som om det vore en världssensation

13 april

Dagssoundtrack: Baby´s going underground / Helium

Tidning, sen slöande. Åkte iväg till havet med mamma, de vanliga klipporna. Ganska så trevligt. Sen ägnade jag väl kvällen åt att städa lite, och läsa, och installera radion.

Att det skulle sätta såna himla spår då... Pavementresan är fortfarande det enda som finns inuti mig, bakom den ytliga vardagen. Det är som om det vore en världssensation, nåt som förändrat mitt liv, och så är det bara en liten normal tvådagarstripp till Oslo för att gå på konsert. Nja, inte så normal kanske, men inget sensationellt heller.
Jag tror nog jag saknar Simon lite, vare sig jag vill det eller inte. Det är NÅNTING med honom som gör att han står främst bland Pavementförknippade minnen.
"Det var trevligt att träffas..." mumlade han innan jag stängde bildörren. Men jag skulle tro att han inte ens minns mitt namn vid det här laget.