sen jag dött en stund

24 juni

Idag följde Kristina med till stallet. Det var trevligt. Sen käkade vi mannagrynsgröt. stack och handlade, lagade annat käk och såg på tv om farliga djur i Australien.

Hade igår en ångestatack, efter den pratade vi en del för första gången, om hans försvinnande. Kändes bra att höra att han i alla fall tänkt tanken "kanske finns trevliga kurser att läsa hemma i Sverige också". Att han också kommer att sakna mig, och börjar förbereda sig lite.

Just nu mår jag bra. Islandssugen, känns spännande och sjysst. Det känns sorgligt att tycka så mycket om Kristian som jag gör just nu. Men jag kommer ju att klara mig bra såklart. Sen jag dött en stund.

Sen är det förmodligen nån påhittad känsla bara för att jag så gärna VILL ha den, när jag tänker att jag kanske är lite kär i en person, kommer på det en vecka efter att jag sist såg henne. Även om det nu VORE så, är det en omöjlig tanke att jag skulle göra nåt av det. Men att tänka att jag känner nåt, jag vill så gärna, det är så lägligt att ha nåt att drömma sig lite bort i just nu. Så lika bra att köra på med tankarna.