12 november
Vi blev bara fyra på övningstimmen, men det var okej. Sen satte jag upp bandlappar, bara två fick jag upp fast jag gick över hela stan och funderade. Sen var väl feministveganmötet okej. Mest är det nog att jag har svårt för Annika / hon tycker inte om mig kanske. Men de andra är nog bra, så kan kanske bli bra ändå.
Nåt som är lite kul är att jag börjat tycka att en tjej i klassen är både sötare och trevligare än de killar jag snackat med. Är det så enkelt att ändra inställning? Klart jag har tusen spärrar. Jag blir nog inte kär i den där tjejen. Och även om jag skulle bli kär i nån tjej - tusen spärrar ligger framför att visa det på nåt sätt. Speciellt som man vet om alla andras heteronorma spärrar som gör att chansen minskar drastiskt att en tjej skulle bli kär i mig jämfört med att en kille skulle.
Jag tycker ändå det är kul att se vad som kommer när jag släpper på. OCH lite läskigt... Vilket tuder just på att inställningen till det är kluven och knäpp ännu. Så lätt och skönt och vanligt vore det ju att bli kär i en kille igen, trots allt. Så jag går där med mina bandlappar och hoppas på en ny Anders - men en som saknar hans dåliga sidor såklart.
måndag 13 november 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar