En väldigt snäll gubbe

 29 augusti

Följde med Anders till Östra. En väldigt snäll gubbe som har varit frälsningsarmémusiker och hundförarvakt. Träffade på nån som kunde prata isländska när vi satt och väntade. Men han fick inte mitt simanummer som han ville. 

Sen promenerade jag hem från Beväringsgatan. Ingen Kristian ikväll (oväntat...) så jag hängde slött. Lite tv-soffa, lite snack med Mia. Känns verkligen helbra med henne nu. Min tveksamhet innan känns avlägsen och knäpp. 

Ikväll var nog första tillfället sen i tisdags som jag hade velat träffa Alex, om det varit läge... Men jag känner inte att jag saknar honom så värst. Känns inte så jättebetydande om det blir nåt fortsatt eller inte. Vad var det jag tänkte på när jag gick på promenad? att det nog kan vara rätt mycket "försvar" att han inte vill vara kär. För mig är det inte lika farligt. När ska vi ses igen då? Känns som att det kan bli rätt stelt och knäppt om det dröjer för länge. Men jag har ingen brådska faktiskt.