Är ju som besatt nu

12 december

Spänd mage. Stress och sånt. Pluggade, lagade mat, skyndade till skolan, men expeditionen var stängd så jag kunde inte köpa morfologiboken. Kollade mailen förstås... Inget svar. Nu börjas det igen, jag är så dum, nu kommer jag att bli lite deppig, hur jag än gör blir det så, varför inte bara lägga ner?

Jag vet inte, på nåt sätt vill jag bara åt känslan "ska träffa honom", känns som att den är värd allt skit som kan komma efter. Men jag tänker inte på hur jag kommer att deppa sönder och samman ifall vi ses och allt är åt helvete. För jag tar så allvarligt på det, är ju som besatt nu.

Var på träffen hos Jonna. Det var lite jobbigt. De har så mycket att säga, de andra, och jag har svårt att våga tycka nåt. Vill helst bara luta mig tillbaka och lyssna, men det känns som att de andra vill att alla ska vara aktiva och delta lika mycket, det är vad gruppen är till för. Men det kanske ger sig så småningom.