Busskur vid Örebro perrong

(Ej daterad)

Trafik och sommarfolk, åskmoln, undrar hur det känns om blixten slår ner i tåget. Tåget är försenat nu, gör inget. Jag vill som vanligt inte komma fram, för att jag är rädd för att det inte blir så bra som det skulle kunna. Gillar att vara på rätt sida om den eventuella besvikelsen, även om det är ett osunt tankesätt. Men det är ju så. Har man förväntan brukar den inte införlivas, de där riktigt bra grejerna inträffar när man minst anar det. Det luktar avgas, det strömmar semesterbilar och lastbilar med gäspande förare, en konstig blå buss 103, jag har lite huvudvärk, har ljummet vatten i ryggsäcken, tänker vänta på den mer svåråtkomliga apelsinsaften. Nu tror jag att jag inte kommer på nåt vettigt att skriva, kanske faktiskt borde gått på stan en snabbis, men tänkte inte på det. Hinner knappt in på myrorna nu, spelar ingen roll. Det är så skönt i luften, ingen åskluft fast molnen ser så ut, varmt och fläktande, tanten i grön tröja ska åka buss med sin kasse som hon kanske har lite kläder i. Eller gardiner. Nåt mjukt i alla fall, tror jag. Hon bor här i Örebro men tar bussen hem, för hennes man har ju bilen och det är ändå så jobbigt i denna sommartrafik. Häftig gammal röd buss, den var rätt snygg.

Varför gör man så att man liksom demonstrativt drar åt sig ryggsäcken när nån sätter sig två meter ifrån på samma bänk, ja alltså demonstrativt att "oj inte ska jag sitta och bre ut mig" fast det inte har nån betydelse alls hur mycket jag brer ut mig eftersom bänken är lång. Grönklädde mannen vill bara stå i alla fall. Killen som satte sig gick igen, han kom på att han skulle hinna med en grej innan tåget kom. Hungrig nu, plötsligt. 15.53 går visst tåget, allt senare blir det. En tant, nästan tant i alla fall, sitter bredvid mig och vill inte alls vara tant utan ung och fräsch, fast hon ser mest elak ut när hon försöker. Verkar gå ett till tåg till Göteborg 15.55, verkar ju ganska underligt så jag blir lite nervös. Trots resvanan alltid en aning nervös när jag blir förvirrad. T.ex. när jag inte hör vad speaker-rösten säger. Den skulle kunna säga "Observera, det står fel på skyltarna och tåget till Göteborg går exakt nu från en annan perrong". Fast det brukar aldrig hända. Buss 91 går till Rosta. Lustigt namn. Nog en liten håla där folk rostar fast.

Varför kan jag inte sluta få obehagliga känslor av att se invandrare som påminner om min au-pair-familj? Störigt. Måste väl gå nu.