tisdag 7 september 2021

Om hela detta kollektiv byts ut

 20 augusti

Ojoj, har inte snackat eller träffat Alex sen igår eftermiddag. Han ringde inte heller, ovanligt. Har mest ägnat mig åt väggar idag. Jag och Max rev ner skiten i hallen. Sen ikväll såg jag på film med Kalle, som håller på och packar sig iväg nu. Trist. Men det blir inte så dramatiskt ändå, det är inte vi på samma sätt som det var förut (innan jag skaffade pojkvän, usch). Men vi har haft otroligt mycket sjyssta stunder ihop, så visst är det vemodigt att det nog aldrig kommer tillbaks. 

Har börjat känna nu att om hela detta kollektiv byts ut nästa sommar/höst då orkar nog jag inte mer sen. Mindre lägenhet, bo ihop med 2-3 pers vore kanske inte helt dumt. Hellre än att välja in en massa 20åriga alternativfolk som vill bo i ett halvår innan de reser till Indien...

Jag börjar bli gammal tror jag. Det här med att jag får alltmer avsmak för en subkultur jag tidigare tagit så för given att vara en del av... Det här att Urkult aldrig var nåt alternativ trots att flera av mina bra vänner for dit i en rolig minibuss, nåt jag väl borde ha älskat att hänga på? 

Jag hade aldrig velat gå en Färnebokurs nu. Det gäng jag älskade att vara i, Jane, Rut, Mia, Lena... Numera känner jag mig lite utanför men på något till största delen självvalt sätt som jag inte mår dåligt över. 

Problemet är väl att jag inte har så mycket annat. Jag har Alex, jag har mina band, men i brorsans sfär känner jag inte att jag passar in för det är lite för hippt. Jag hade Kalle. En trogen trygghet på klubbar och sammankomster så jag slapp vara bortkommen, utan honom hade nån av de senaste releasefesterna  knappast funkat behagligt. 

Men jag har också Anna. Och andra i huset. Sitter inte i sjön. Är bara lite fundersam över mina vändningar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar