Jag sms-tjatar och väntar

 22 juli

Bra saker idag:
När jag kommit hem från en timmes cykling och efter att ha matat djuren, själv utsvulten, satte mig på verandan med mat, öl och en bok om hästförståelse. 
Göra p4:s melodikrygg

Annars är det fortfarande ensamt. Om jag visste att en hel bunt skulle komma indrällande snart skulle det ju kännas lugnare. Men det bara rullar på, jag sms-tjatar och väntar, och ingen har tid. Har pratat en del telefon med Alex i alla fall. Han saknar mig jättemycket. Och säger att han kommer bli pirrig och till sig av att träffa mig igen. Jag gillar att han säger det, men känner jag likadant? Näe, inte direkt. Men jag kommer bli lugn och varm och känna mig så hemma i hans kram.