Hångla med vem som helst

17 januari

Finland var okej. Skönt att komma hem sen och här är allt bra och trevligt, och jag trivs med livet.

Idag var en rätt seg dag, slöade länge, handlade lite, hade improvisationssång i trapphuset, lagade äcklig färssås, och sen blev det ingen punkkonsert med Teresa och Kristian, utan hemmahäng med Håkan och Kalle, och så drog vi till stan, dissade en kö och tog ett par öl på Solrosen. Det var ganska så trevligt. Lite udda att vara ute just vi tre. Kalle är som vanligt lättsam men lite självupptagen. Håkan är segare att få igång det med, men trevligast och intressantast när man väl snackar. Efter ett par öl inser jag att helt helt uteslutet är det fortfarande inte att det skulle kunna hända att jag och Håkan hånglar nån gång.

Fast jag skulle nog kunna hångla med vem som helst när jag är på visst humör. Känns så surt att man inte bara kan göra det. Skulle jag börja hångla med nåt drägg så skulle jag dels få honom efter mig på nåt skitjobbigt sätt, och dels skulle alla andra tycka jag var helt konstig och dum i huvet. Men jag LÄNGTAR ju så efter att vara nära nån. När jag dricker alkohol nu är det nog mest för att jag hoppas på tillfällen där jag kan utnyttja att alkoholen tar bort spärren mot att strula med folk. Att strula nykter är så mycket värre.