Ren överlevnad i den kärleksmässiga tristess jag har

6 december

Det här blev väl en sån där halvt meningslös men trevlig dag. Som vanligt. Handlat och fixat lite. Tagit en promenad. Tagit ut några Ryan adams-låtar jag blev sugen på att spela. Sett på tv. Varit social i vardagsrummet sen alla kommit hem.

Umgängesglädjen mellan mig och Kalle är på en rätt kraftig nivå just nu. Känns väl trevligt. Men skallen går ju igång med skiten jag lagt ner att tänka på. Jag VET ju att det är så här det är och ska vara. Det kommer inte att hända nåt, det skulle ha hänt för längesen, men ingen vill det egentligen. Inte varit i närheten ens nån av alla gånger med slö efterfylla som vi hängt kvar i soffan. Varför går jag på så här ändå? Eller det vet jag ju. Det är ju ren överlevnad i den kärleksmässiga tristess jag har nu.