Enda glädjeämnet är väl spelandet

17 april

Dagssoundtrack: Motorpsycho

Dåligt humör, trött och le hela dagen. På liten ryskträff nu igen, nu drar det ihop sig. Lugn kväll hemma, men trist, har inte ett skit att längta till.

Tom och död och ute och less och låg. En sån dag alltså. Allt är så meningslöst, så tråkigt, så jobbigt. Enda glädjeämnet är väl spelandet, men även det känns småjobbigt, eftersom det ju bara är tre fjärdedelar av oss som är ett band, och den där sista fjärdedelen är det jag som måste fixa till. Jag, Jonna och Nettan är ett samspelt uselt flummigt lo-fi-band, och det är ju inte Åsas stil. Det går liksom inte ihop. Och klart att det måste va lite tufft för henne att vi går i samma klass.
Äh, jobbigt, men det får bli som det blir, det lär ordna sig, och i vilket fall som helst har jag ett band nu som kan bli precis så som jag vill ha det, kanske. Vi vill åt samma håll, vi tre.