Stör mig så hemskt på saker

21 oktober

Svårt skriva dagbok de nätter man inte lägger sig ensam. Lätt att komma av sig helt när det skrivberoendet släpper.

Känns lite jobbigt med Thomas nu. Stör mig så hemskt på saker som inte är hans fel, som han inte kan göra nåt åt. Och stör mig på hur mycket tid och energi han upptar. Stör mig på att han har tråkiga kompisar. Stör mig som att jag knappt vill fortsätta... Men haken är att jag är kär. Beroende. Såld. Hur tacklar man det? Skulle aldrig klara att det tog slut.

Sen är det också den grejen att jag inte KAN lita på hur han känner för mig, han kan säga hur många gånger som helst att han älskar mig, men det känns som att jag inte kan tro på det på riktigt, bara förnuftsmässigt. Det är då mörka tankar kommer upp - om att enda sättet vore att såra honom, först då skulle jag se vad jag betydde. Sjukt hur jag tänker. Vill inte tänka så.

Vill inte ha honom. Vill ha honom. Vill va kär. Vill inte. Känns fel och rätt och bara trassel. Suck.