Hur känns det att veta att nån gillar en?

7 februari

Dagssoundtrack: Zurich i stained / Pavement

Var i babbelgrupp på retoriken. Det blir nog bra. Pratade med teckenspråkslärarn, jag och Bea har IG, och lärarn har en så helvetes attityd så man vill spy snor över henne. Jag och Bea satt i en studiecell och var arga och gapskrattade. Efter ryskan var det världens toppenstämning i klassen, vi gissade gåtor och höll på. Sen blev det engelska, och sen åkte vi i Klaras bil ner på stan. Normal hemmakväll.

Idag sa jag faktiskt en spontan kommentar i retorik-klassen. Mycket skickligt av mig. Lärarn pratade om att grupp 2 skulle va i babbelgruppen när vi sågs nästa gång, på en måndag.
"Men det är ju inget på måndag", sa jag. Vilket mod alltså.
Sen var jag knäpptyst när vi satt i "babbelgruppen". Men jag hade inget att säga heller. Det blir nog okej med den där gruppen i alla fall. Efter lektionen travade jag ner till skåpet, och paul stod därborta och vände sig sakta om när jag kom gående, såg på mig sådär som han gör när hans ögon råkar hamna i mina. Och visst gillar jag det väl, trots att jag blir arg på mig själv för att jag inte lyckas hålla blicken ifrån honom. För det mesta lyckas jag nog ändå. Nästan alltid lyckas jag.
Hur känns det att veta att någon gillar en? Vad tycker man? Hur smickrad blir man? Hur nervös blir man? Tycker man det vore skönt om denna person skulle sluta gilla en, eller är det bara småtrevligt att känna sig omtyckt? Skulle Paul bli enbart lättad ifall jag slutade va kär, eller skulle han tycka det vore LITE tråkigt att få reda på det? Tycker han det är okej att jag existerar eller stör det honom väldigt?
Om jag var sjuk i en vecka, skulle han märka det?
"Do you like me, do you hate me, do you think i should go away?"