20 Maj

Det har börjat
Världen stannar till
Kommer helt av mig
När jag ser han
Hjärtat bultar fort
Tittar ner i backen
Men försöker se normal ut
Och vetskapen att han finns där
får mig att snegla
Rädd, spänd, men...
Min blick glider över...
och just när den kommer till honom
stannar den till
Eller gör den verkligen det?
Är det bara som jag känner?
Hans ögon möter mina
i det ögonblicket
ögonkontakt
Låter min blick vika av, glida vidare
Känner mig konstig
Olycklig
Lycklig
Det har börjat.
En hård svår tid har börjat.

Alltå, ska man inte ens få lägga av med den första förrän man går och kärar ner sig i en annan? Please, låt mina känslor vila!
Johan är skitsöt.
Jag ska inte va kär i han.
Men...
Jag är nog det kanske
Han upptar mer tänktid än Ingvar.
Hur ska jag klara det?
Han blir ju ihop med nån när som helst!
Hjälp! Hur går det? Det blir ju skithemskt! Men det är som tur var bara nåra skolveckor kvar.
I sommar ska jag ha det skönt, koppla av och kanske drömma så smått om PM. Han är ju inte helt borta ur min hjärna han heller tyvärr.