Men när det tar slut, då är det nog bekvämare

 22 maj

Blä, fysiska symptom har jag ju jämt! Påbörjat pillerkur mot urinvägarna nu, och har ont i hjärtat också. 

Brorsan är hos mig nu. Han kom hit igår, väldigt ledsen, för Johanna har gjort slut. Väldigt tråkigt och synd. Men han kommer att kunna ta det okej. Igår var han dock otroligt knäckt, känns bra att jag kunde finnas till. 

Jag gick upp till Alex en sväng och berättade. Kändes som att vi klamrade oss fast vid varann extra hårt, och att ingen ville tänka på att nån gång tar det ju slut för oss med. 

Jag har alltid avundats brorsans relationer, att gå in i varandra så pass mycket och nära... Men när det tar slut, då är det nog bekvämare att ha haft en sån här inte helt lössläppt relation. Jag skulle aldrig säga att jag inte klarar mig utan Alex. Känns tryggt. Men även tråkigt. Känns i alla fall väldig bra att inte behöva vara utan honom, och att snart få hänga ostört i fyra dagar. Se på film, äta, och ha sex, precis som vi gör här hemma i och för sig, men utan nåt "borde gå upp", "borde fixa lite med det där", "borde kolla om de andra tänkt hitta på nåt nu". Underbart!