Inte låta en trumlös dag passera

8 december

Fattar inte att jag inte spelar trummor varje dag...
Efter en kvarts fullkraftsösande utan paus och c:a 10 blåsor varav 4 blodfyllda, tänker jag att jag hädanefter inte kommer att låta en trumlös dag passera.
Men det är ju nu det. Jag har så svårt att komma till det där himla trumsetet, fattar inte hur kul det väl är när jag sitter där, och tillfredsställelsen. Kicken. JAG HAR BARA ETT HALVÅR KVAR. Sen flyttar jag. Studentlägenhet är inget för mitt vinröda glittrande Sonor. Jag får byta ut honom mot nån av Umeås söta popgrabbar.

Paul har fortfarande ofta det där flinet jag gillade så starkt förut. Nu kan det ibland få mig nästan irriterad. Jag skiftar mellan att tycka han är osnygg och småsöt.