6 september
Usch nu börjar magen röra sig igen, trodde verkligen jag blivit bättre. I förmiddags var det hemskt, sket vatten oavbrutet, så att det vid typ tjugonde gången sved så hemskt att jag nästan kräktes av smärtan. Lugnade sig frampå eftermiddan och jag kunde äta lite. Och vara pigg nog att trava ner till Alex och ha ett slutgiltigt snack.
Vi pratade om att blir lite konstigt nu... vi kände ju knappt varann innan, hur ska vi förhålla oss till varann? Sen frågade han om jag ville ha tillbaks bakpulvret. Men jag tog Åsa grennwallböckerna i stället. Vi hånglade en stund, och det kändes bra att vi gjorde det. Och sen sa vi hej... Och det fortsatte kännas bra på ett rätt melankoliskt sätt.
Vi har ett desperationsundantag förstås. Och att hångla med honom på en framtida karaokefest vore ju rätt sjysst. Åtminstone veta att jag får om jag vill.
Jag läste Åsa Grennwall, sen kom Malin hem och pratade om sin kompis som ritar serier i stället för dagbok. Shit va kul! Ett nytt kall. Fast det får ju bli utöver dagbok i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar