Skolångest

10 mars

Känns skönt att jag inte gjorde illa självkänslan så mycket som jag trodde där på Grönland. Jag mår ganska bra faktiskt. Det var nog mest besvikelse som fick mig att må dåligt där.

Och Thomas kommer snart, och jag längtar. MEN - det kan bli åt helvete. Jag är lite osäker, ärligt talat. Idag blev det jobbigt när vi chattade igen. Framtidstankar som jag inte klarar, och det är väl rätt naturligt att det blir infekterat att tala om framtid med tanke på inställningen jag har, hur skeptisk jag är över hur det ska gå ihop. Jag vill göra vad jag vill, och han får göra vad han vill, och vill vi olika får det vara så. Det är min enkla inställning, men hans är inte likadan. Han tycker att vi båda ska kunna "offra oss" om vårt förhållande ska vara värt nåt. Jag gör hellre slut än offrar mig, det är den krassa sanningen.

Det kanske SKA ta slut? Jag vill det inte, inte nu. Men det tar nog slut. Thomas ska ha nån annan än mig. Sån underbart fin och sjysst och bra kille som han är, han är värd nån sjysst och bra tjej som sätter honom som nummer ett, som vill göra allt tillsammans med honom och är lycklig över att ha hittat honom. Och jag, om jag överhuvudtaget ska ha nån pojkvän, så ska det vara nån självständig kille med mycket eget liv, men ungefär lika stort behov av känslomässig och fysisk närhet som mig, vid sidan av det egna livet.

11 mars

Lektion. Skrev två mail sen, tog väl en timme vardera, jag ska vara så seriös alltid. Sen pluggade jag hemma ett tag. Gjorde konstig kladdkaka och snackade rätt länge med Rauni. Stackars Krista, nu efter Grönland går värsta ryktena om hur jobbig hon är tydligen. Jag har skolångest. Tänk att det kunde drabba mig.