Maria hade skaffat pojkvän

10 februari

Dagssoundtrack: Please Get out

Friluftsdag. Skönt att sova ut. Spelade gitarr på förmiddan, sen så for jag till mormor på piroger. Hem och läste ut min tråkiga engelskabok, till halvett på natten.

Drömde en tydlig dröm i natt, med klara känslor. Maria hade skaffat pojkvän. Hon hade varit på nån fest med Nicole, och träffat nån kille där som spanat in henne, och nu var dom världens gulligaste par. Jag kunde inte riktigt tro på det, tänkte att jag drömt det, men sen intygade Maria att det var sant, även i nästa dröm, så att när jag slutligen vaknade måste jag fundera ordentligt över ifall det verkligen VAR en dröm. Kom fram till att det var det, och blev lättad. Ja, det var just det, jag blev lättad. Jag klarade inte tanken att Maria hade en kille, det ingav sån enorm DESPERATION. Jag var så avundsjuk, kunde inte va det minsta glad för hennes skull, och det fick mig att skämmas nåt enormt, så jag gjorde allt jag kunde för att försöka dölja mitt avund. Men det sved i mig. Att Maria skulle va före mig liksom. I den drömmen kändes det som att alla hade killar utom jag, och så till och med Maria då... Vad var det för fel? Jag blev nästan skraj. Minns känslan så tydligt.

Men jag brukar inte känna sådär. Jag har ingen panik. Visst, jag är 17 år, har inte haft nån kille sen mellanstadiet, och många i min situation har nog just panik över det där, att aldrig ha varit tillsammans med nån. Men jag känner det inte så farligt. Jag är inte rädd. Jag tänker att förr eller senare så... för det är nog inget fel på mig. Jag är väl okej. Just Paul får jag väl ge upp, men...
Näe, jag har verkligen inte nåt som liknar den panik jag kände i drömmen, så var kom den ifrån?