28 mars
Gick upp, lugnt, segt och stillsamt. Sen sa Emir det jag förstås redan glömt, det är sommartid nu. Mera fart, men kom i alla fall i tid till Siris mysiga födelsedagsfirande. Jag åt mitt livs första goda smörgåstårta (hon hade gjort veg också, gulligt nog). Satt och babblade, vi var rätt många (sådär så man blir lite tyst). Sen måste jag sticka på Afghan whigs-konserten.
Szene var mysigt, gammalt och sådär, men trevlig lokal ändå. Dock var det nog lite för mycket plats ikväll, det var liksom tomt framme vid scenen. Det var rätt segt första halvan, de spelade bra, men inget röj på publiken. Sen upptäckte jag att de riktiga fansen, rockkillar som sett afghan whigs när de var här för 9 år sen, stod lite längre bak, så jag backade lite jag med, och det kändes bättre. Mot slutet med Faded och Citi soleil blev det härligt svettigt. Som vanligt blir jag sur på mig själv för att jag aldrig kan ta kontakt med folk. Men på dEUS när alla popmänniskor kommer, då ska jag inte bara stå och glo.
Fick en låtlista, där hade jag lite flyt. Hem inte alltför sent. Mådde inte helt okej. Hela kvällen blev nog lite dämpad av att ha 2 veckors påsklov framför mig (alla au-pairer utom jag är lediga, inte få va ensam i huset på evigheter - USCH). Det var synd.
På bussen blev jag inspanad av en mycket indiskret kille, från sätet framför mig! Nån måtta får det väl vara. Visste inte vart jag skulle ta vägen.
tisdag 1 april 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar