändes inte som att Ella trodde på mig, utan hon verkade sur, dammsög och smällde i dörrar. Jag var mer okej sen, ännu magont dock. Grejade ute. Blev utsatt för köttsoppesnack - varför kan de inte låta mig bara vara?

Såg på tv ett bra tag sen, har lagt mig tidigt nu, frusen, huvudvärk, nånting i halsen och allmän kroppsvärk. Snackat lite telefon med pappa, det var skönt.

Jag måste ju ändå ha trevligt

7 juli

Åh så segt och jobbigt det känts stundtals idag, och typ "VARFÖR utsätter jag mig för det här igen". Först blev det i och för sig ett par lugna timmar, men utan ro, p.g.a. att jag bara väntade på Grímas "Gera eitthvad?". Sen vallade vi får till häst, var roligt. For ut och grejade lite höstumpar, sen släppte vi ut ankor. Gríma for till idrottsgrej, och jag fixade djuren, och gick ut och gick, över stenfält, till nån mysig bäck och det var helt underbart, men jag blev sen till middan förstås, så jag var nog inte så populär. De fattar sig nog inte på mig. Men jag måste ju ändå ha trevligt här, och det har jag genom att i deras ögon vara otrevlig.

Sen var jag glad, och det var faktiskt helt okej att hänga med Gríma. Men mamman blev visst sur över att vi borde ha städat rummet i stället för att ha gått bort till höbalarna.... Suck. Varför kan man inte få bestämma lite över sig själv? Jaja, det ska nog gå på nåt vis det här ändå. Men förstå varann kan vi nog aldrig, jag och Elin.

Nu blir jag bara dödsosocial

6 juli

Idag var lite jobbig igen. En skön ridtur på förmiddan, sen var jag tråkigt Grímasällskap ett tag, och så for vi för att pilla in plaststumpar på höbalar, en var tionde minut typ. Blev roligare när jag och Gríma lekte lite gissningslekar. Det GÅR att ha kul med Gríma, men när jag inte känner för det orkar jag bara inte. Skulle jag bara få vara utan henne halva dagarna skulle nog allt funka mycket bättre. Nu blir jag bara dödsosocial mot alla. Det är väl också som att jag blir tråkig mot Gríma för att hon ska vilja umgås mindre med mig, men det funkar ju inte.

Sen for vi hem, och Lára var med och såg på tv och spelade kort, det var trevligt. Sen ville jag se klart filmen och inte "drekka", och det tyckte nog mamman var oartigt, men åååh, jag orkar inte. Det är dödsstraff på att äta/dricka framför tv:n i detta hus och överhuvudtaget pedantiskt. Räknar ivrigt ner dagarna nu och längtar efter att nåt oväntat ska hända och bryta upp lite.

Ville gå ut och gå själv

5 juli

Bra dag. Var ute och vallade får till häst med Gríma i ett par timmar. Kom ut nån jobbig tant med skrikig röst på Austaralandi, och vi galopperade ifrån henne när hon var inne en sväng så hon inte skulle komma ut och skälla på oss mer. Var härligt att rida, tempot kändes dock i rumpan, och jag var rätt nöjd när vi kom hem. Therna var go.

Sen fick vi efter lunch i uppgift att passa ankungdomar ett tag. Var sen lite less och lade mig och låtsades sova ett tag. Efter käket sa jag att jag ville gå ut och gå själv. Gríma svarade inte ens. Hon blev nog lite ledsen, för hon var sur ett tag efteråt.

Jag plöjde genom skog och kom upp på en fin platå, gick neröver igen och njöt i solen i ett buskage. Härligt att inte behöva tänka på fästingar eller ormar här. Har inte ens sett spindlar. Jag såg en hel del på tv, och sen spelade jag gitarr ute i midnattssolen, var på sånt där bra rockstjärnehumör.

Nåt som stör mig är att jag inte längtar ett dugg nästan efter Kristian. För det känns så orättvist sen att när det är han som åker kommer han nog att känna precis som mig, så mycket annat att tänka på att jag glöms bort och blir bara nåt suddigt avlägset.  

Rätt tråkigt

4 juli

Har varit hemma själv med Gríma hela dagen. Rätt tråkigt. Sen gick vi till Ásbyrgi. Jag har varit ganska less idag. Ja just ja, var till doktorn i morse och fick blåskatarrmedicin också.

Hennes kompis hela dagen

3 juli

Idag har jag inte jobbat ett dugg typ, även om det känns så. Mitt umgänge med Gríma börjar nämligen mer och mer kännas som ett jobb - jag vill inte vara hennes kompis hela dagen, men det har hon bestämt sig för, och allt ska göras tillsammans. Jag tror det är lite synd om henne egentligen. Jag ser ju hur hon hela tiden vill göra sina föräldrar glada och söker bekräftelse, och hur de aldrig direkt visar nån uppskattning när hon spontant hjälpt till med nåt. Hon får nog inte den uppmärksamhet hon är värd, och det är jag som åker på det nu. Måste lära mig säga nej, annars går det bara inte.

Vi var på en rejäl hundpromenad idag i alla fall, det var trevligt. Men jag vill rida... Idag har jag en del, inte direkt hemlängtan, men lite bortlängtan, och det beror väl på detta att jag inte har nåt umgänge jag väljer själv. Tänker tillbaks på Sydra langholt, hur kul det var typ sista veckan där.

Med fancluben hängande över mig

2 juli

Målade klart stallet idag, det blev helt fint. Hjälpte Marius fånga lite hästar som han skulle rida till sin flickvän i en annan by. Sen spelade jag rätt mycket gitarr, med fancluben hängande över mig. Vi tog t.ex. ut den isländska schlagervinnarlåten.

"du kan komma och se på tv med oss"

1 juli

Vi for till Húsavik och gjorde diverse ärenden. Sen målade vi klart en del i stallet, och så gick jag och Gríma på promenad med hundarna. Sjukt mycket knott, men jättefint. Och sen vilsade vi oss in i snåren, hamnade på en ö i ån, och jag fick ta av mig skor för att ta mig över... Det var rätt kul.

Sen ville jag bara vara själv och skriva brev, Gríma tyckte nog jag var tråkig. Jag lade mig på sängen. Efter ett tag frågar Ella "Finnst thér ekki gaman ad horfa à sjònvarpid?" Jag säger att "jo, men jag skriver brev. En kvart senare: "Du kan komma och se på tv med oss om du vill!". Ytterligare en stund senare: "nu börjar programmet som en vi känner har gjort". Då gav jag upp. Det går inte att vara osocial här. Rätt skönt ändå, har ju smakat på motsatsen i andra familjer. Här är det onaturligt att ha integritet, behov av privatliv.

Var ute och hälsade på hästarna en sväng nu innan jag lade mig. De är helgoa. Måste få mig en ridtur snart. Såg att Therna hade okej barbackarygg.