Jag var nog bara en i raden

7 mars

Hade ett långt stormöte, var väl lite lagom trött och halvbakisavslappnad. Men vad bra det går att dricka alkohol nu, alltid lagom. Kan resultera i att jag börjar tro mig om att ha kontroll igen, och då lär det ju kunna spåra ur igen.

Tänker på igår. Känns helt bisarrt och knäppt hela grejen. Jag liggandes där på golvet hånglandes med en full tönt, och så tvärvändningen när Johannes kommer, totala fokuset på honom. Undrar om jag helt åt upp hans linser i ivern? Det blev ju i alla fall lite trevligt prat, och även om jag var full tror jag nog att jag tycker att Johannes är vettig. Det stör mig rätt rejält att tänka på att ifall jag inte hånglat med den där andra typen hade jag kanske fått göra det med Johannes. Problemet är väl att i det läget skulle jag redan ha gått hem pga uttråkning, jag kände det ju som rätt kört, så som Johannes höll på och bara hängde med andra hela tiden i köket.
Han är nog rätt bra på att ragga kan jag tänka mig. Jag var nog bara en i raden av festhångel. (fast vad ska han inte tro att han var för mig då? ). Men lite rolig tycker han nog att jag är ändå.

Vad händer nu då? Kommer jag att gå och vara skitfrustrerad över att det tar tusen år innan jag träffar honom igen? Det känns lite så. Men jag har insett att jag faktiskt ÄR intresserad, att det inte riktigt är bara hångel i brist på annat det handlar om. Vad skumt, jag hade verkligen väntat mig motsatsen, att jag skulle komma till festen och bara känna avsmak och konstigheter.