25 september
Allt tänkande åt Andershållet har känts fånigt och tramsigt sen igår kväll, allt fokus har legat på Thomas, och frågan hur ont det gör att göra slut.
Det är svårt.
Har kommit så pass långt att vi bestämt att inte ses på en vecka, typ. Får vi se hur det känns sen. Han är lugnare än jag trott, han tror nog att det inte är sån stor fara, kanske. Jag tror nog att det är det. Men nåt i mig vill ju bara att det ska fortsätta precis som vanligt.
Har inte orkat bry mig att bestämma speltid med killarna. men får väl ringa imorrn eller nåt. Fast nu hoppas jag nästan att det ska kännas mer neutralt, för jag vill inte ha det inblandat i min göra-slut-soppa. Jag vill kunna säga ett rakt nej om han skulle råka fråga nåt om det har med Anders att göra att jag blivit så negativ.
Fast det är ju också så att en förälskelse just vid uppbrottet skulle bedöva smärtan rent orättvist mycket. Jag är dock värd att lida lite tror jag.
onsdag 27 september 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar