Väldigt kluvna dragningar

10 december

Oj vilka tunga dagar. Hållit sex föredrag som var tänkta att vara typ identiska. Men det gick nog hyfsat. Är slut nu. Det var på nåt vis rätt kul också att lära sig grejer för varje gång, prova att säga lite olika saker. Christine for hem, vi andra sov över.

Har väl trott att det var lite engångsfunderingar det där med kär-grejen. Men nu är jag nog tillbaka lite i det. Väldigt väldigt kluvna dragningar, på ena sidan tänker jag "vad skitcoolt om jag ÄR kär i en tjej, om jag KAN vara det" och försöker verkligen frammana såna känslor oavsett om de finns eller inte. Prövar diverse tankar. Och så på andra sidan är det ett enda motspjärnande mot allt det här. "Det är DUMT och FEL och KNÄPPT att känna nåt sånt, det får jag inte göra, det kan bara förstöra och leda till jobbigheter".
Jag vet inte vilken sida som är starkast, vilken av dem det är som luras och drar i mig för mycket. Och shit vad jag ska analysera i stället för att bara låta allt vara.

Vi låg och snackade rätt länge igår. Om kompisars idiotiska relationer, och det sköna i att inte ha nån, om killars störiga patent på att definiera sex, om vad skillnaden egentligen är på kompis- och kärleksrelationer... Vi är väldigt överens om mycket, tänker rätt lika. Men nä, det känns som att jag går och verkligen gräver efter den här känslan, för att jag försökt vara klarvaken för det så länge nu.

Det är inte på riktigt. Vore det på riktigt så borde jag verkligen vara svartsjuk, och det är jag inte alls.