Nöjd med att spela gitarr på rummet och ta långa ensampromenader

23 november

På jobbet var det soft. Promenaden hem var mycket värre. Halt och ansträngande. Men sen hade jag det bra och osocialt nästa hela kvällen. Spelade lite låtar, lagade stuvade makaroner med lök och squash, helt suveränt.

Ikväll fick jag nån släng av meningslöshetskänslor. Känner inte för att göra nånting, hjälp, mitt liv är tråkigt! Det berodde nog på att klockan var elva och jag var trött. Egentligen finns det väldigt mycket kul framöver, och väldigt få jobbiga krav.

Ska hem redan 19 dec sen, åka Connex med Kalle och Håkan. Känns sjysst. Tror dock att den överdrivna sällskapssjuka jag haft har försvunnit lite. Rätt nöjd nu med att spela gitarr på rummet och ta långa ensampromenader. Men det är ju så självvalt, det är väl en förutsättning för att det ska kännas så bra. Sen ÄR det skönt att jag jobbar nu. När jag varit arbetslös har jag varit livrädd för jobb, gruvat mig och tänkt att jag måste passa på och njuta NU.
Nu jobbar jag, dör inte av det, och kan slappna av i att mitt sjyssta liv inte behöver ta slut.