Idag fikade jag med Ina. Hon ska åka hem, och eventuellt på behandlingshem - går ner för mycket i vikt. Oj. Känner att jag nog borde sluta halvsnyfta över mitt halsproblem när man tänker på andras problem.
Internet, trädgårdsgrupp, tidningar, nattsnack med Emma som jag inte sett på flera dagar. Jag saknar inte Kristian längre. Fast det är säkert bara som jag får för mig. Skulle han vara helborta vore det ju annorlunda. Men det känns inte alls sådär som det kändes dag ett eller två. Jag har lite distans till honom. Så tänk om han inte betyder så skitmycket ändå? Men det gör han nog.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar