Med lite överslag åt melankolifrosserihållet

25 december

Dagen: Bra. Mycket rödbetssallad. Var på bio i Gävle, Flykten från hönsgården, bra film, och perfekt för sällskapet. Resten av dagen var det äta, läsa, följa kidsens skräckfilmsinspelning, och se på tv.

Sinnesstämningen: Sådär. Loser. Deppigt. Men med lite överslag åt melankolifrosserihållet, som gör det mer uthärdligt.

Maria kan vara på god väg att skaffa pojkvän. På telefonen säger jag "Vad bra, kul!". Plötsligt finns inte längre en enda som är en lika sann loser som mig, ingen som kan samförstå oerfarenhet och livslång oälskad-känsla. Alltså kan jag inte tycka att det är bra, kul. Alltså vill jag inte höra om det. Alltså önskar jag verkligen att det har hänt nåt underverk på min mail så att jag också har nåt att prata om när jag träffar Maria imorgon. Suck. Men jag hade i alla fall hånglat två gånger innan hennes första gång. Men dessa två är också mina enda, och den första kan knappt räknas, för jag var ju bara full och hade tappat bort kompisarna.

Jag är en sån loser, jag ska fan skriva loserlåtar tills jag drunknar i dem, jag ska tala om för världen hur det här känns.

Och så längtar jag till Göteborg. Potentialen. Kanske händer nåt snart. Kanske. Måste. Jag är desperat, och det här kan inte få fortsätta. Men defintivt skulle jag bli lite sämre som människa ifall allt plötsligt blev bra. Men 2001 blir mitt år.