Jag är väl lite kär i Malin.

 15 december

Idag när jag kom upp strålade Malin och sa "Jag blir alltid så glad när du kommer till köket!" och sen satt vi och värdebabblade rätt länge. Jag är väl lite kär i Malin. Men speciellt nu vågar jag vara det också, när jag har en back-up, nån jag EGENTLIGEN är kär i. Det är som att vi blivit mycket tightare nu när vi båda är förälskade i nån och pratar om det. Jag blir helt klart varm i magen av att tänka på Malin. Men det är ju inte på nåt svartsjukt sätt som tur är. Egentligen ganska likt sådär som jag kände för Rut, då för två år sen. Ingen fysisk dragning (även om hon ju är skitsöt), men är det bara en försvarsgrej? Jaja, åter till huvudhistorien:

Träffade Alex i trapphuset. Det var lite jobbigt stelt, att försöka fatta vad den andra menade och inte tar saker för givet men låtsas som att man tar rätt saker för givet och inte missförstår... eh... Hur som helst hade han nog velat ses i morgon kväll. Men jag ska ju ut då. Och vi ska ha karaokeförfest. Kanske att han vill vara med. Hoppas. Fattar inte hur vi ska lyckas ses så mycket egentligen, jag är ju rätt kvällsupptagen, nattuggla, har mina ledigaste stunder när han är på jobbet. 

Undrar om han tänker att nåt ska vara annorlunda när man är nåt seriösare än kk? Att jag förväntar mig det? Egentligen vill jag väl bara att det ska vara ungefär lika. Inte hålla på och bestämma en massa, göra "parsaker", bara för att man ska kännas som ett par. Men om HANS känslor har förändrats, vill han nåt annorlunda då? Pussas så fort vi sågs, ha snackhäng, sova med mig, ville han ju redan innan. 

I alla fall kysstes vi lite i trapphuset när hissen kom ner, och vi släppte taget och började fnissa en massa, och Per kom ut och funderade. Hur gamla är vi? Hålla på och smyga sådär... 

Idag påbörjade vi låten "Talk". Det var lite kul, brorsan sjöng knulljud, och Nova lät som en katt.