5 november
Hur mycket ska man kräva av livet? Har jag det bra eller är det lite synd om mig? Jag vill tro att jag har det ganska bra, och att framtiden kommer att ordna sig. Fast visst saknas det en del, livet skulle kunna vara betydligt mer perfekt. Visst har jag kompisar, men jag har ingen sån där riktigt rätt och likasinnad, som de flesta andra verkar ha. Tänk att ha ett kompisgäng att åka på konserter med, sitta och plinka fram låtar på kvällarna, göra dumma och experimentiella porta-inspelningar, gå i skivaffärer, göra blandband åt varann...
Men jag tror jag är lite överfanatisk just nu, lite väl ensidig, nästan patetiskt musikfrälst.
Skulle tro att det går över så småningom, så att jag kan nöja mig med att umgås med vanligt folk på vanligt vis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar