Ett underbart stödgäng längst framme vid scenen

14 december

Ah, festen blev faktiskt enligt förväntningarna, förutom att en del kanske försvunnit ur minnet som vanligt när jag blir full.

Jag trodde inte jag skulle kunna sjunga, men så började det ändå kännas rätt lugnt med halsen. Efter ett par öl ännu lugnare, provade lite uppe på rummet - helt okej. Var kul när klassengänget kom. Brorsan och Tuva-Li kom också. Jag fick spela hyfsat tidigt på kvällen. Började med en klockren Takin it back, och fick värsta responsen... Ja det kändes i alla fall så, och det är huvudsaken. Hade ett underbart stödgäng längst framme vid scenen, bara jag kollade på dom kändes allt helt lugnt, men jag var inte rädd för resten av publiken heller. Can´t blame you gick sådär, jag har ju knappt spelat den, och klantade bort det mesta. Sen blev det xhosa-låten, den klantade jag också lite på, men jag var ju älskad av min sydafrikafanclub. Så kallade jag upp Kristian och vi körde Grönland och So it´s irrelevant, de flöt. Mellansnacken flöt. Det kändes suveränt. Efterkommentarer: Bra! Cool! Har skaffat scenvana. Blomstrar! Ser helt lugn ut. Och Rut och Jane var lyriska över mig.

Det här räckte självklart för att kvällen skulle vara fulländad. Sen blev det mer artister (skitnervös Teresa, missnöjd Kristian), och så en massa dans, stod i baren lite... Dum nog att ta igen den återhållna fyllan när prestationerna var slut - drack mycket efter midnatt och var full i säng klockan sex. Jane sov hos mig. Vi vaknade jättebakfulla och jag mådde illa till fyratiden.

Sen kom en tjej för att titta på rummet, men hon var inget inflyttningsalternativ så vi var rörande eniga om att ta Jane. Sjysst.

Anni kom på spontanbesök. Kul! Vi har pratat isländska också. Nu idag var vi på loppis och sen for hon vidare. Jag fixade kollektivmiddag. Kristian var här en snabbis, vi drack te och jag visade bilder. Han var på ett väldigt sött humör eller jag var på humör att tycka han var söt. Går inte att komma ifrån att även om jag inte nu kan tänka tanken att vilja hångla eller nåt, SKULLE han komma och vilja tillbaks till nåt skulle jag nog aldrig stå emot det. Just i stunden, visst, men inte efter att ha ställt in mig ett par dagar. Stört. Och allt det där är säkert bara för att han är så snygg.