måndag 17 mars 2014

En kille med keps

13 mars

Tog det lugnt på morgonen. Fick några jobbiga kommentarer av Rola vad gäller städning, och blev sådär som jag blir. Men det gick över på några timmar den här gången. For till Kagran, kollade lite efter vårskor, köpte Afghan whigs-biljetten, så skönt att ha den. Sen skrev jag brev till Bea. Var ensam hemma, så jag kunde ringa och strula på en hel del, till sist blev det att jag hängde med Alice på pubdisco med ett gäng slovaker från hennes kurs.

Vi var på Marias cantina, ett hyfsat okej ställe med lite roligare musik och eftersom jag inte dansat på ett år snart var det nästan kul. En kille med keps började dansa med mig. Han var inte så värst snygg, lite söt när han flinade kanske. Jag tyckte det var kul att prata med honom för att träna lite tyska. Gick upp på övervåningen och tog en öl medan vi tog reda på de ytliga detaljerna om varandras liv. Det var lite synd om Jimmy. Han kom från Kosovo, och berättade med lite knagglig tyska om hur han varje dag ringde hem bara för att kolla att hans föräldrar fortfarande levde. Här jobbade han obekväma tider på en pizzeria för att kunna få ihop tillräckligt med pengar. Jag berättade om min au-pairfamilj, sen gick vi ner igen, och jag snackade lite med Alice som förstås också blivit huggd av en kille. Hon gick och dansade, jag och jimmy stod kvar, pratade lite så gott det gick under musiken. Jag tror inte direkt jag hade tänkt kyssa honom, men det föll sig rätt naturligt och var trevligt trots att jag varken var berusad eller tänd på honom. Längesen sist, och skönt med lite närhet. Men sen tyckte jag att den stackars killen blev tråkigare och tråkigare. Vi dansade, och musiken blev också bara tråkigare och tråkigare när jag monotont dansade i all oändlighet för att jag inte hade lust att hångla mer. Han var precis lika uttråkad där han dansade framför mig och ändå försökte le. Vid fyra gick han, jag fick hans telefonnummer för han ville gå på zoo med mig. Vid halvfem stängde stället, och jag, Alice och hennes kompisar fick vänta på första U-bahn. En kille hade ingen jacka att hämta ut, den hade kommit bort, blivit gedd åt nån annan, men tjejen i garderoben ursäktade sig inte ens. Sa bara "inte vårt problem, stick hem nu!". Det var dessutom hans kompis dyra snowboardjacka.

Kom hem vid sex, somnade halvsju, när barnen redan börjat vakna. Men denna helkväll blev ändå billig. Snart har jag sparat ihop till bussbiljetten hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar