Ändå rätt skönt att ha nån i bakhuvet

17 april

Väcktes av pappa som ringde. Gick ner på stan, for till sjöfartsmuséet. Där var lite roliga fiskar och lite tråkiga modellbåtar, men hyfsat intressant. Var på skivaffärer, gick genom Haga. Jag bjöd spontant och snällt på glass, och vi gick upp på det där Skansberget. Så, till sist, köpte jag min kära SM58:a. Känns mycket bra att ha den nu.

Jag mötte förresten Thomas inne på Burger king när Henrik skulle på toa. Helt fruktansvärt stelt var det, jag fattar inte, nu när vi hållt på och chattat så mycket. Skriva är kanske vår grej. Vi kan nog inte vara kompisar i verkligheten, vi tycker varann är för olika där, blir osäkra och trista.

Okej, sen på avenyn hände "what i walk around thinking"-grejen också, en småleende Axel på trottoaren. Pratade kort, presentation utan mitt ingripade (för Axel är ju så artig och trevlig och kan sånt), och "ses när skolan börjar, när var det nu igen?" typ. Och så gick vi vidare, och jag hade honom på skallen ett tag. Fast det har jag väl i och för sig för det mesta. Jag är kär ännu. Dock ej smärtsamt, utan på nåt klurigt sätt är det ändå rätt skönt att ha nån i bakhuvet, nån att relatera poplåtstexterna till, nån man måste tvinga sig själv att inte drömma om eftersom man aldrig kommer ha nåt för det.

Vi var på UB, men den släktingen pappa tänkt vi skulle träffa där gick inte att få tag i. Åt dyr pizza, fast jag fick en fri läsk. Ikväll har jag napstrat, gick bra. Sen kom Ulrika hit. Vi snackade, och så lagade vi såna där färgglada fyrkanter som jag köpt i affären på Hisingen. Mysko och coolt, de fluffade upp och smakade fet pannkaka. Hon for, och jag hamnade vid datorn en stund såklart. Den mördar alltid mina trötta kvällstimmar. Men vad ska jag göra nu då, det är nåt som känns riktigt osunt med att ligga här och fortfarande tänka och insupa lovesongs, är jag inte väl besatt? Men kanske är det lugnt så länge jag inte far illa av det.