1 maj
Nog för att jag kanske tillbakablickar och utvecklingsanalyserar mig själv stört mycket, men ikväll var det i alla fall anledningen till att jag kunde lämna festen i förtid och känna mig helnöjd över att så lättvindigt och utan olustkänslor kunna låta mig göra det. Jag hade ingen lust att dansa till nån himla reggae med de andra. Det finns såklart inget misslyckande i det. Ändå kan jag inte låta bli att tänka tillbaka, på hur jobbig situationen kunnat vara för mitt gamla jag som ständigt behövde bevis på att passa in, vara fungerande, ha kul på samma villkor som andra. Jag skulle ha åkt hem med klump i magen, eller uttråkat kämpa på dansgolvet för att se ut att ha kul, inte lättat och nöjt åka hem med vagnen.
Det var en bra dag. Vaknade hos Alex, pratade om att gå upp men blev tvungna att ha sex. Åt frukost. Jag blev sen till demon, men det gjorde inget. Efter den hängde jag med Kalle och Max, käkade falafel. Jag och Max hängde sen på Underjorden-festen. Kul att träffa Max igen, och att han ska flytta in hos oss. Vi såg lite band, Saint Ana bland annat. Sen hade jag inga kompisar tills Kalle kom. Vi käkade och ölade men det blev inte fler band, trist.
Det är mysigt mellan Alex och mig, får goskänslor i magen av att tänka på det. Ändå kände jag sådär för Lars i lördags. Men så kan det kanske vara ibland? Antagligen också just för att det är förbjudet. Men Lars är den väldigt skön person. Och jag kan inte låta bli att fundera på ifall nånting är ömsesidigt... Om det skulle kunnat bli nåt i ett annat läge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar